Åh, vad glad jag blev när jag kom hem och hittade Bodil Malmstens senaste loggbok, som jag liksom hade glömt skulle komma ut redan nu. Vill läsa, läsa, läsa! Tydligen är den den sista i en serie. Det känns lite trist faktiskt att det inte kommer fler, men jag hoppas och tror att det kommer ut en massa andra böcker av Malmsten framöver. Hon är verkligen en av Sveriges bästa författare: en sådan där ovanlig författare som sätter varje ord och där varje text är alldeles lätt och ändå så koncentrerad.
Och titlarna! Titlarna till hennes loggböcker är verkligen underbara. Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig… Ja, ni hör ju!
Nu är semestern slut och jag är tillbaka på jobbet sedan i måndags. Det kändes faktiskt ganska motigt att avsluta semestern, inte minst för att det blev sommarvarmt just då… Efter en arbetsdag som varade i ungefär 8,5 h och och som mest fylldes av en massa administrativt jobb, som man kan behöva komma ikapp med efter några veckors frånvaro, så packade jag ihop och kände att jag ville köpa mig en bok som belöning. Valet föll på UnderbaraClaras garderob, som jag verkligen är peppad på att bläddra i eftersom jag gillar Claras (och hennes systers) stil och inställning till konsumtion (inte köpa en massa nytt; nog för att jag själv är för rädd för ohyra för att köpa second hand, men…).
Som alltid fick jag för mig att slänga med en pocket i beställningen. Jag var extremt nära att ta med Brott och straff, men i sista stund bestämde jag mig för att inte låta en så tjock bok få komma hem till mig. Jag har ju redan så många tegelstenar och innerst inne fattar jag inte varför riktiga författare inte kan banta ner sina böcker till < 300 sidor. Det ska väl dessutom krävas en lång semester för att jag ska palla med att läsa en 600 sidors-bok nu för tiden. Och vilken handväska rymmer en sådan fet bok? Inte mina i alla fall!
Så NEJ. Det blev ingen Brott och straff denna gång. Istället bläddrade jag runt på min att läsa-lista som jag har på Boktipset och valde en av de böcker som sidan förhandstippar ett riktigt högt betyg för min del (5 av 5 minsann!). Det blev Den osynliga bron. Någonstans när jag såg en balettdansare på framsidan (Vet ni att jag dansar balett? Nu gör ni det! :P) så var det klippt. Klick, klick.
Nu är den hemma. Och jag har en tår i ögonvrån (lätt överdrift). Den är ju för i helvete tjockare än Brott och straff! Det hade man ju kunnat kolla i förväg, men det glömde jag som vanligt bort…
Jag blir mer och mer avig till att flytta till en större lägenhet (oklart varför), men det här med att spontantinköpa de fetaste böckerna i världen på löpande band.. Ja, det går helt enkelt inte ihop med att ha en enda rad i en Expedithylla avsatt för böcker. Snart måste jag börja förvara olästa böcker på andra platser. Kanske kan ha några på jobbet? Eller gömma dem hos min kille, som för övrigt inte ens har någon bokhylla. Hm.
Jag gillar Cornelis Vreeswijk (i och för sig lite mindre än tidigare sedan jag läst Liv Strömquist…)! En av mina första CD var faktiskt en dubbel-CD med hans musik. Jag såg att det kommer ut en presentbok om Vreeswijks musik nu i höst. Verkar riktigt fin!
Ni vet säkert att jag är kemist (eller ingenjör egentligen, men det är ju trots allt kemiinriktningen jag har gått). Märkligt nog har jag i yrkeslivet knappt berört något av det jag lärde mig under kemistudierna och nu när jag doktorerar så har jag inte ens kemi som ämne (jag doktorerar i teknisk fysik). Ändå är jag alltid i själ och hjärta kemist. 🙂 Och som kemist är man närmast unik i det här landet, där det bara finns några få studieorter kvar där det erbjuds grundutbildningar i kemi och där det utbildas bara en handfull kemilärare per år. Arbetsmarknaden är väl inte sådär jättestrålande för en nyutexad kemist, vad jag kan förstå, och den var absolut stendöd när jag själv tog examen 2010, men ja.. Nog borde Sverige vinna på att kemi fick lite högre status och att fler lockades att utbilda sig inom detta? Jag tror i alla fall att det på sikt kommer att bli väldigt tufft för många industrier att rekrytera duktiga kemister! Det gäller ju inte minst här i Norrland, där det finns så mycket pappers- och massaindustri och annan kemisk industri. För att inte tala om all forskning!
