Leif GW Persson är nu aktuell med en biografi: Gustavs grabb. För många är nog Leif GW Persson mest känd från Efterlyst på TV, men för mig är han egentligen bara ett namn. Sedan dök han plötsligt upp som en av huvudpersonerna i Unni Drougges Bluffen (och han målas inte upp som en särskilt trevlig person i hennes deckare!). Man kanske borde läsa hans biografi och skaffa sig en mer nyanserad bild av honom som person. 😉
Jag har under en tid haft som projekt att läsa ut och lämna tillbaka alla biblioteksböcker som börjar finna ett permanent hem hos mig samt att läsa ut de recensionsexemplar som också stått i hyllan mer eller mindre länge. Det har gått ganska bra, men nu är utflödet från min bokhylla minst sagt mindre än inflödet…
Här om veckan hade vi bokcirkelträff och bestämde oss för att läsa Niceville (Mitt förslag! Jag har velat läsa den länge) och Drottningen vänder blad (för att somliga i bokcirkeln tycker att vi bara läser deprimerande böcker… ;)), så dessa är på väg in i hyllan (ska bara hämta dem på bibblan…).
Den senaste tiden har jag också fått en intressant ljudbok om en ung kvinna som kommer till Sverige efter Andra världskriget och en ungdomsbok med titeln Söta pojkar är bara på låtsas (väldigt tonårig titel! Jag hoppas/tror att den återupplivar minnen av hur livet var på den tiden). Jag har också av eget intresse köpt en fet fackbok om fysikalisk cellbiologi (oväntat tråkig! Hur kan man göra en bok med ball-and-stick-modeller i gråskala?!) och, helt crazy, en supertjock bok av Murakami! Jag gillar ju inte ens Murakami? Hur tänkte jag? Vet ej. Den blir nog inte läst på ett tag…
Visste ni att det är Kemins år i år? Jag är ju själv något så annorlunda(!) som teknisk kemist. Jag säger annorlunda, för flera av landets universitet och högskolor har i flera år i rad tampats med problemet att det finns för få sökande till kemiutbildningarna. Problemet med det låga intresset för kemi handlar troligt också om det låga intresset att utbilda sig till kemilärare (det utexamineras endast ett fåtal per år som jag har förstått det!). Hur kan man väcka ett intresse för kemi om det inte ens finns intresserade personer som vill lära ut kemi?
Jag tycker därför att det är kul att det är Kemins år i år och att det pågår många aktiviteter runt om i landet för att förmedla vad kemi handlar om och hur mångsidig och intressant forskning det finns i ämnet.
Kemins år tycks också ha spillt över lite i årets bokutgivning. Ulf Ellerviks bok Ond kemi: berättelser om människor, mord och molekyler har nyligt kommit ut på Fri Tanke förlag. Boken lär berätta mycket om giftmord, men också om vardagskemi.
Jag är nyfiken över den här boken och jag hoppas verkligen att den är bra, underhållande och kan väcka ett intresse för kemi. Ett sådant intresse behövs!
Av Kerstin Thorvall har jag läst alla böckerna om Signe (första boken är När man skjuter arbetare…) och de har verkligen berört mig. Särskilt den första boken ger en gripande bild av ett kvinnligt livsöde. Den handlar om Hilma, som gör en klassresa när hon gifter sig med läroverksadjunkten Sigfrid. Att han är psykiskt sjuk får hon inte veta något om förrän äktenskapet är ett faktum och övergreppen mot henne börjar. Hilmas stora drivkraft är dock att skydda den älskade dottern Signe och det är just hennes starka kärlek och outsinliga ork som fascinerade mig som läsare.
Jag har länge velat läsa mer av Thorvall, för jag är säker på att hon har fler fantastiska titlar i sin bibliografi. Det mest förbjudna, den p.g.a. sexscenerna omtalade boken från 1976, står faktiskt i min bokhylla och väntar.
För den som vill läsa mer om Thorvall och hennes liv och författarskap så finns det en nyutkommen intervjubok med och om henne. Dagarna med Kerstin heter den och den är skriven av Caroline Roosmark och Åsa Mattsson.
Jag har sett att Torbjörn Flygt har kommit ut med en uppföljare till den Augustprisbelönade uppväxtskildringen Underdog, som jag tyckte himla bra om när jag läste den för ett antal år sedan. Nu vill jag verkligen läsa Outsider!
Jag läser verkligen i ett otroligt lågt tempo just nu, men det finns inte riktigt tid till att läsa så mycket mer för tillfället. Man har ju en del annat för sig om dagarna… På ett vis tycker jag såklart att det är lite synd. Jag har ju så mycket spännande som väntar i hyllan och i e-bokläsaren. Förra veckan fick jag t.ex. biografin En människa föddes i Moskva av Tanja Dianova och Stina Nilssons Andetag. Jag ser fram emot att läsa båda!
I våras uppmärksammade jag det nystartade förlaget Novellix, som ger ut noveller i snyggt format. I våras såg jag främst fram emot en ny novell av Jonas Hassen Khemiri och nu har den kommit ut! Men det finns faktiskt flera intressanta titlar i den senaste utgivningen. Vad sägs om noveller av Johanna Thydell (som ju bland annat har skrivit en gripande och fina ungdomsboken I taket lyser stjärnorna) och Juli Zeh (jag gillade verkligen hennes roman Fritt fall).
Snart kommer sista delen i Stefan Tegenfalks deckartrilogi om Walter Gröhn och Jonna de Brugge. Jag tyckte att den första delen, Vredens tid, var lite sådär, men med del två, Nirvanaprojektet, drogs spänningen verkligen upp. Den 22:a september kommer del 3: Den felande länken.
Jag har aldrig förstått mig på språkpoliser. Det känns så futtigt att rätta ”språkfel”, som om språkpolisen skulle ha varit en svensklärare med rätt att klappa sina ”elever” på huvudet. Trams! Språk är dynamiskt och föränderligt. När jag läste Hemsöborna, som har ca 125 år på nacken, kändes det som att läsa en bok på ”utrikiska”. Ingen människa talar som i den boken! Ingen skriver som Strindberg heller. Språkpolisers önskan att konservera språket pekar mer än något annat på att de inte förstår vad språk och kommunikation handlar om. Att uttrycka sig i ord handlar inte om att följa regler – det handlar om att göra sig förstådd.
Med det sagt tycker jag att boken Vart är vart på väg? känns som en väldigt intressant bok. Boken är skriven av Siv Strömquist som är docent i nordiska språk. Den ger svar på frågor som: Hur böjer man ett lånord som body? Varför skriver vi Wagneropera med stor bokstav men falukorv med liten? Varför är en människa lång men en snögubbe hög? Varför kan inte folk hålla reda på skillnaden mellan var och vart? Heter det större än jag eller större än mig?
En bok för både språkpoliser och anti-språkpoliser som jag själv. 😉
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
