I dagens Nostalgitorsdag har jag klickat mig bakåt i arkivet och hittat ett inlägg där jag berättar att jag köpt en e-bokläsare. Den kom hem till mig i slutet av juni 2011 och jag har den kvar ännu. Ärligt talat har jag inte läst på den sedan i somras, men det beror inte på att jag har lessnat på e-böcker, utan på att jag har haft en lässvacka och inte läst så mycket över huvud taget. Det jag har läst har varit bokcirkelböcker och sådant som jag kanske inte riktigt har valt själv och som råkar vara enklast att läsa som pappersbok, av olika orsaker.

När jag köpte plattan var jag precis på väg att påbörja forskarutbildningen i en annan stad än den jag bor i. Jag hade många resor framför mig och såg fram emot att slippa släpa på en massa böcker fram och tillbaka. Läsplattor är verkligen otroligt smidigt i just de situationerna, så jag är väldigt nöjd och glad över att jag spenderade pengar på den här prylen.

Idag tycks ingen nätbokhandlare låtsas som att läsplattorna existerar. Butiker som säljer e-böcker är designade för den som köper böcker en och en till sin surfplatta och läsplattorna är ingenting som det direkt skyltas med någonstans. Det är en ovanlig pryl. Kanske är den till och med på väg bort. Det tycker jag är synd! Läsergonomin är oslagbar! Det går inte att jämföra med att läsa på en ljusstark skärm. Det går bara inte… Läsplattan har en skärm som går att läsa som om det vore papper. Underbart bra!

Nu har jag haft den här plattan i snart fyra år och det är bara att inse: läsplattan slog aldrig igenom. Även om surfplattan naturligtvis har gjort det. Sjukt! Jag kallade till och med inlägget från 2011 för ”Den digitala framtiden”. Hehe. Men under de här åren har det inte hänt mer än att några kassa nätbutiker har slagit upp portarna och kränger e-böcker som är lika dyra som de alltid varit. Och inte en jävel har läsplatta. 😉

Här hittar du inlägget från 2011.