September är här! Eftersom det fortfarande är förvånansvärt(?) varmt har jag inte riktigt hängt med i svängarna. Träden börjar säga ”HÖST!”, men i själen känns det ändå som sensommar. Jag njuter fortfarande av att klä mig sommarlätt, att kanske inte ens behöva jacka när jag cyklar från jobbet. Trädgården, som inte direkt hanns med när det var sommar på riktigt, står kvar och går fantastiskt bra att njuta av nu med. Än finns det mycket att skörda, än kan man leka i sandlådan med dottern, än kan man (korta stunder) vila i hängstolen. Det här är ingen dum årstid!

Jag hoppas att värmen dröjer sig kvar ett tag till. I övrigt kommer september förhoppningsvis bjuda på en hel del dans (äntligen öppnar dansskolorna igen!). Det ska firas diverse födelsedagar. Och så får vi besök från mina föräldrar och då får vi hjälp med att styra upp på vinden, som just nu är en hopplös röra med alldeles för få ytor att ställa saker på… Jag ser inte fram emot allt jobb kring vinden, men det kommer kännas fint när det är klart. Jag ser framför mig en massa praktiska plastbackar, ordentligt uppmärkta och organiserade, i prydliga rader. Ja, vi får väl se. September är oavsett en lämplig månad för att styra upp saker, är det inte så? Det är en typisk månad för terminsstarter, nya kalendrar och nya planer. Kul!

Dessutom är september en riktig högtid för den som gillar nyutkomna böcker. Det är nu förlagen ger ut det de vill lyfta fram på Bokmässan och det de vill ska vara aktuellt nu när hösten kommer, när priser delas ut, när det snart(?) är jul o.s.v. o.s.v.

Själv läser jag förvisso en massa gammalt. Det är sedan gammalt. Men förr eller senare vore det inte fel att läsa det här:

• Fjollornas fest av Jonas Gardell. Jag har läst det mesta av Gardell och hans böcker har en särskild plats i mitt hjärta, så som det kanske blir när man läser böcker under formande tonår. Förlaget beskriver Fjollornas fest med orden: ”Fjollornas fest är en bitchig, smärtsam, rolig, mörk och filmisk berättelse om fjollorna – då som nu bland de mest utsatta av alla.” Det låter som väldigt mycket Gardell!
• Hemtrevligt av Elin Lervik och Katarina Matsson och med foto av Fanny Rådvik. Jag kommer nog aldrig få till ett prydligt, tjusigt eller elegant hem, men kanske man kan satsa på hemtrevligt… Den här boken verkar vara hemskt inspirerande om man vill ha lite hjälp på vägen. En bok om hur man får ett hem att kännas hemtrevligt och personligt!
• Hur mår Dim? av Maria Nilsson Thore. Nilsson Thore har skrivit och illustrerat många bilderboksfavoriter här hemma (inte minst böckerna om förskolan Ärtan). Nu kommer en ny bok om ”Dims och Lummers pyttelilla värld djupt inne i skogen”. Så fint!
• Istid av Tom Malmquist. Jag har fortfarande Malmquists självbiografiska roman, I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, i färskt minne, trots att det var åratal sedan jag läste den. Det är en oerhört berörande berättelse om tiden när Malmquist blir förälder och förlorar sin sambo inom loppet av några dagar. I Istid tar sig Malmquist an ett annat ämne, med potential att beröra lika mycket: en sårig far-och-son-relation.
• Stacken av Annika Norlin. Här om året debuterade Norlin som novellförfattare och nu kommer den första romanen. Otroligt glädjande! Norlin är en fantastisk berättare i texter av alla de slag: låttexter, noveller och, förhoppningsvis :), romaner.
• Svensk romantisk poesi. Om man, precis som jag, inte är så superduperbekväm med att läsa poesi kan det vara nice att vända sig till antologier, där någon (förhoppningsvis) har gjort ett klokt urval och eventuellt satt dikterna i ett sammanhang. Jag är mycket lockad att bläddra i den här nya samlingen, redigerad av Staffan Bergsten, med poesi från det som förlaget kallar för ”den svenska poesins guldålder”: sent 1700-tal och början av 1800-talet.
• Systrarna av Jonas Hassen Khemiri. Skulle jag peka ut en favoritförfattare är det mycket möjligt att jag skulle välja Khemiri. Jag vet ingen som hanterar språket så skickligt och egensinnigt som honom. Hans berättelser är något alldeles extra: sorgliga, mörka, varma, roliga, allt. Nu kommer något så ovanligt som en tegelsten skriven av denna författare. I hans tidigare utgivning märks romaner med samma storlek som ett kex. Får se hur det funkar när det plötsligt är 700+ sidor.

