Evelyn spöke handlar om Evelyn, som lider av ätstörningar. Trodde man att Evelyn skulle bli frisk och glad i slutet av bok nummer ett trodde man fel. Det här är den fristående fortsättningen på boken om Evelyn och det visar sig snabbt att Evelyns liv inte alls är så enkelt.

Hon har visserligen blivit fri från sina ätstörningar, men lider nu istället av panikångest och agorafobi/torgskräck. Detta är anledningen till en massa problem, t.ex. klarar hon inte av något så ”enkelt” som att gå och handla eftersom hon kan få panik av att vara på ställen där det är mycket folk.

Efter ett tag upptäcker hon att hon kan döva ångesten och paniken genom att äta lugnande tabletter i olika kombinationer – gärna tillsammans med alkohol. Att få tag på tabletter är lättare än vad hon trott. Duktig på att manipulera ringer hon runt till olika läkare, som alla tror att de är Evelyns enda läkare, och får sina mediciner utskrivna.

Detta är början på ett farligt tablettmissbruk och Evelyn blir så småningom alkoholiserad. Det som till en början kändes befriande och härligt blir mest jobbigt.

Det här är en ångestfylld berättelse om en tjej på glid. Den känns nästan självupplevd och alldeles äkta, samtidigt som många av personerna i boken känns lite överdrivna och klyschiga. Vad jag inte gillar med boken är att den är för lång och till mycket stor del består av enformiga dialoger. Jag tycker att boken gott och väl hade kunnat kortats ned rejält utan att bli dålig. Trots detta är det här en läsvärd och intressant bok om missbruk.