Det är flera litteraturpriser som är aktuella just nu. Anders Roslund och Börge Hellström har nyligt tilldelats brittiska deckarakademins (Crime writers’ association) pris International dagger för sin bok Tre sekunder. Jag är faktiskt lite nyfiken på boken. Jag har inte läst något av författarduon ännu, men jag kan tänka mig att de adderar något nytt i och med Hellströms erfarenheter (han är en av grundarna till Kriminellas revansch i samhället, Kris).
Själv har jag precis läst ut Jens Lapidus Aldrig fucka upp och Lapidus, som också är advokat, har naturligtvis också sina erfarenheter som kan ge något extra till böckerna. Jag gillar när författare vet vad de snackar om. Det gäller särskilt deckargenren där böckerna annars tenderar att sväva iväg i de mest osannolika berättelser. Har du läst Tre sekunder?
Det är verkligen kul att inte bara läsa, utan att också bokblogga, för tack vare alla generösa förlag får jag komma i kontakt med böcker som jag kanske aldrig hade läst annars (eller läst först flera år efter utgivningsåret…). Allt är ju inte bra, såklart, men det finns många pärlor där ute på de mindre förlagen och på print on demand. Man inser verkligen vilken extrem konkurrens det är hos förlagen och hur många som blir refuserade…
Den senaste veckan har jag fått två nya recensionsexemplar, varav den ena är en historisk ungdomsroman. De historiska böckerna hörde till mina favoriter när jag var i tonåren, så jag tror verkligen att jag kommer att gilla Monika Hääggs Solbarnet. Den andra boken är i form av ett manus just nu. Det är något så spännande som förlaget 2244:s första bok: Bastarden från Istanbul av Elif Shafak. Förlaget 2244 har som ambition att ge ut böcker från området runt Svarta havet (2244 är, naturligtvis, djupet på Svarta havet! :)). Jag ser fram emot att läsa en bok av en populär turkisk författare. Jag gillar ju Orhan Pamuk, så det ska bli intressant att också läsa Shalif och hennes skildring av Turkiet.
Tro mig när jag säger att hösten och vintern känns avlägsen! Vädret går lite upp och ned såklart, men visst har det varit riktigt somrigt ett tag.
(jag tog bilden genom mitt fönster här om dagen; den smutsiga fönsterrutan får ni på köpet. ;))
Därför känns det kanske lite avlägset med de höstnyheter som förlagen marknadsför just nu, men ändå… Piratförlaget har valt att göra det på ett nytt sätt och har släppt en tidning istället för en katalog. Andra är mer traditionella. Vad ser jag fram emot i höstutgivningen då? Alltså.. Egentligen är jag inte så brydd! För mig är det viktigare att läsa något som verkar bra, inte att vara först. Jag har inget emot att vänta på en läsupplevelse.
Fast visst är det skoj att både Majgull Axelsson (som jag gillade Is och vatten, vatten och is och egentligen allt hon har skrivit!), Marie Hermansson (Musselstranden var speciell!) och Johan Theorin (Nattfåk är min favoritdeckare!) ger ut nytt i höst. 🙂 Tidigare i år läste jag nobelpristagaren Mario Vargas Llosas Tant Julia och författaren. Av honom utkommer också nytt på svenska i höst. En hel del att se fram emot med andra ord! 🙂
Halva året har passerat (jösses hur fort tiden går!) och jag tänkte summera hur läsåret har varit såhär långt. Jag hade några planer för året som jag skrev ned i december -10. Hur har det gått? Jag punktade upp några böcker som jag ville läsa under året. Här är listan:
1) Min hög med biblioteksböcker, varav vissa har stått i min bokhylla sedan december 2009! Gaah. I den ryms bland annat Det mest förbjudna av Kerstin Thorvall. […] Där finns också flera böcker av Haruki Murakami, som jag är väldigt nyfiken på att läsa mer av efter Norwegian wood, som jag tyckte så mycket om.
Jamen det går väl någorlunda framåt! Det mest förbjudna verkar ha hittat ett nytt hem hos mig, för den är fortfarande oläst. 🙂 Murakami har jag läst: både Sputnikälskling och Kafka på stranden. Båda var lite av besvikelser.
2) Mer franska böcker!
Nä. Det har inte skett.
3) Andra böcker som redan ligger i min ”att läsa”-hög hemma. Däribland Joyce Carol Oates senaste, Lilla himlafågel, som jag fick i julklapp och Att rosta bröd, av Roger Rosenblatt, som jag har fått som recensionsexemplar.
Absolut! Jag har läst både Lilla himlafågel och Att rosta bröd och tyckte bra om båda. Sedan dess har dock antalet recensionsexmeplar exploderat samt att jag har shoppat några pocketböcker, så jag har massor av outlästa titlar…
4) Diverse böcker som jag borde ha läst, men inte har läst: Lasermannen av Tomas Gellert, Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón, Mrs Dalloway av Virginia Woolf, En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie och Igelkottens elegans av Muriel Barbery t.ex.
Lasermannen finns i bokhyllan numera. Vindens skugga hade jag som sällskap på X antal löpturer tidigt i vintras/våras. Igelkottens elegans övertalade jag bokcirkeln att läsa, så den har jag läst. Genom bokcirkeln har jag också läst en roman av Chimamanda Ngozi Adichie, Lila hibiskus, dock ej En halv gul sol. Av dessa böcker tycker jag att Vindens skugga är den bästa och den var också fint inläst av Jonas Karlsson. Det finns naturligtvis många titlar kvar som jag borde ha läst, men inte har läst, inte minst många klassiker. Ett evighetsprojekt!
