Flaskpost från P är den tredje delen i serien Avdelning Q, som kretsar kring en dansk grupp som utreder ”cold case”-fall. Nu har gruppen, som leds av den buttre Carl Mørck, fått ett till synes hopplöst fall på halsen. Det handlar om en flaskpost som har flutit i land. Någon verkar vara i desperat behov av hjälp. Eller är flaskposten bara ett skämt från några barn? Texten ser ut att vara skriven i blod av någon med dålig stavning, men det är inte lätt att tyda exakt vad det står. Till sin hjälp i fallet har Carl sina kollegor Assad och Rose och så småningom kommer de faktiskt något på spåren. Det leder mot något riktigt obehagligt: en man som kidnappar barn. Han har redan liv på sitt samvete och nu verkar det som att fler barn är på väg att råka riktigt illa ut.

Berättandet växlar mellan utredningen, kidnapparens perspektiv och några sidospår. Det är spännande, på alla håll och kanter, och det är faktiskt en ganska rolig bok, trots att det känns något uttjatat med buttra poliser. Det är inte en speciellt nyskapande deckare, faktiskt, men jag gissar att många som läser deckare vill att deckare ska vara precis som deckare brukar vara, så det kanske inte är något negativt i sig. Något jag själv har lite problem med när jag läser är dock allt exotifierande. Jag antar att man ska roas av att Carl förundras över vad Assad äter till lunch och tycka det är charmigt/roligt när det uppstår språkförbistring. Jag tycker bara det är onödigt.

Annars tycker jag faktiskt att det här är en helt okej deckare. Spännande och hemsk, men med roliga scener som lättar upp.

Jag valde att lyssna på ljudboken, där Stefan Sauk är uppläsare. Han läser bra, men jag är inte helt förtjust i hans tolkning av kvinnorösterna, som är ganska pipiga. Förmodligen är det bara jag som känner ett litet missnöje över uppläsningen, för boken belönades faktiskt med Stora ljudbokspriset i deckarklassen förra året.

Du kan hitta boken hos t.ex Adlibris eller Bokus. Några andra som skrivit om den är Carolina läser, Bokbrus och Lottens bokblogg.