Skärmhjärnan av Anders Hansen är en intressant bok om hur hjärnan fungerar och hur skärmar eventuellt kan göra oss onödigt stressade och distraherade. Betyg: 4 sömnlösa nätter av 5.

Skärmhjärnan av Anders Hansen är enligt min biblioteksarbetande sambo en av de mest populära böckerna på bibblan just nu. Det kan bero på att författaren var värd i Sommar i P1 tidigare i år (jag har ej lyssnat) eller så beror det helt enkelt på det faktum att många av oss av en eller annan anledning har haft anledning att reflektera över skärmar, det uppkopplade livet och hur det påverkar oss.

Anders Hansen är psykiatriker och i den här boken samlar han resultat från en mängd studier kring hjärnan, stress och skärmanvändning för att ge bakgrund till hans farhågor att för mycket skärmtid kan leda till psykisk ohälsa. Boken är lättläst, men jag tycker också att det finns en bra balans – det blir inte alltför förenklat och lättviktigt. Hansen skriver om evolution, kroppens stressreaktioner och varför vi (troligen) råkar ut för dem, men framför allt lyfter han in allt detta i vår samtid, och den verklighet där många tar upp sin mobil flera gånger i timmen. Hur bra är vår hjärna egentligen på att hantera mobilens lockelser, pockande notiser, oändliga flöden, tillrättalagda bilder på folks liv? Hur bra är den på att ens hantera det blå ljuset som skiner oss i ansiktet precis innan vi ska sova? Hur mycket lär man sig egentligen på en föreläsning eller en lektion om det också finns en mobil som ligger framför en?

Jag tycker att Skärmhjärnan är en riktigt intressant bok och även om jag ärligt talat redan kände till en hel del kring evolution och stress (på ett översiktligt sätt), så har jag verkligen lärt mig mycket och fått mig många tankeställare. Jag tycker inte själv att jag har några problem med min skärmtid. Jag stängde av notiser för åratal sedan och med mina privata konton har jag valt att bara följa personer som jag faktiskt pratar med i det verklig livet och/eller personer som jag faktiskt skriver till på sociala medier också. På flera sätt har jag alltså redan gjort en del för att appar och sociala medier inte ska distrahera för mycket, men även jag blir distraherad ibland, så som man lätt blir eftersom mobilapparna i grunden är designade för att dra in en och hålla kvar en så länge som möjligt. Efter att ha läst den här boken blir jag inte lika arg på mig själv när jag fastnar med mobilen utan jag är lite mer förlåtande mot mig själv. Det är faktiskt mänskligt att råka gå in och kolla en massa flöden, när man kanske egentligen bara skulle ha tittat på klockan. Samtidigt vill jag självklart inte hamna i de där situationer och nu har jag fått motivation till att faktiskt lämna mobilen så att den inte är lättillgänglig de gånger jag verkligen behöver fokusera på annat (och mobilen lockar som mest…). Eller när jag umgås med folk i det verkliga livet, för all del. Klockan har jag på armen och vill jag ta en bild tar jag ju egentligen helst foton med min kamera.

När jag skrev om den här boken på Facebook, apropå en artikel som delades i mitt flöde, så fick jag genast mothugg att nja, den här boken var nog inte så bra ändå. Jag blev lite snopen. Den känns så väl underbyggd med alla referenser, många till högprofilerade tidskrifter och många med tusentals deltagare i studierna, men självklart kan inte jag ha full koll på forskningsfältet. En av de första saker jag gjorde när jag började läsa var i och för sig att googla på boken för att se om den fått någon kritik och då hamnade jag direkt på psykologen Siri Helles blogg. Helle har skrivit en liknande bok, Smartare än din telefon, från sin psykolog-synvinkel och hon håller inte med Hansen i hans syn på riskerna med skärmanvändning. På Facebook fick jag återigen tips om Helles blogginlägg. I sak tolkar jag att Helle håller med Hansen, men hon tycker att han har missat att ta upp minst en viktig studie och så tycker hon att Hansens råd är extrema. Jag tycker också att man kan ta Hansens råd, som utgör de sista sidorna i boken, med en nypa salt, men resten av boken tycker jag är skapligt fri från extrema råd. Jag tycker tvärtom att Hansen är ganska duktig på att slänga in brasklappar och förklara att det är lätt att se samvariationer, men att det inte nödvändigtvis betyder att det ena orsakar det andra. I många fall finns också en ”hönan eller ägget”-diskussion: till exempel, använder personer med psykisk ohälsa sin telefon mer, eller är det telefonerna som gör att de lider av psykisk ohälsa? Eftersom jag själv är forskare (inom ett helt annat fält) försöker jag alltid vara källkritisk och försiktig med att dra långtgående slutsatser. Vetenskap handlar om att ständigt ställa nya frågor och testa dem systematiskt, gamla sanningar kan alltid omkullkastas längre fram. Kanske finns det andra läsare som rycks med på ett annat sätt och tycker att Hansen presenterar en komplett sanning.

Det är klokt att Helle (och andra) påminner om att Hansens bok inte är en heltäckande beskrivning av forskningsfältet och att det är en bok från en medicinares synvinkel. Jag tycker ändå att den är klart läsvärd och mycket tankeväckande! Jag tror att den kan vara en nyttig ögonöppnare för många. Och nej, man behöver inte ta till sig av Hansens råd om att endast sitta framför en skärm 2 h per dag. Själv sitter jag framför en skärm praktiskt taget hela arbetsdagen och sedan sitter jag gärna någon timme eller fler på min fritid. Det finns mycket positivt med det uppkopplade livet och skärmanvändning, själv har jag ju t.ex. den här bloggen som en av mina största hobbies. Det handlar inte bara om att använda en skärm, utan också om vad man använder den till. Det viktigaste, vilket boken också påminner om, är att det där andra, den där skärmtiden man kanske inte ens ville ha från början, faktiskt är rejält onödig och kanske inte ens hälsosam. Tack och lov att man kan göra mycket för att minimera just den skärmtiden.

PS: jag läste den här boken som e-bok. Det är väl en kul ironi? 😉

PS2: illustrationerna i den här boken är helt underbara och bygger på klassisk konst, men med inslag av typiska prylar från vår uppkopplade värld.

Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Bonnier fakta).
Antal sidor: 208.
ISBN: 9789174247961, 9789174248685.
Andra som läst: Just nu – just här och Siri Helle.

Den psykiska ohälsan håller på att ta över som det stora hälsohotet i vår tid. Ett högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. För hur mycket du än gillar att kolla bildflödet på instagram, nyheterna i mobilen eller filmer på plattan, är din hjärna inte anpassad till det som dagens samhälle för med sig. Den är helt enkelt i osynk med vår tid!

Men det betyder inte att du står maktlös och att det saknas lösningar – med lite mer kunskap om hur hjärnan fungerar kommer du snart att inse att det egentligen handlar om ganska enkla och basala saker. Den mänskliga hjärnan är skapad i en helt annan tid, och kanske borde vi visa den lite mer hänsyn. Så följ med på en spännande resa och få en helt ny bild av det som händer och sker i ditt huvud!

Förlagets beskrivning

Anders Hansen

Anders Hansen (född 1974) är en svensk läkare, psykiater och författare. Han har bland annat skrivit de omtalade böckerna Hjärnstark och Skärmhjärnan om hjärnan och vår hälsa. 2019 var Anders Hansen värd för Sommar i P1. Anders Hansen twittrar under @AndersHansen74.