Jag såg att Olika förlag har gett ut en pekbok med jultema i år. Nice! Olika, som har ”ut med stereotyper – in med möjligheter!” som slogan, ger ut böcker som försöker att vara inkluderande och visa mångfald. Det här är alltså en bok som inte bara har jultema utan också visar många olika sorters tomtar, lucior och så vidare. Kul bok!
En annan aktuell julbok för barn är Astrid Lindgrens jul, med uppspelningsfunktion. I den läser Astrid Lindgren själv upp julsagor om Pippi, Emil, Madicken, Lotta, Barnen i Bullerbyn med flera. Den ser verkligen fin ut! Det finns ju väldigt mycket jul i Astrid Lindgrens böcker. Själv har jag i och för sig mest kommit i kontakt med Lindgrens jul genom filmatiseringarna av hennes berättelser, men ändå. Madickens julgran, tabberaset i Katthult… Jag vet inte exakt vilka sagor som boken innehåller, men det finns ju en och annan fin berättelse från Astrid Lindgrens värld att välja ut till en sådan här bok.
Apropå uppspelningsfunktion så finns det sedan flera år tillbaka en bok med julvisor och uppspelning. Bara att sjunga med! 😉 Svenska julvisor heter boken och är en av många musikböcker som ges ut av förlaget Max Ström.
Nu får jag nog rappa på lite med läsningen av Ransom Riggs ungdomsbok Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. På söndag är det nämligen dags att bokcirkla den! Jag gillar den hittills. Det är en både rolig, spännande och inte speciellt läskig skräckis och det är en läsning som passar mig väldigt bra just nu. Jag återkommer med lite mer tankar om Miss Peregrines hem för besynnerliga barn när den är utläst.
En av anledningarna till att jag inte har läst ut den ännu är att det tog lite tid för mig att låna den på biblioteket. Jag gick nämligen in på mitt biblioteks hemsida och sökte efter den så fort det blivit bestämt att vi skulle läsa den här boken. Till min förvåning fanns den bara i ett exemplar i hela kommunen! Jag blev helt paff, men ställde mig såklart i kö eftersom det här exemplaret till på köpet inte fanns inne. Sedan gick dagarna och dagarna blev till en vecka och tiden bara gick och till slut blev jag misstänksam och gick in och kollade efter boken igen. Då insåg jag att jag hade köat en hel klassuppsättning av den här boken. När man klickar fram Miss Peregrines hem för besynnerliga barn hos biblioteket är det en klassuppsättning av boken som kommer upp som default. Bara om man är observant, läser noga och klickar fram en äldre utgåva av boken så kommer man till en sida där man kan se den vanliga boken, så att säga. Boken visade sig finnas på ungefär alla bibliotek i kommunen och den fanns inne i flera exemplar hos ”mitt” bibliotek, dessutom. Det var alltså bara att gå dit och plocka upp den och det hade jag kunnat göra redan för flera veckor sedan om bibliotekets hemsida hade varit mer lättnavigerad och smartare uppbyggd…
Nåja. Mycket kan man säga om biblioteket, men deras hemsida är inte den bästa. Men, men. Man kan väl inte få allt, antar jag.
Mina föräldrar är de gulligaste. Trots att jag är vuxen och allt möjligt så blir jag fortfarande bortskämd med namnsdagspresent såhär års. Jag har i flera år fått nobelpristagarböcker. I år kom den här guldiga, underbara av årets pristagare, Svetlana Aleksijevitj.
Och lättar man lite på omslaget så är den fortfarande lika fin:
Det hade jag eventuellt inte förstått om inte någon (Bokhora?) hade visat upp det på Insta.
Just nu måste jag läsa följande böcker p.g.a. återlämningsdatum på biblioteket + bokcirkel + påbörjat för tusen år sedan:
Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Krigsdagböcker
Nattvakten
Kristin Lavransdotter
Wicked
Men sedan är det fasen dags att kasta sig över det här reportaget om Tjernobyl.
Jag såg att Jan Lööf fyller 75 år i år. Lööf har ju skrivit och/eller illustrerat barnböcker som t.ex. Sagan om det röda äpplet, Skrot-Nisse, Födelsedagspresenten m.fl. Snacka om nostalgi när man se de här framsidorna!