Jag tycker det har gått bra i alla fall! Jag har läst 25 titlar, vilket kanske inte är imponerande i jämförelse med andra bokbloggare (hehe). Men jag är nöjd! Jag avsätter relativt lite tid för läsning, trots allt, och man hinner inte plöja särskilt många böcker om man inte tar sig tiden. Att läsa handlar ju i och för sig inte om kvantitet, utan kvalitet. Så: vad har varit bäst hittills?
Oskuldens museum! Helt klart. Det var en bok som berörde mig och sa mig något nytt. Den gav mig positiva känslor och påverkade mig som få böcker har gjort. Jag tyckte verkligen om den tokiga berättelsen om Kemals sjukliga fixering vid sin älskade Füsun och jag tog verkligen till mig av Pamuks subtila skildring av ett Turkiet som hamnat mitt emellan det ”europeiska” och det traditionella.
Andra bra böcker har varit Cirkeln, den hypade ungdomsboken som på sätt och vis tar över stafettpinnen efter Harry Potter med sin berättelse om ungdomar med magiska förmågor, och Susanna Alakoskis käftsmäll mot samhället och klassklyftorna i Håpas du trifs bra i fengelset, där hon berättar om livet som anhörig till en narkoman. Marjaneh Bakhtiari berör samma klassklyftetema i Kan du säga schibbolet? som jag lyssnade på i en fantastisk uppläsning av Sanna Persson-Halapi. Det är årets bästa ljudbok hittills! Och tillika en fantastisk bok om att vara invandrare, svenne, del i ett samhälle…
I den mån jag har haft besvikelser så får jag väl säga att Kafka på stranden inte kändes som en höjdare. Jag tyckte väldigt bra om Norwegian wood, men fastnade inte alls för Murakamis skruvade och, för mig, intetsägande berättelse i Kafka på stranden.
Framöver siktar jag in mig på att fortsätta att beta av titlarna som väntar i hyllan och att låna e-böcker, helst sådana som finns på min att läsa-lista på Boktipset.se. Jag har mycket bra som väntar. 🙂
På jobbets bokcirkel läser vi bl.a. Påven Johanna just nu. Jag har redan läst den och tyckte att det var en helt ok bok. Kanske övertygade den mig inte, men den väckte ändå positiva tankar kring att det genom historien kanske faktiskt har funnits kvinnor som tagit sig fram i samhället på olika alternativa vägar, t.ex. genom att klä ut sig till man, som bokens huvudperson gör.
Apropå påven är den tyska journalisten Alan Posener just nu aktuell i Sverige, då hans bok, Påvens korståg: Vatikanen och kriget mot det moderna samhället, ges ut här. Boken är betydligt mer en aktuell bok om politik och samhälle än vad den romantiska romanen Påven Johanna är. Här handlar det inte om historiska påvar, utan om hur påven påverkar samhället. ”Hur ser påvens dolda agenda ut?” ställer förlaget som en retorisk fråga i pressutskicket.
Jag tror absolut att det här är en intressant och viktig bok. För vad kan man egentligen säga om en person som inte tror att kondomer är en lösning på HIV-frågan, som är emot homosexualitet och rent allmänt har en fundamentalistisk inställning…
Jag räknade precis efter och jag har 19 olästa titlar i min bokhylla! Perfekt för semestern, kan man tycka, men det blir nog inte dessa böcker som får bli semesterläsningen. Hur får man ner 19 böcker i resväskan liksom? Nedpackade i en e-bokläsare skulle det väl gå an… Men nu får jag faktiskt sikta in mig på att läsa dessa i höst istället. Något att se fram emot!
Den nyaste titeln i samlingen är Jan Lidbecks Shamanens sång om en oundviklig människa. Enligt baksidestexten ska boken handla om det ”krig” som pågår mellan läkare, de sjuka och Försäkringskassan. Aktuellt, eller hur..? Det ska bli intressant läsning.
Här om dagen skrev jag att jag gärna läser Lapidus uppföljare till Snabba cash. Jag tror jag får revidera det uttalandet. Efter den här totalsågningen i DN inser jag att det som är briljant och passar i en ljudbok (jag lyssnade på Snabba cash som ljudbok) inte nödvändigtvis är lika schyst när man försöker läsa det. Jag skrattade gott åt recensionen i DN:
”Den där advokatförfattaren: nere med tugget. Advokatförfattaren: kan Sthlms undre värld som sin egen balle.
Det som kändes uppfriskande i ”Snabba cash”: börjar bli trött nu.
Gränsen mellan hårdkokt och parodiskt: hårfin.
Ta bort alla hjälpverb och kommatecken och bara jiddra med kolon: tjatigt slash manierat.
L-shunnen: James Ellroy på räkfrossa.
J-lassen: Dennis Lehane ultra light.”
Jag tror jag eventuellt lyssnar på Livet deluxe som ljudbok, om jag alls läser den…
När det gäller serier tillhör Nina Hemmingsson serier och Martin Kellermans Rocky mina absoluta favoriter. Båda är pricksäkra, vältecknade och har en rapp dialog och dessutom tycker jag att de ofta brukar sätta fingret på vår nutid på ett intressant sätt. Nu uppmärksammas både Hemmingsson och Kellerman i böcker från det nystartade förlaget Orosdi-Back. De ger ut en hel serie med pocketböcker om svensk konst och formgivning. Kul! Jag vill läsa flera av deras titlar!
Ni missade väl förresten inte DN långa reportage med Martin Kellerman, här om veckan. Vill du kika på bilder av Hemmingsson finns det ett gäng här. Och bor du i Umeå (som jag!) kan du faktiskt få höra Hemmingsson berätta om sitt bildskapande och se hennes teckningar på stadsbiblioteket (Ljusgården) imorgon från kl 17.