Vad läser du i september?

Jag brukar alltid skriva en liten uppdatering vid månadsskiftet, men den här gången glömdes det bort tills nu. Det är något med sommaren: det är ljust hela tiden och dagar och kvällar går in i varann. Plötsligt har man liksom börjat tappa det här med dagar och veckor. Juli bara hände! Jag hann inte med. Det var dessutom tänkt att vi skulle ta fem veckors semester från och med onsdagen efter midsommar, men istället fick dottern ögon- och öroninflammation och sedan fick jag detsamma och jag är fortfarande inte frisk. Det har också bidragit till att jag missat att juni övergått i juli. Att bli sjuk känns som en kass start på semestern, när den nu börjar. Jag vet inte ens när den börjar, men förhoppningsvis snart!

När jag/vi väl bli friska ska juli förhoppningsvis bjuda på en hel del skoj. Vi har planerat en resa till Pite havsbad och en resa till Öregrund, där vi också ska besöka Furuvik på vägen ner. Däremellan ska vi förhoppningsvis vara en del i stugan och träffa en del vänner. Jag längtar efter att kunna återuppta löpningen, som varit på paus någon vecka på grund av den här segdragna infektionen jag drabbats av. Och så ska det bli kul att skörda squash och tomater från vårt växthus!

Läsning är en av de grejer som hinns med i sjukstugan. Inte för att jag plöjer böcker i snabbt tempo, men en och annan lässtund hinns med under dagen. Det är ungefär vad man orkar med mellan varven. Jag har plockat ned en massa pocketböcker från min ”oläst-hylla” och läser alltså diverse feelgood. Skönt! Men snart ska jag börja på nästa bokcirkelbok: Pachinko av Min Jin Lee. Spännande!

I juli brukar det inte komma ut så många nya böcker. Det mesta går väl i semestertempo, inklusive arbetet på förlagen och tryckerierna… Men en spännande boknyhet kan jag bjuda på!

• Badort av Tove och Hanna Folkesson. Jag hajar alltid till när det kommer något nytt av Tove Folkesson; hennes roman Kalmars jägarinnor är någonting alldeles eget. När hon nu är aktuell med Badort, tillsammans med Hanna Folkesson, känner jag verkligen läslust! Förlaget skriver: ”Tove Folkesson och Hanna Folkesson dyker i sin första gemensamma roman elegant ner i den svenska badortsepoken och skildrar den ur ett nytt perspektiv: två unga kvinnors kärlek på en plats där gamla traditioner mäts mot det nya.” Extra kul för mig, som vuxit upp i Öregrund, där det har levts badortsliv när det begav sig. Observera också att bokens framsida är helt otrolig!

Vad läser du i juli?

Juni, finns det något finare? Här i Umeå har vi inte mycket till vår – istället exploderar allt i trädgården och kommer på en gång. Det är så härligt att ha en liten trädgård, såhär års. Det är mysigt att gå där och påta, det är mycket mer tillfredsställande än att t.ex. sitta framför TV:n (något som är cirka 40% nöje och 60% distraherande ös från tvååringens sida). Vi gillar trädgården allihop. Det är fridfullt. Plötsligt är det nära sängdags och det är fortfarande ljust och man har inte fattat någonting.

Jag tycker att det är förvånansvärt kul att plocka maskrosor med maskrosplockaren (jag är allvarlig!) – det kräver nära noll ansträngning och är ändå ett arbete som ger ett resultat. Resultatet är i och för sig knappt synbart, men ändå. Jag tycker också att det är njutbart att se humlen växa med sin förbluffande hastighet och vinrankan sakta med säkert ta över större delen av fasaden på baksidan. Det känns som att åstadkomma något, utan att man egentligen har gjort något (förutom att vattna någon gång och gödsla någon gång). Det är tillfredsställande med saker som bara händer. Om ni förstår vad jag menar. Att det växer.

Nu är det här dock ingen trädgårdsblogg, tack och lov, för jag har då inga gröna fingrar över huvud taget. Jag har i alla fall en romantiskt bild av att man kan sitta i trädgården och läsa små stunder medan dottern leker i sandlådan eller grejar med något av alla hennes viktiga projekt. Vi får se om juni på allvar kommer att bjuda på något åt det hållet. Eller om jag sjukt nog kommer att trava runt med maskrosplockaren istället.