I år firas för övrigt Lööf bland annat med boken Jan Lööf: 75 år av dumheter. Där berättar Lööf om sitt liv, sitt arbete, sina inspirationskällor m.m. Den innehåller också en massa material som inte publicerats tidigare: teckningar, affischer, collage, målningar och fotografier. Kul bok! Den skulle jag gärna bläddra i.
Ni har kanske sett att Susan Abulhawa, som gjort sig känd genom sin bestseller Morgon i Jenin, nu är aktuell med en ny bok på svenska: Det blå mellan himmel och hav. Abulhawa har pratat om sin bok i både Lundströms bokradio och Babel och säkert har hon även intervjuats i en uppsjö av tidningar också, men det har jag inte så stor koll på. Kul i alla fall att hon får så mycket uppmärksamhet! Morgon i Jenin var verkligen en tankeväckande och fin bok om hur tillvaron kan se ut i Palestina. Det blå mellan himmel och hav spinner vidare på samma tema. Den lär ta sin början 1948, när den israeliska staten utropades och många palestinier tvingades iväg. Jag vill gärna läsa Abulhawas senaste.
Morgon i Jenin läste vi förresten i bokcirkeln som jag är med i. Det var en bra bok att bokcirkla, för i den finns det mycket att diskutera och prata om. Det som fascinerar mig mest med boken som sådan är dock för tillfället att Abulhawa, som jag har förstått det, tog en massa lån och sa upp sig och allt möjligt för att kunna skriva den och att hon ändå inte tvekade. Modigt. Det är inte alla som blir publicerade liksom. Nu kanske jag blandar ihop eller minns helt fel, men jag tycker mig ha hört att det var så det gick till. Det måste vara ett ovanligt sätt att inleda en författarkarriär.
Throwback thursday! Idag kollar jag tillbaka på mitt inlägg om Muriel BarberysIgelkottens elegans. Det är en bok som jag önskar att jag kunde säga att jag älskar rakt igenom, men jag blev faktiskt väldigt besviken på slutet! Fram till slutet var det i alla fall en både välskriven och intressant bok om klass. Boken kretsar kring portvakten Renée, som i hemlighet är oerhört intresserad av kultur – ett intresse som hon tänker sig att hon, som portvakt, inte kan ha.
Nu tog inte boken mig med storm till 100%, som sagt, men jag tipsar gärna om den ändå. Någon annan kanske inte är lika petig med slutet…
”Med Igelkottens elegans kan jag lägga ännu en bok om klass och status till handlingarna. Det har blivit en hel del böcker på temat den senaste tiden, t.ex. Håpas du trifs bra i fengelset och Presidentens hustru, men Igelkottens elegans känns tyvärr inte som den vassaste i genren.” Läs mer…
Som ett bonustips kan jag också säga att Muriel Barbery just nu är aktuell med en helt ny bok på svenska: Alvernas liv. Boken handlar om två systar i 10-årsåldern som växer upp på olika håll, men som ändå har ett speciellt band och som dessutom har speciella förmågor – den ena genom sin speciella förbindelse till naturen och den andre genom en stor musikalisk begåvning. Jag är sugen på att läsa den! Det vore kul att läsa något mer av Barbery. Alvernas liv verkar vara en fantasyroman, så det är ju en helt annan genre också.
Här om veckan fick jag en bok hem i brevlådan. Den var såhär fint inslagen:
Ja, ni ser ju. Katter. Jag älskar katter. Jag har till och med köpt en anteckningsbok med precis det här mönstret. Hehe.
Innehållet var inte så tokigt det heller ;), för där låg John Ajvide Lindqvists Rörelsen. Jag har läst alla Ajvide Lindqvists böcker utom hans två senaste, som jag ärligt talat inte riktigt förstår varför jag inte har läst ännu. Nu så!
