Bakvatten av Maria Broberg är en väldigt fin släktberättelse om oförenliga livsval och familjehemligheter, fantastiskt bra inläst på dialekt! Betyg: 4 kastspön av 5.
Bakvatten av Maria Broberg följer några livsöden i ett västerbottniskt inland från 50-talet till nutid. Läsaren får följa Assar och hans olyckliga kärlek till Margareta. Margareta är gift med Hebbe och har ett äktenskap som i och för sig är fyllt av musik och glädje, men som ändå verkar ha ingåtts av rent praktiska skäl. Ett barn finns i bilden, Håkan, men det är inte Hebbe som är pappan, även om Håkan och Hebbe har en väldigt fin fader-son-relation. Det blir inte Margareta och Assar, trots deras starka förälskelse. Inte ens när Hebbe oväntat går bort kan Assar och Margareta leva ihop. Istället träffar hon Lars och de skaffar sonen Nilas, trots att de inte är gifta. Det höjs på ögonbrynen över detta. Fördomarna flödar i den lilla byn. Livet med Lars blir ensamt. Lars slits mellan sina två liv: livet med Margareta och barnen och livet med renarna. Som same är inte livet enkelt. Även här finns fördomar. Fördomar och förtryck. Alla i boken är trängda i olika roller och snäva ramar, alla slits mellan olika livsval och vägar ut. En svår vändpunkt i livet kommer också när Nilas plötsligt försvinner, som ett mysterium. Det blir en sorg som följer genom livet och läsaren får inte veta förrän alldeles mot slutet vad som egentligen hände.
Jag tycker om den här boken. Det finns en spänning och laddning hela tiden, trots att det inte alls är en deckare. Det är nog berättandet som gör det, att berättelsen bärs av de olika huvudpersonerna och förflyttar sig i tid och rum. Allt vecklar ut sig på ett elegant sätt till det kommer fram på slutet vad som egentligen hände. Längs vägen är det en berörande bok med intressanta livsöden. Jag fastnar verkligen för Assar och hans kärlek till den äldre Margareta. Jag fastnar också för Margareta, som är så sliten mellan sina liv – det liv hon faktiskt lever och det liv hon drömmer om, i den mån det kan uppnås. Jag tänker mycket på hennes liv som ensam med sina barn och de fördomar som riktas mot henne och pappan till det yngsta barnet, en same som hon inte är gift med. Det är svårt att förstå att det kan vara något kontroversiellt med det, men i den här boken skildras verkligen hur smärtsamt det kan vara att sticka ut. Det gäller inte bara Margareta. Det finns oerhört otrevliga mobbingscener i den här boken.
Bakvatten är verkligen en stark roman med många lager. Jag tyckte väldigt mycket om den och jag kan särskilt rekommendera att lyssna på ljudboken, som är trevligt inläst på dialekt av Elias Dahlgren. Språkliga finesser faller ofta bort i ljudboksversionen, men här kommer berättandet och språket verkligen till sin rätt.
Uppläsare: Elias Dahlgren.
Utgivningsår: 2020 (första utgåvan, Norstedts), 2020 (den här ljudboken, Norstedts).
Antal sidor: 270.
ISBN: 9789113098593, 9789113098470.
Bakvatten är berättelsen om de människoöden som knyts ihop av pojken Nilas försvinnande i Västerbottens inland i mitten av sextiotalet, om före och efter.
Alla tror att Nilas har drunknat, att han har försvunnit i Vindelälvens vatten. Men Nilas ligger gömd under mossan med isblommor på kinderna, bredvid sugande myrmarker och ilande små skogsbäckar, på platsen där Hebbe dog. Det ska dröja många decennier innan vårfloden avslöjar vad som egentligen hände.
Bakvatten handlar om Assars förbjudna kärlek till Margareta, om Håkan som vill ha en pappa men som får en lillebror, och om Håkans sambo Petra som många år senare inte står ut längre utan vill att han berättar sanningen.
Det är en roman om ensamhet, längtan, byskvaller och hur långt samvetet kan sträcka sig.
Förlagets beskrivning
Maria Broberg
Maria Broberg (född 1977) är en svensk författare, kommunikatör och politiker. Bakvatten är hennes debutroman. Maria Broberg har en hemsida.
Kommentera & diskutera gärna!