Evelyn är 18 år och ska börja det sista året på gymnasiet. Hon har haft en del tuffa år, kantade av ätstörningar, men är inställd på att verkligen klara av det sista skolåret. Under sommaren har hon ökat en del i vikt och hon väger nu 55 kg. Evelyn får panik: så mycket kan man ju inte väga! I spegeln ser hon hur tjock och fläskig hon är.

Det här är Evelyns ångestfyllda dagbok, där hon skriver precis vad hon tänker och känner. Oftast gör hon tabeller där hon utförligt skriver upp precis hur många kalorier det är i maten hon äter. Äter hon, i sina ögon, för mycket får hon ångest. Hon vill gå ner i vikt och bli lika smal som alla andra och resultaten vill hon ha nu. Hon bill bli smal nu!

Hennes självsvält leder givetvis till stora problem, bl.a. yrsel, frysningar och orkeslöshet. Hon orkar inte ens träffa sina vänner och än mindre orkar hon att gå i skolan.

Det här är en bok fylld med ångest och smärta. Den berör och stör med sina äkta beskrivningar av Evelyns känslor. Ändå har jag otroligt svårt att förstå hur man kan svälta sig själv. Jag plågade mig igenom den här boken! Hur som helst har den kanske gett mig en liten inblick i vilket helvete det kan vara att leva med ätstörningar.

Det här är en bok som jag verkligen rekommenderar. Har man inte lidit av sjukdomen själv kan man nog inte förstå, men jag tror ändå att den här boken kan ge en ganska bra bild av vad anorexia handlar om. Boken lär förresten vara självbiografisk, vilket inte förvånar mig det minsta eftersom jag inte tror att man kan skriva en sådan här bok annars.