I december har jag läst noveller ur novellsamlingar jag samlat på mig genom åren, men jag har också passat på att läsa ett par noveller utgivna i egna små volymer: Syrinx och Gnister.

Syrinx

I Syrinx av Anton Hildingsson återvänder en ung kvinna till småstaden där hon vuxit upp. Hon har testat på livet på musikhögskolan i Piteå, men något har gått fel och med en viss skam är hon tillbaka i hemstaden. Hennes föräldrar får t.ex. ingenting veta att musikdrömmarna har blivit övergivna. Däremot hör hon av sig till en barndomsvän där vänskapen har hunnit rinna ut i sanden de senaste åren. Nu tar de upp tråden, på ett sätt som om ingenting har hänt, på ett annat sätt är det med en viss tvekan de börjar umgås igen. Vad har egentligen hänt de senaste åren? Vem stöttar vem? Den här novellen är vinnaren av Novellix novelltävling 2017 och det är en mycket värdig vinnare tycker jag. Här finns allt jag gillar i en novell: det är kort och tight utan att det blir för mycket för läsaren själv att fylla i, det är mångbottnat och det bjuds på överraskningar. Hoppas Hildingsson skriver mer!

Betyg: 4 kakaduor av 5.

Utgivningsår: 2017 (Novellix). Antal sidor: 24. ISBN: 978-91-7589-238-2.

Gnister

Det finns noveller (och romaner också för all del) där stilen driver berättelsen mer än handlingen i sig. I Gnister av Linda Skugge består hela novellen av huvudpersonens röriga monolog. Ur det förstår man vilken hemsk situation huvudpersonens befinner sig i, både i nuet och under uppväxten. Ur det röriga, desperata bygger författaren effektivt upp en obehaglig känsla. Det finns skakande delar i den här novellen, verkligt starka scener. Jag måste ändå erkänna att de här stilen sällan faller mig i smaken. Det är lätt att det blir hackigt och fragmentariskt och i det här fallet tycker jag att det blev precis så.

Betyg: 2 nattlinnen av 5.

Utgivningsår: 2013 (Novellix). Antal sidor: 24. ISBN: 978-91-87451-90-4.