Det här är den andra boken om Signes liv i Stockholm i slutet av 1800-talet. Boken kan läsas fristående, men gör sig kanske bäst om man först läser den föregående boken, Apelsinflickan.

I den här boken jobbar nu Signe för en låg lön på ett bokbinderi. Eftersom hon är kvinna får hon bara göra slitgörat trots att hon är duktig och har bundit en bok som skulle kunna vara vilket gesällprov som helst.

Kvinnan hade under den här tiden en svår situation och förväntades vara hemma och sköta hushållet istället för att gå på fackföreningsmöten eller annat som ansågs vara för männen. Många kvinnor tvingades till prostitution, däribland Signes vän Fia.

Signe har ett liv fullt av kärlekstrassel och problem. Hennes stora kärlek, Björn, har gett sig av till Amerika och Signe vet inte om hon kan lita på hans löfte om att komma tillbaka. När Signes pappa dör blir hon alldeles ensam och Fia och hon flyttar ihop och lyckas klara sig, men Fia är gravid och ska snart föda, vilket såklart är ett svårt problem när man är så fattig att man knappt har råd till hyran. I Stockholm finns det flera änglamakerskor och Signe vill inte att Fias barn ska hamna hos en sådan medan Fia själv vill helst bli av med sitt barn så fort som möjligt.

Boken handlar om några kvinnors liv och svårigheter i Sverige under den här tiden. Det är både upprörande och intressant att läsa om hur det faktiskt var. Ibland kan språket kännas lite för gammaldags och jobbigt att läsa, men det är egentligen inget stort minus. Jag tycker det här är en mycket bra bok. Man bör absolut läsa den!