En av flera böcker jag har på nattduksbordet är i alla fall Joyce Carol Oates Älskad, saknad, en favoritbok jag läste för kanske 15 år sedan och nu har plockat upp igen eftersom vi ska bokcirkla den om någon vecka. Det är med viss bävan jag läser om. Hur kommer den att landa nu? Vad tycker jag egentligen om Joyce Carol Oates lååånga texter? Vi får se! Jag brukar inte ägna mig åt omläsning särskilt ofta, så det känns lite skoj att göra det för en gångs skull. Om jag hinner läsa ut den inför bokcirkeln är dock oklart. Det var inte helt lätt att få tag på boken, som inte längre går att köpa, som inte finns i någon ljudboksapp (inte den jag hade tillgång till i alla fall) och som dessutom visade sig ha försvunnit på mitt lokala bibliotek (true story). Fick beställa den och hämta den från ett annat bibliotek så småningom, ett exemplar med en liten ”mag”-symbol som indikerar att den här boken inte direkt står skyltad bland nyare böcker i de ”vanliga” bibliotekshyllorna utan gömmer sig i ett magasin. Det finns någonting härligt med att läsa sådana böcker, i dessa tider när sprittnya böcker kan hamna på bokrea efter någon månad och när det är en sådan ständig flod med nyutkommet att man knappt vet hur man ska hantera det.

Vad ska jag annars göra i juni då? Springa, hoppas jag! Jag sprang Blodomloppet på en (för mig) långsam tid i maj och känner nu ett starkt behov av revansch. Jag var trött? Och blev omsprungen hela tiden? Sjukt att säga, men det brukar inte vara så (obs: jag är och har aldrig varit någon elit, men om man springer Blodomloppet och startar långt bak i någon långsam startgrupp så får även ganska mediokra motionärer, som jag, springa om andra under i princip hela loppet, eller ja, det var min erfarenhet innan årets lopp). Vi ska även på livets första förskoleavslutning. Vi ska fira midsommar. Och så blir det semester. <3 NICE.

Några boknyheter jag är nyfiken på i juni:

• En kvinnas guide till lycka och framgång av Sophie Irwin. Jag vet egentligen ingenting om vare sig författaren eller den här boken. Men! Framsidan var tjusig och lockar mig att läsa ”en varm, rapp och rolig berättelse om den okonventionella Kitty Talbot i 1800-talets England.”, som förlaget beskriver den som. Det låter helt enkelt som en avkopplande och inte speciellt krävande bok, precis vad man kan behöva vila hjärnan med emellanåt.
• Sjung med Mamma Mu och Kråkan av Jujja och Tomas Wieslander och med illustrationer av Sven Nordqvist. För mig dröjde det tills jag själv blev mamma innan jag förstod hur otroligt många barnlåtsfavoriter som kommer från just Jujja och Tomas Wieslander. Jag vet inte exakt vilka låtar den här boken innehåller, men här hemma har min dotter en särskild relation till Om det börjar regna (magin har avtagit lite, men hon reagerade starkt på den redan som bebis), Jag leker träd, Klappa händerna så fort man kan, Små cyklar, Vipp-på-rumpan-affärn. För att nämna några. I den här boken finns visor, illustrationer och musik.
• Ögonblick av liv av Karin Broos. Karin Broos målar förtrollande och fotorealistiskt. I den här boken finns hennes bilder och texter samt poesi av Jila Mossaed och texter kring Broos konst. Det känns som en underbar bok att bläddra i.

Vad läser du i juni?

Maj, så efterlängtat! Har det här varit den segaste våren någonsin? Ett tag kändes det som att snön aldrig skulle smälta bort, men magiskt nog räckte det med några få varma dagar så började det ändå komma upp vårlökar i rabatterna.

I maj fyller vår dotter två år(!!!). Hur gick det till?! Min stora, lilla tjej! Födelsedagen ska förstås firas med de närmsta: bland annat mormor och morfar, som kommer och hälsar på. Hoppas Umeå visar sig från sin bästa sida och bjuder på värme dessa dagar. Kanske dottern till och med kan använda en av förra årets födelsedagspresenter: sandlådan. Den har varit täckt med snö fram tills… nyss?

Annars planerar jag inte så mycket för maj. Jag hoppas dock att jag hinner springa en del. Jag har nämligen anmält mig själv och en hel del kollegor till Blodomloppet och det vore kul att inte vara helt ur form när det väl är dags. Än så länge känns det bra i alla fall. Jag har hunnit med ett antal rundor och det har gått över förväntan, om man får säga så.

