Ni vet säkert att jag är kemist (eller ingenjör egentligen, men det är ju trots allt kemiinriktningen jag har gått). Märkligt nog har jag i yrkeslivet knappt berört något av det jag lärde mig under kemistudierna och nu när jag doktorerar så har jag inte ens kemi som ämne (jag doktorerar i teknisk fysik). Ändå är jag alltid i själ och hjärta kemist. 🙂 Och som kemist är man närmast unik i det här landet, där det bara finns några få studieorter kvar där det erbjuds grundutbildningar i kemi och där det utbildas bara en handfull kemilärare per år. Arbetsmarknaden är väl inte sådär jättestrålande för en nyutexad kemist, vad jag kan förstå, och den var absolut stendöd när jag själv tog examen 2010, men ja.. Nog borde Sverige vinna på att kemi fick lite högre status och att fler lockades att utbilda sig inom detta? Jag tror i alla fall att det på sikt kommer att bli väldigt tufft för många industrier att rekrytera duktiga kemister! Det gäller ju inte minst här i Norrland, där det finns så mycket pappers- och massaindustri och annan kemisk industri. För att inte tala om all forskning!

Någon som länge har gjort kemi mer intressant och tillgängligt är professor Ulf Ellervik, som tidigare gett ut boken Ond kemi och som också har varit värd i Sommar i P1 m.m. Nu är han åter aktuell med en kemibok: Njutning. Förlaget skriver bl.a:

”Njutning är all den kemi som gör oss lyckliga. De sköna konsterna, kärlek och känslor, matlagning och goda viner har alla sin självskrivna plats här. Det är en pedagogisk och vindlande resa genom köket, parfymindustrin, smyckeskrinet och sovrummet. Många oväntade frågor får svar:
Hur länge varar egentligen en förälskelse?
Varför smakar champagne inte så gott på toppen av Mount Everest?
Hur kan Viagra göra dig mer blåögd?
Varför är sushi så attans gott?
Vad är likheten mellan en babianrumpa en klädsam rodnad? ”

Låter onekligen roligare än min avhandling, om jag ska vara ärlig. :p