Susan har fått en spricka i svanskotan sedan hon ramlade ned från ett träd. Det innebär att hon varken kan sitta ned eller vad värre är: inte kan rida. Extra otur är att det skulle ske just nu, när det är sommarlov och man ska rida varje dag. Susans två bästa kompisar, Lisa och Carole, lovar storslaget att så länge inte Susan kan rida så ska inte de heller rida. De bestämmer att om någon skulle bryta löftet så måste den personen bjuda in den snobbiga och bortskämda Veronica Di Angelo i deras klubb, vilket är någonting som ingen av de vill göra.

När Lisa nu ändå inte kan rida så bestämmer hon sig för att följa med sin mamma till Los Angeles och hälsa på moster Alison, som är svårt sjuk. Lisa träffar dock inte bara moster Alison, utan hon träffar även den unge filmstjärnan Skye. Los Angeles-resan passar Lisa perfekt, för Lisa tror att hon inte kommer att få ett tillfälle att rida där.

Carole följer med sin pappa till New York, där den före detta tävlingsryttarinnan Dorothy De Soto bor. Medan Caroles pappa är borta så hjälper hon Dorothy i stallet, men att rida avstår hon från trots att det är svårt. Särskilt svårt blir det när hon träffar den underbara hingsten Southwood.

Susan stannar hemma och hjälper till på ridskolan, där hon hjälper de små barnen som är på ridläger. Barnen är snälla och söta, men det är på väg att gå riktigt illa när Susan berättar en gammal legend.

Det här är en riktigt rolig och gullig hästbok, som hör till en av mina största favoriter i den genren. Kanske är den lite förutsägbar, men det gör ingenting.