Vad gäller böckerna har jag framför allt ett läsmål: att hinna lyssna klart på nästa bokcirkelbok. Nästa gång ska vi bokcirkla Årets bok-vinnaren Dit du går, följer jag av Lina Nordquist. Det är rent objektiv sett en bra bok: gripande, spännande, allt sådant. Ändå: jag känner ett motstånd. Är den inte för lång? Är den inte lite väl sentimental? Får se hur den utvecklar sig… Oavsett hur det går ska det bli skojigt att diskutera den. Bokcirkeldiskussioner kan verkligen få en ”halvbra” bok att tippa över åt något håll – växa till något större eller rasa ned och få ett sämre betyg.

Vill du läsa något nytt har jag några tips, som kommer här:

• Två av Ann Forslinds Bäbis-böcker kommer i ny ”board book”-version: Bäbis kan och Bäbis rädd. Kul att dessa barnboksfavoriter kommer i en version som är lätt för små barn att bläddra i själv. Vårt barn har verkligen uppskattat Bäbis-böckerna (och gör det ännu).
• Äntligen nytt av fantastiska Martina Haag! Hon kan skriva fantastiskt gripande om ångest, men också underhålla som få andra. Jag misstänker att hennes senaste, Från och med nu, innehåller lite av båda. Den beskrivs som en bok om två vänner, som mitt i livet bestämmer sig för att uppfylla alla sina drömmar.
• Medicinhistoria hör inte till mina mest lästa genres, men Elinor Cleghorns Sjuka kvinnor gjorde mig intresserad. Boken handlar om ”missförstånd, mystifieringar och feldiagnosticeringar som tycks följa kvinnors sjukdomar och smärta”. Det känns som att vi än idag har förvånansvärt många mystiska ”kvinnosjukdomar” i samhället: sjukdomar och smärttillstånd som långt ifrån alla tar på allvar. Sjukt!
• Bland alla småbarnsböcker vi har plöjt hittills är Sickan-böckerna, av Sofia Rådström, de jag uppskattar mest (dottern tycker också om dem!). Med underbara illustrationer och härliga rim berättar Rådström varmt och humoristiskt om vardagssituationer med igenkänning. Nu kommer Ät nu, Sickan och Var är Sickan? Den sistnämnda är dessutom en bok med flikar, vilket jag känner på mig kommer att bli en hit här hemma (vi har en annan flik-bok hemma och dottern vill gärna läsa den om och om och om igen).

Vad läser du i maj?

April är här! Det kan gå fort när snösmältningen väl börjar, men visst känns det något avlägset att det skulle bli barmark inom den närmsta tiden. Det finns många nackdelar med att bo lite längre norrut – en del skulle nog lyfta fram den onödigt långa mörka delen av året eller de kyliga vinterdagarna. För egen del ser jag våren som det största minuset med att bo här, snarare än att bo söder om Dalälven. Det hinner liksom aldrig bli vår. När det väl har torkat upp i skogen, och man vågar hänga undan vinterjackan för den här säsongen, är det allt som oftast redan sommar. Så lär det bli även i år, när vintern har känts ovanligt lång på något sätt.

Snart är det i alla fall påsk och då kommer jag som vanligt att resa ned till Öregrund och förhoppningsvis få en viss dos vår. Det ska bli väldigt mysigt att åka ner, inte minst för att jag inte har varit där sedan i julas. Själva resan är dock något att bäva för, känner jag. Tågresor har gått från några timmars mys med datorn i knät till en långdragen plåga där man förtvivlat försöker få sitt lilla barn att åtminstone inte ha sönder andra resenärers grejer och/eller orsaka dövhet. Lite orättvist beskrivet kanske, men i höstas spenderade vi alltså nedresan med att gå runt, runt i tåget – fem timmars promenad. När hon väl somnade, av pur utmattning, kom främlingar fram och berömde mig för mitt otroliga tålamod. Jag började nästan gråta. Men, men. Det går kanske lättare för var gång! På nedresan har jag i vart fall dotterns farmor och gammelmoster med mig på tåget, så vi kan förhoppningsvis byta av varandra lite grann.

