Jag såg att Per Olov Enquists Liknelseboken, som ju var en sådan snackis förra året, har kommit ut i pocket. Jag fascineras över hur ofta pocketframsidorna är mycket, mycket, mycket, mycket snyggare än framsidorna till de inbundna utgåvorna. Jag har knappt varit med om att det motsatta har inträffat, det vill säga att den inbundna boken har snyggare formgivning… I och för sig brukar Penguin återutge diverse klassiker i vrålsnygga, inbundna utgåvor, men om man ska jämföra förstautgåvor och pocket så är pocket, generellt, en vinnare, om ni frågar mig.
Det gäller särskilt Gargoylen, som är riktigt urtrist i den svenska, inbundna utgåvan, men som i pocket är en riktig lyxvariant med ”brända” sidor. Det gäller också den urtråkiga Paradisträdgården, som är mycket piggare och fräschare i pocket. Det finns många fler exempel… Och det senaste tycker jag är just Liknelseboken, som ju är så allmänt ofräsch i den inbundna varianten att jag inte skulle vilja läsa den utan omslag. Pocketen är däremot rolig och snygg och lockar till läsning.
Pocketutgåvan av Gargoylen saknar jag bild på.. Men den finns förevigad hos Nobelprisprojektet.
Lämna ett svar