Jag måste erkänna att det känns skönt att april äntligen är här. Det har varit jätteroligt att plugga programmering under vintern och början av våren, men det har också varit ganska krävande att göra det vid sidan av mitt heltidsjobb. Här om veckan hade jag tenta på den sista femtedelen av kursen och jag håller en tumme för att det gick vägen och att jag slipper omtenta. April kommer förmodligen att bjuda på en känsla av att ha väldigt mycket tid. Hoppas jag!
För mig har den här vintern också känts krävande eftersom det har varit så snöigt och kallt. Jag är medveten om att det mest är en känsla (jag har verkligen statistiken emot mig – det har inte alls varit ovanligt kallt eller snöigt), men för mig känns det i alla fall som den längsta och kallaste vintern någonsin. Jag cyklar året om, i ur och skur, men den här vintern har det känts ovanligt tungt. Var och varannan dag det här året (!) har det varit mellan 15 och 30 minusgrader (med kyleffekt alltså) och då går cykeln tungt som satan. Jag älskar att cykla, men i år har det tagit på krafterna eftersom det har gått så tungt dag efter dag efter dag. Några dagar har jag till och med tagit bussen eftersom snön och kylan har gjort det för tufft att cykla. Springa har jag inte heller kunnat göra som jag brukar eftersom det har känts för kallt.
Vi missade förresten att skotta balkongen i december. Julgranen stod framför balkongdörren och vi glömde liksom bort att titta ut. När vi tog bort julgranen i januari så var det så mycket snö där ute att balkongdörren inte gick att öppna. Sedan dess har det bara fyllts på med snö. Det är nog balkongen som har fått det att kännas som att vi har haft ovanligt mycket snö i år (trots att det alltså är långt från något snörekord i år). Men nu ska väl snön få smälta bort vad det lider, för våren är här (även om våren i Umeå mycket väl kan innebära att det snöar till och från…).
Nåja. Nu har jag väl låtit lite gnällig, inser jag, men mars har såklart också haft några höjdpunkter. Mars har till exempel bjudit på Mellofest, en hel del riktigt bra biofilmer (t.ex. Lady bird och Tårtgeneralen), Littfest och operabesök (Orfeo & Euridice) med mamma, som kom upp och hälsade på i slutet av mars. Nu i april har jag inte så mycket i kalendern, men det ska bli skönt att vara lite påskledig. Påsken kommer jag spendera i Öregrund för att hälsa på nära och kära. Så härligt! I april tänker jag också springa massor och ta igen för all löpning jag missat under kylan. Jag längtar verkligen efter att komma ut och efter att kunna springa i skogen igen.
Vad vill jag läsa i april då? Jo, det verkar bli mycket nobelpristagarläsning. Jag har ju haft Never let me go av Kazuo Ishiguro i hyllan ett tag och när vi hade bokklubb med jobbet senast så bestämde vi oss för att läsa den. Jag tänkte att april kan få bli en fin månad att plocka upp den här boken. Dessutom lyssnar jag på Återstoden av dagen, av samma författare, för den har blivit bokcirkelbok i bokcirkeln. Det ska bli riktigt kul att läsa två verk av Ishiguro, för det upprepas ofta att han är himla duktig på att röra sig mellan genrer. Det ska alltså bli kul att läsa och jämföra två av hans böcker.
Kommer det ut några spännande böcker i april då? Jo, i april kommer en av årets förmodade storsäljare i kategorin hälsa: Hjälp jag är utmattad av Clara Lidström (UndarbaraClara) och Erica Dahlgren. Den har alla förutsättningar att göra succé. Utmattning är en folksjukdom som många förmodligen vill läsa mer om och dessutom har Lidström en stor plattform att nå ut på, så det finns många potentiella läsare att marknadsföra den mot. Det är dock ingen bok jag kommer att läsa själv, men jag hoppas att den är tröstande och peppande för många läsare som kanske själva är på väg att bli utmattade (eller redan är det). Är det någon april-bok som jag själv känner mig nyfiken på så är det i alla fall Rich boy av Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Jag lyssnar på henne i podden En varg söker sin poddoch det råkar också vara en av mina favoritpoddar. Det är inte alltid (eller ens ofta) som jag köper hennes åsikter, men hon är ändå härlig att lyssna på och hon lyckas alltid väcka tankar. Jag har höga förväntningar på hennes kommande roman.
