Vita tänder är, på gott och ont, en riktig tegelsten: ont eftersom det tog sådan tid för mig att läsa ut den och gott för att en lång bok ger en chansen att verkligen lära känna karaktärerna i boken. Jag älskar sådana här tjocka och härliga böcker där man verkligen får kika in i folks liv! De blir till karameller att suga länge på!

Huvudpersonerna i den här boken är medlemmarna i två familjer i London: familjen Jones och familjen Iqbal. Familjen Jones består av Archie, hans betydligt yngre och mörkhyade fru Clara samt dottern Irie. Archies bästa vän är bengalen Samad Iqbal, som tillsammans med frun Alsana har tvillingsönerna Magid och Millat.

Boken behandlar en hel del ämnen, men vävs ändå ihop mycket snyggt i slutet. Kanske skulle man kunna säga att bokens genomgående tema är hur vår uppväxt och våra gener formar oss till de vi är och hur betydelsefullt vårt ursprung kan vara och vilka problem det kan bli av kulturkrockar. För mig är det här dock framför allt en varm, härlig och underhållande bok om livet idag.

Kanske kan man tycka att boken innehåller lite för många historier i ett, men jag tycker inte att det gör så mycket eftersom boken aldrig blir rörig och eftersom den får ett ordentligt slut.