Senare i april ska jag på opera för första gången på några år. Det ser jag fram emot. Mycket! I övrigt har jag inte så många planer och jag har heller inga stora ambitioner när det gäller läsningen. Det brukar inte hinnas med så mycket när jag är bortrest och den här månaden blir det ju som sagt en påskresa. Om du är sugen på att läsa något nyutkommet så kommer i alla fall, i vanlig ordning, några tips här:

• Alla är vi valloner av den uppmärksammade DNA-släktforskaren Peter Sjölund är en bok om släktmyter. Jag fastnade för titeln eftersom jag själv kommer från ett område där många anser sig härstamma från valloner… Och jag har själv tänkt tanken: är jag inte lite lik en vallon? Hahaha. Jag hade ingen aning om att det tydligen är den vanligaste släktmyten.
• Bebbe plaskar av Mervi Lindman. Bebbe-böckerna hör till tvååringens favoriter. Nu kommer Bebbe plaskar, som praktiskt nog handlar om en av dotterns favoritaktiviteter.
• Fjärilshjärta av Moa Backe Åstot. Himlabrand är en av den senaste årens finaste debuter, tycker jag. Det känns väldigt spännande att Moa Backe Åstot nu är aktuell med en ny roman om att vara ung same idag.
• Roj i affären och Roj på förskolan av Lisen Adbåge och Emma Karlsson. Jag vet inte hur många gånger vi har läst Godmorgon, Roj! här hemma. Det är något med vardagligheten och bilderna som gör att den verkligen går hem som småbarnsbok. Kul med uppföljare!
• Svalors flykt av Majgull Axelsson. Få andra författare kan skriva så lättillgängligt, fint och engagerande och människor och relationer. I Svalors flykt skriver Axelsson bland annat om en 16-åring på väg ut i vuxenlivet efter åratal i olika fosterhem och om en äldre kvinna som drabbats av Parkinsons sjukdom.

Vad läser du i april?

Nu är vår(vintern) här, den delen av året då det är LJUST och sällan kallare än -5 i den här landsändan. Snö har vi såklart, så våren känns fortfarande avlägsen, men rätt var det är tar snösmältningen fart och då brukar det gå undan. För stunden har vi tillräckligt med snö för att det ska vara i nivå med vårt staket.

I mars ser jag fram emot att gå på Littfest, Umeås litteraturfestival. Den brukar alltid fylla mig med oerhört mycket inspiration och glädje. I år har jag inte hunnit titta på programmet ännu – jag är alldeles för mycket småbarnsförälder för att hinna göra en massa planer – men man brukar kunna lita på att programmet är fullmatat med intressanta samtal och programpunkter, så det är ingenting som bekymrar mig.

Den senaste tidens läsning har fokuserat på Bockfesten av nobelpristagaren Mario Varga Llosa, en bokcirkelbok vi ska bokcirkla om ett par veckor. Den är närmare 500 sidor lång, vilket är i längsta laget för min del. När jag hade hämtat den på bibblan satte jag mig ärligt talat ned och räknade efter och kom fram till att jag behöver läsa ca 20 sidor om dagen för att hinna igenom den. Det är alltså den läsläxa jag har haft den senaste tiden. 😉 Mina andra små och stora läsprojekt har fått stå åt sidan så länge.

Vill du läsa något helt nyutkommet kommer några tips på böcker som fångat mitt intresse lite extra:

• Drömmen om ett träd av Maja Lunde är nästa del i hennes CliFi-serie. Lunde är alltså en författare som skildrar klimatkrisen, ett ämne som är skrämmande aktuellt och som hon är väldigt fin på att tolka i sina romaner.
• En linje i världen av Dorthe Nors. Jag har läst Blicken, pilen, filen av samma författare och tyckte att den var en riktig liten pärla. En linje i världen är en essäsamling från Nors resa längs Nordsjökusten. Det är säkert en helt annan bok än Blicken, pilen, filen, men säkert lika bra!
• Expertparadoxen av Emma Frans. Det är inte helt lätt att att veta hur man ska tolka forskning och nya rön. Det tycker alltså jag, som själv är forskare. I Expertparadoxen går Frans igenom just det: när ska man lyssna på forskarna? Vad händer när forskare har fel? Intressant! Frans är duktig på att skriva populärvetenskapligt, så Expertparadoxen är nog väldigt läsvärd.
• Laga lunch på typ 4 minuter av Sara Begner låter som en kokbok för mig. Nu äter jag de flesta luncher på jobbet, men rätterna funkar säkert även till middag. Att laga middag… Well. Det är inte lätt med en 1,5-åring bredvid sig. Önskar att jag kunde svänga ihop något på 4 minuter lite oftare…
• Majas alfabet av Lena Andersson är en av de böcker jag har skarpt i minnet från min egen barndom. Jag hade även sångerna på kassett och kan texterna till många av dem än. Illustrationerna är helt underbara och det är helt klart en bok som tål att tittas i igen. I mars kommer både den och Majas lilla gröna i nyutgåvor.
• Sniglar och snö är tredje delen i Agneta Pleijels självbiografiska projekt som hon inledde med Spådomen 2015 (en fantastisk roman!). Det här har jag verkligen set fram emot!!

Vad läser du i mars?