Nobelpristagaren VS Naipul uttalade sig för ett tag sedan om att kvinnliga författare inte kan mäta sig med honom. Naipul menar att han redan efter ett stycke eller två kan avgöra om en text är skriven av en kvinna eftersom de skriver naivt och sentimentalt och olikt han själv.

Idén om att Naipul skulle vara överlägsen kvinnliga författare känns löjlig. Jag håller inte heller med om att man kan känna igen kvinnliga författare. Man skulle kunna tänka sig att författare skriver utifrån sig själva och berättar om levnadsöden som känns relevanta för dem. Så kan t.ex. Joyce Carol Oates gång på gång skildra kvinnoöden i det moderna USA (Blonde, Den tatuerade flickan, Älskad, saknad…). Å andra sidan kan även Richard Yates göra det (Easter Parade!). Och många fler!

Det är dumt att generalisera. Det finns chick lit och det finns grabbigare böcker och själv är jag inget stort fan av något av det. Det finns fantastiska kvinnliga författare och minst lika många bra manliga. Jag tror inte att man utifrån språk i en text kan avgöra könet på författare.

The Guardian har ett Naipultest ute. Det är engelska texter, vilket kanske inte är så rättvist för oss svenskar, men man kan i alla fall försöka gissa kön på författaren. Jag fick 6 rätt!