Rörelsen är förresten, som ni säkert vet, nominerad till Augustpriset. Den 23:e november är det gala och prisutdelning. I kategorin skönlitteratur hejar jag egentligen på Jonas Hassen Khemiri, för som ni kanske vet så blev jag fullständigt förälskad i hans senaste roman, Allt jag inte minns. Den är bland det bästa jag läst, inte bara bland årets läsning utan över huvud taget. Men vi får väl se vem som kammar hem priset i år. 🙂
I söndags hade vi bokcirkelfrukost hemma hos mig och diskuterade Levande och döda i Winsford, som jag för övrigt postade ett blogginlägg om igår. För ovanlighetens skull var vi väldigt överens och alla tyckte att det var en bra bok. Det kändes lite som en lättnad, för jag ångrade mig ärligt talat lite när jag hade föreslagit den här boken. Den verkade så lång och… tung. Men det var den verkligen inte! Levande och döda i Winsford var både lättläst och fängslande. Dessutom finns det en hel del lösa trådar att diskutera, samt att berättelsen i sig verkligen kan vändas och vridas på. Det var en bra bokcirkelbok, helt enkelt. Kan rekommenderas! Jag kan även rekommendera att träffas över en frukost, för det är verkligen trevligt och också lite lättare att ta sig tid till än kvällsträffar i veckorna.
Nästa gång läser vi Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, som är Annas/Med näsan i en boks bokförslag. Hon hade en superfin kartonnageutgåva med fina bilder och snygga mellanlägg mellan kapitlen. Själv har jag reserverat bibliotekets utgåva. Får se om den är lika fin.
Anna påminde mig förresten om att Levande och döda i Winsford är den andra boken som jag har föreslagit och som utspelar sig på Exmoor (jag har tidigare föreslagit Mörk jord, som utspelar sig precis just där). Är det ett tema? Borde vi åka dit? 😉
Jag har lyckats samla på mig rätt många så kallade hyllvärmare genom åren. Alla böcker jag har i min hylla och i min läsplatta är naturligtvis böcker som jag har önskat mig eller köpt för att jag har velat ha dem och läsa dem, men sedan är det som det är med livet: det kommer annat emellan och åren går. Idag tänkte jag titta närmare på fem hyllvärmare som har funnits hemma ”ett tag”. Tack vare bloggen kan jag till och med skaffa mig en hyfsad bild av hur länge de har funnits här utan att bli öppnade. Eventuellt har jag en del böcker som är ännu äldre, men, ja, det lämnar jag därhän.
Strändernas svall av nobelpristagaren och akademiledamoten Eyvind Johnson känns ju som en klassiker man vill ha läst här i livet. 2010 kom den upp som förslag i jobbets bokcirkel, som jag precis hade joinat. Jag tog mig raskt till biblioteket och lånade ett exemplar som har stått här hemma sedan dess. Jag vet inte varför jag inte har läst ut den. Möjligen är den lite för tjock för att locka mig.
Hon älskade av Helena Henschen är ett annat långlån som kom hem till mig efter en bokklubbsträff på jobbet. Jag tror att den lånades hem 2011. Att jag inte har tagit mig för att läsa beror nog t.ex. på att jag inte vet vad den handlar om eftersom omslaget har försvunnit och jag har glömt vad någon någonsin har sagt till mig om den här boken. Jag kan inte påstå att en såhär anonym bok är speciellt säljande. Jag har helt enkelt norpat andra böcker när jag har tagit något nytt att läsa ur hyllan.
Yarden är en bok som jag verkligen, verkligen vill läsa. Det är en bok som beskrivs som en modern arbetarlitteratur och det är till på köpet en riktigt kort roman. Jag älskar ju täta och korta berättelser och tackar inte nej till böcker som behandlar ämnen i stil med klass och samhällsfrågor. Jag är helt övertygad om att den här boken kommer att bli en riktig läsupplevelse. Det är lite av en gåta att jag inte har läst den ännu. Hos mig har den funnits sedan 2012, när jag köpte den som en liten bonus när jag beställde kurslitteratur. Kanske är det den murriga och lite småtråkiga hemsidan som har avskräckt mig från att läsa…
Middlesex är jag inte riktigt hundra på varför jag har skaffat mig. Förmodligen har jag läst om den i någon tidning eller hört det pratas om den i Babel eller något. Jag har haft den hemma sedan 2011 för då föreslog jag att vi skulle läsa den i jobbets bokklubb (ingen ville det, antar jag, för den är ju fortfarande outläst). Att jag har valt bort den de senaste 4 åren beror förmodligen främst på att den är så rackarns tjock. Jag har, som trogna läsare säkert vet, lite svårt för tegelstenar i allmänhet. Jag tycker nästan bara att Joyce Carol Oates kommer undan med att skriva långt.
Ja, det var 5 hyllvärmare, det. Får se när de blir utlästa. 🙂 Är det rent av någon du kan rekommendera särskilt? Eller avråda från..?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.