Något annat bokrelaterad som sker i april (11/4) är att Sara Bergmark Elfgren besöker Bokcafé Pilgatan här i Umeå och pratar om sin ungdomsroman Norra latin. Jag hoppas jag kommer iväg och kan lyssna (och helst borde jag väl lyssna på boken också…). Jag tycker hon är så bra! Och jag älskar Engelsforstrilogin, som hon har medförfattat.
Inför bokrean postade jag ett par mastiga inlägg med tips på reafynd och i ett av inläggen gjorde jag dessutom en lång, lång lista på böcker som jag själv var lite sugen på. Vad hände sedan då? Köpte jag något? Svar: ja. Men här måste jag vara ärlig och säga att bokrean kändes rätt trist i år. Jag vet inte vad jag hade väntat mig, men hela upplevelsen kändes mest som ett ”jaha?”.
Nu är det ju så att jag hade kollat i katalogerna i förväg och därför redan visste vilka titlar som skulle finnas på rean, så det var kanske lite mycket begärt att jag skulle bli överraskad, men det var just överraskningsmomentet som saknades och det var det som gjorde mig besviken. Jag får förmodligen skylla mig själv, naturligtvis, men så var det i alla fall. Det fanns inte en enda bokreabok som stack ut eller lockade för min del. Den bok jag ville bläddra i mest av alla var samlingsutgåvan med Bodil Malmstensloggböcker, för den hade jag sett framför mig när jag tidigare i veckan suttit och jobbat med en slutuppgift på en kurs och den boken var liksom tänkt som belöningen för allt slit. Men när jag väl gick på bokrean på söndagen så var Malmsten-boken helt slut (om den alls hade varit där). Jag ville inte komma hem tomhänt eftersom att jag peppat för att belöna mig med en bok, så jag gick varv på varv i butiken, men det enda jag såg var samma uttjatade böcker som roterat på Instagram, i poddar, i morgontidningen och hos bokbloggare det senaste året. Till slut valde jag i alla fall Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen, för den har jag länge varit sugen på att läsa. Det var ju kul att den fick hitta hem till mig i alla fall! Men ärligt talat köpte jag den mest för att… jag verkligen hade tänkt köpa något(!).
Det är så lustigt, för jag är kraftigt emot impulsköp i allmänhet, men vad jag hade hoppats på under bokrean var nog innerst inne att jag skulle ramla in i något helt oväntat som jag hade kunnat impulshoppa. Tänk om det hade funnits någon spännande antologi med poesi, någon antologi som jag aldrig ens hade hört talas om förut, men som skulle vara en fin ingång för mig till ny poesi? Eller en oväntad och vacker ”coffee table”-bok eller någon annan tjusig bok om konst, design, foto? Eller en skönlitterär bok som jag hade glömt bort, men plötsligt blivit påmind om på nytt? Eller en klassiker som jag länge velat läsa? (Jag måste i och för sig ge bokrean att det fanns väldigt många klassiker i år, det var bara ingen som var speciellt lockande för mig). Men nej, tyvärr. Jag tyckte mest att det var den vanliga topplistelitteraturen och den är jag rätt mätt på.
