Det finns böcker där man omedelbart tänker ”Det här var verkligen en fantastisk bok, den kommer jag att minnas länge!” och sedan gör man inte det… Omvänt finns det helt vanliga, mellanbra böcker som sedan finns i tankarna länge, länge efteråt. För mig är Gone girl ett exempel på en sådan bok. Det är en extremt knäpp deckare och just för att den är så otroligt knasig så visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka om den, men det har faktiskt blivit så att jag fortfarande tänker på den, såhär flera månader efteråt! Det är ju ett bra betyg på sitt sätt.

Nyligen såg jag filmatiseringen med Ben Affleck och Rosamund Pike i huvudrollerna. Den är lika knäpp och konstig som boken (med några över gränsen konstiga scener, som innefattar blodbad och att välja bort att duscha…), men liksom boken är läsvärd så tycker jag att filmen är sevärd. Den är välgjord och både spännande och, på sitt sätt, rolig.

Läs mer om vad jag tyckte om boken här.