Garp växer upp som enda sonen till feministen och sjuksköterskan Jenny Fields och i den här boken får vi sedan följa honom i hans minst sagt händelserika liv. Det här är en förbluffande bok som bjuder på både spänning, tårar, äckel och skratt.

Boken är tjock och innehållsrik, men mycket i den kretsar kring feminism och andra jämställdhetsfrågor eftersom just jämställdhetsfrågor följer Garp, som är son till en känd feminist, vän till transsexuella Robert/Roberta och själv är författare till en bok som många tar till sig som feministisk. Den kan också kanske sägas handla om överbeskyddelse och svårigheterna att skydda de man älskar.

Som sagt var är boken tjock och jag ser det som ett litet minus att den är så lång eftersom jag inte tycker att alla utvikningar är meningsfulla. Boken är charmig och precis som i Ciderhusreglerna av samma författare fick jag en känsla av att känna bokens huvudpersoner. Irving är duktig på personporträtteringar och han är också duktig på att samla ihop udda, men ändå mänskliga människor i sina böcker.

Personerna till trots kunde jag dock inte ta till mig boken riktigt och jag vet faktiskt inte varför. Bokens längd eller okoncentration från min sida kan mycket väl vara orsaken till att jag inte tänker ge boken mer än 3 av 5 betyg. Boken är verkligen läsvärd och gav mig många nya tankar, men det tog sin lilla stund för mig att plåga mig igenom boken och man kan kanske inte säga att den är speciellt realistisk hela tiden. Och tur är väl det!