Någon som länge har gjort kemi mer intressant och tillgängligt är professor Ulf Ellervik, som tidigare gett ut boken Ond kemi och som också har varit värd i Sommar i P1 m.m. Nu är han åter aktuell med en kemibok: Njutning. Förlaget skriver bl.a:
”Njutning är all den kemi som gör oss lyckliga. De sköna konsterna, kärlek och känslor, matlagning och goda viner har alla sin självskrivna plats här. Det är en pedagogisk och vindlande resa genom köket, parfymindustrin, smyckeskrinet och sovrummet. Många oväntade frågor får svar:
Hur länge varar egentligen en förälskelse?
Varför smakar champagne inte så gott på toppen av Mount Everest?
Hur kan Viagra göra dig mer blåögd?
Varför är sushi så attans gott?
Vad är likheten mellan en babianrumpa en klädsam rodnad? ”
Låter onekligen roligare än min avhandling, om jag ska vara ärlig. :p
Det har varit några riktiga högsommardagar nu såhär i slutet av semestern och jag har spenderat ganska mycket tid ute på sjön med en bok. Jag har normalt sett ett helt gäng böcker (i olika format; e-böcker, ljudböcker och pappersböcker) på gång samtidigt, så nu har jag dessutom läst ut böcker på löpande band, som det känns. Har lånat en, för mig, ny bok av Oates av min mamma. Man kan inte vara utan en påbörjad bok, som ni vet. Det var länge sedan jag läste något av Oates, så det här ser jag fram emot.
Jag har fortfarande semester och nu tänker jag tillbringa den sista delen av ledigheten hos mina föräldrar i Uppland. Jag har medvetet valt att just inte packa ner några böcker (och omedvetet missat att ta med böcker jag hade tänkt ge bort. Hm.). Det är ju kul att låna lite här borta! Här om dagen blev jag tipsad om en ny av Anne B Ragde, som ska bli kul att läsa. I övrigt fortsätter jag med de böcker jag hade påbörjat när jag reste ner. Den ena av dem är Den franske löjtnantens kvinna, som nog tar hela semestern och lite till att läsa ut… Tjockis!
Ibland tror jag att jag aldrig köper böcker, men i själva verket så händer det lite nu och då att jag köper en bok, t.ex. en fackbok jag behöver eller en kokbok jag vill ha eller någon present till någon eller så. Och alltid så slinker det med en pocket när jag ändå är igång och klickar hem grejer. 😉 Jag brukar kolla på min lista med böcker jag vill läsa och ta med någon som jag är lite extra sugen på. Det kan t.ex. vara Den franske löjtnantens kvinna. Eller som senast: Agaat. Och sedan kommer boken hem och då, förvirringen: ”Vad är det här? En jävla tegelsten?”. Alltid! Alltid! Varför dras tjockisarna till mig? Jag har ju redan så många tegelstenar.
I höst kommer det nytt från Marjaneh Bakhtiari och den här gången utspelar sig boken i Tehran och vi kommer att få följa tre generationer iranier och deras relation till staden. Förlaget skriver:
”Godnattsagor för barn som dricker är en roman om att leva vidare. Vilka minnen är enskilda individers angelägenheter och vilka är del av ett större kollektivs? Får sorg verkligen vara privat när en ny nation ska hitta sina hjältar och skriva sin version av historien?
Marjaneh Bakhtiari är tillbaka med en lysande roman om människorna i en stad som genomlevt valfusk, statskupp, revolution, krig och massdemonstrationer.”
Jag ser fram emot att läsa den. Hennes senaste, Kan du säga schibbolet?, var helt lysande, särskilt i den fantastiska ljudboken, som är så bra uppläst! Den väckte verkligen tankar kring integration, fördomar och utanförskap. Jag föreställer mig att Bakhtiaris nya kan bli precis den bok som Huset vid moskén inte är: en intressant bok om dagens Iran (Huset vid moskén är väl iofs bra på sitt sätt, men jag hade väntat mig mer).
Framsidan kunde kanske vara lite roligare, dock..?
Jag tittade förbi bibblan här om veckan och fyllde på med nya ljudböcker. Jag har ju längtat efter en ny ljudbok med Martina Haag eftersom jag verkligen gillar hennes feel good-böcker och tycker att de funkar så bra i författaruppläsning. Hon läser bra, Martina Haag! Det är inte alla böcker som funkar som ljudbok. T.ex. skulle jag nog hellre läsa en koncentrationskrävande, tung klassiker, hellre än att lyssna. Haags böcker gör sig dock närmast bättre i uppläsning än i pappersform, om ni frågar mig.
Dock har jag trott att jag har lyssnat/läst mig igenom alla hennes böcker. Men icket! Nu är Fånge i Hundpalatset hemma hos mig (tillsammans med tre bonusböcker).
Rosorna är från en hemlig beundrare min kille och har ingenting med bibblan att göra. 😉
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
