Tina och Cilla är 13 år gamla och enäggstvillingar. Det gör att de är på pricken lika varandra, men inuti finns det mycket som skiljer de båda systrarna åt. Trots skillnaderna och att Tina ibland ger retsamma kommentarer så älskar de båda tvillingarna varandra. De står varandra väldigt nära och kan prata med varandra om nästan allt.

Så en vanlig dag i maj händer någonting som förändrar allting totalt. Cilla dör. På väg till skolan blir hon påkörd av en bil och i bilen sitter storebroderns bästa kompis.

Kvar efter Cilla blir den stora sorgen och saknaden och boken handlar om den svåra tiden efter Cillas död. Brodern, Jonny, flyr hemifrån. Föräldrarna går omkring med självmordstankar. Klasskompisarna vet inte vad de ska säga till Tina. Och Tina själv känner en stor saknad. Hon saknar, saknar, saknar Cilla så otroligt mycket.

Den här berörande boken är helt klart en av de bästa böckerna jag har läst. Boken är så levande och verklig och smärtan är så äkta. Det är svårt att inte leva sig in i boken. Faktum är att jag grät vid vissa ställen. Det här är en bok som berör och en bok som lever kvar länge, länge efter det att man har läst den. Det är också en bra bok om ett svårt och allvarligt ämne.

Inte helt förvånande är boken baserad på verkliga händelser. Medförfattaren Kinna Gieth förlorade själv sin tvillingsyster i tonåren och det märks att boken delvis är självupplevd. Det är sällan man hittar en såhär äkta och underbart bra bok!