Jag har aldrig förstått mig på språkpoliser. Det känns så futtigt att rätta ”språkfel”, som om språkpolisen skulle ha varit en svensklärare med rätt att klappa sina ”elever” på huvudet. Trams! Språk är dynamiskt och föränderligt. När jag läste Hemsöborna, som har ca 125 år på nacken, kändes det som att läsa en bok på ”utrikiska”. Ingen människa talar som i den boken! Ingen skriver som Strindberg heller. Språkpolisers önskan att konservera språket pekar mer än något annat på att de inte förstår vad språk och kommunikation handlar om. Att uttrycka sig i ord handlar inte om att följa regler – det handlar om att göra sig förstådd.

Med det sagt tycker jag att boken Vart är vart på väg? känns som en väldigt intressant bok. Boken är skriven av Siv Strömquist som är docent i nordiska språk. Den ger svar på frågor som: Hur böjer man ett lånord som body? Varför skriver vi Wagneropera med stor bokstav men falukorv med liten? Varför är en människa lång men en snögubbe hög? Varför kan inte folk hålla reda på skillnaden mellan var och vart? Heter det större än jag eller större än mig?

En bok för både språkpoliser och anti-språkpoliser som jag själv. 😉