Ciderhusreglerna

Det är vid 1900-talets början när Homer Wells föds på ett barnhem i Maine. Där kommer han sedan, efter flera misslyckade adoptioner, att stanna längre än vad ett barnhemsbarn normalt brukar göra. Den originella läkaren på barnhemmet, Wilbur Larch, säger åt honom att stanna så länge han gör nytta för sig och Homer blir doktor Larchs flitiga lärling.

Larch ser till att lära Homer allt han kan och Homer blir snabbt lika duktig som vilken gynekolog som helst. Larch hjälper inte bara barn till världen utan ser också till att utföra aborter trots att detta är illegalt. Homer känner dock motvilja för att döda foster, vilka han anser har själ, och vägrar därför att ta sig an alla Larchs uppgifter.

Så småningom får Homer chansen att lämna barnhemmet för att istället arbeta vid en äppelodling. Vid äppelodlingen får han sina första riktiga vänner och han blir förälskad i bästa vännens flickvän, vilket kommer att få jobbiga konsekvenser. Vid äppelodlingen får han också lära sig ciderhusreglerna – de skriva och oskrivna lagarna, som de svarta arbetarna lever efter.

Det här är en varm och härlig bok om kärlek och vänskap och liv och död. När man läser den lever man sig in i berättelsen och lider med personerna när de har det svårt och gläds med dem när det går bra. Deras öden berör och den tjocka boken går snabbt att läsa ut eftersom den är lättsamt skriven och bjuder på såväl spänning som humor.

Vad jag inte gillar med boken är att den stundvis är lite för klyschig för min smak och att den inte lämnar något kvar för läsaren att tänka ut själv eller att läsa mellan raderna. Det är en fin berättelse, men inte så mycket mer. Trots detta är det här en bok som jag verkligen rekommenderar, men den räcker inte hela vägen för att bli en riktig favorit.


Kommentarer

Ett svar till ”Ciderhusreglerna”

  1. […] eftersom jag inte tycker att alla utvikningar är meningsfulla. Boken är charmig och precis som i Ciderhusreglerna av samma författare fick jag en känsla av att känna bokens huvudpersoner. Irving är duktig på […]

Lämna ett svar