Jag har fått några av de titlar som har nominerats till Augustpriset i år. I kategorin Årets svenska skönlitteratur är följande titlar nominerade: Aftonland av Therese Bohman, djupa kärlek ingen av Ann Jäderlund, Välkommen till Amerika av Linda Boström Knausgård, En dramatikers dagbok 20132015 av Lars Norén, Eländet av Andrzej Tichý och de Polyglotta älskarna av Lina Wolff (de nominerade i alla kategorier kan du hitta på Augustprisets hemsida).

Jag fick önska böcker och med tanke på min lästakt så bad jag inte direkt om En dramatikers dagbok 20132015 med sina 1600 sidor… 😉 Jag är ju också generellt sett mycket mer intresserad av korta, tighta berättelser. Sådan tur då att jag fick hem några andra titlar istället, bland annat Aftonland med sina 229 perfekt avvägda sidor. 🙂 Boken kretsar kring Karolina, som är professor i konstvetenskap och som nyligen har separerat. Nu har hon installerat sig i en liten lägenhet, fylld med böcker, och med tanke på den vändpunkt som hon har hamnat i så finns det kanske anledning att fundera över livet och vad det har blivit av detta. I Aftonland snuddar Bohman vid teman som klassresor och den distans det kan skapa att bli akademiker när man kommer från en enklare bakgrund . Vad är det värt att lämna ursprunget bakom sig? Och vad ger man själv vidare här i världen när man som Karolina dessutom har valt att inte skaffa barn?

Boken är sprängfylld av fint formulerade tänkvärdheter och Bohman lyckas verkligen med att fånga vemodet och att få sorgen att bryta igenom. Det är en oerhört fint komponerad roman med många lager.

Men det kanske bästa med den är något så oväntat som humorn. Med oväntat menar jag att det är en bok med viss tyngd och med sorgliga stråk och jag hade faktiskt inte väntat mig att en bok med sådana teman också skulle vara rolig. Roligt är det i alla fall! I sitt jobb handleder Karolina en doktorand, som Karolina misstänker för att ha spenderat en längre tid i Berlin utan att ha skrivit en rad. Doktoranden hävdar däremot att han har ett verkligt scoop på gång och när han också berättar för Karolina om vad det handlar om så rycks hon med. Boken följer Karolina i arbetet och för mig, som också är forskare, gav boken faktiskt en del igenkänningshumor. De där gubbarna som tar sig själva och sin forskning på rörande stort allvar… Ah. Jag tyckte att de här delarna av boken var sjukt roliga, faktiskt.

En annan oerhört fin och på sätt och vis rolig sak med den här boken är att Karolina är en sådan sammansatt person. Författaren låter henne både vara smart och samtidigt fatta dåliga beslut och Karolina får både ha mindre smickrande sidor och vara en person som man vill krama om. Karolina blir både levande och mänsklig och jag älskade verkligen att få läsa om henne och följa henne i den här livssituationen.

I mitt tycke har Aftonland allt som en riktigt bra roman bör ha. Utan att ha hunnit läst de andra nominerade står det för mig självklart redan nu: det här bör bli årets Augustprisvinnare, så bra är den!