Jag borde förmodligen inte gå på bokrean. Jag borde gå till biblioteket och botanisera, kolla vilka böcker som är skyltade, bli överraskad, låna hem på vinst & förlust. Bokrean är nog inte för mig, vilket såklart inte betyder att den saknar betydelse i stort eller att den saknar betydelse för andra. Men apropå detta, någon annan som är tveksam till bokrean är Kristoffer Lind i Förlagspodden. Han gjorde en ordentlig sågning i avsnitt 20 och förde fram en massa intressanta tankar. Jag kan verkligen tipsa om avsnittet och om Förlagspodden i allmänhet. Jag har den senaste tiden blivit mätt på ”boktips”-poddar, men tycker fortfarande att det är härligt med samtal om litteratur, så då passar Förlagspodden väldigt bra för mig. Det är mycket ”bakom kulisserna” och nördigt prat om förlagsbranschen, sådant man som läsare (och bloggare) inte har en aning om, men som är kul att få höra mer om!
Gjorde ni några bokreafynd i år?
Jag kanske bör nämna förresten att jag samma dag som mitt ”misslyckade” bokreabesök gick hem och nätbokhandlade hem några reatitlar: de ovan nämnda loggböckerna samt novellsamlingen Irakisk kristus av Hassan Blasim. Den sistnämnda var precis en sådan där överraskande och oväntad bok som jag hade hoppats på att hitta i den fysiska butiken (kanske var den slutsåld när jag var där, eller så kollade jag i fel hyllor…). När Irakisk kristus var aktuell så snackades det om den överallt i diverse kulturprogram och pålitliga boktipsare trodde att jag skulle gilla den, men sedan glömde jag liksom bort den i alla fall! Men nu är den på väg hem till mig. Dessutom köpte jag några e-böcker: Maken av Gun-Britt Sundström, Under det rosa täcket av Nina Björk och Britt-Marie var här av Fredrik Backman. Man kan inte säga annat än att jag har shoppat loss på rean i år. Däremot kan jag väl tycka att nätbokhandel är rätt… själlöst? Det var inte så jag hade tänkt på rean när jag såg mig själv gå och botanisera och belöna mig själv med tjusiga böcker. 😉
I januari önskade jag mig fler ”vanliga” dagar i februari och det lär jag väl ha fått, för månaden har bara flugit förbi utan att jag riktigt har hunnit med. I höstas kom jag på den smarta idén att söka en kurs i maskininlärning (eftersom jag jobbar en del med det och gärna skulle lära mig mer), men jag blev struken från kursen eftersom jag saknade de formella förkunskaperna. Istället hoppade jag spontant på en mycket längre programmeringskurs där jag ironiskt nog inte heller hade rätt förkunskaper. Jag har läst tillräckligt många poäng för att vara behörig, men jag har alltså läst helt andra programmeringsspråk än de som kursen utgår från. Utmanande! Jag jobbar heltid också, det är klart att det är lite svårt att hinna med. Men månaden har i alla fall bjudit på flera trevliga födelsedagskalas, en del riktigt bra biofilmer (jag älskade The shape of water t.ex.) och flera lördagar med den bästa underhållningen (Melodifestivalen <3), så det har inte bara varit jobb. Läsa böcker har jag hunnit också. Jag har under en längre tid haft orimligt många påbörjade böcker och den senaste tiden har jag betat av dem en efter en.
Det känns skönt att äntligen bara ha en bok på gång (eller okej, två: en ”vanlig” bok och en ljudbok). Min plan för mars är att läsa en bok i taget. Först och främst ska jag läsa ut Svindlande höjder av Emily Brontë. Sedan tänkte jag börja med mina julklappsböcker och först ut får nog bli Martina Haags senaste, Livet går så fort. Och så långsamt. 🙂
Det kommer att bli mycket böcker i mars känner jag. Det är ju också månaden då Littfest (Umeås litteraturfestival) går av stapeln (15 – 17:e mars). Jag har inte sett programmet ännu, men jag är säker på att det kommer att bjudas på många intressanta samtal om litteratur och skrivande. Det finns inget speciellt namn som lockat mig att köpa biljett i år, men ofta är det kul att gå lite mer spontant och lyssna på seminarier som låter intressanta.
Kommer det några spännande böcker i mars då? Ja, mars är väl i och för sig en månad som lider lite av att det precis har varit bokrea, men några böcker som kommer ut är i alla fall Elena Ferrantes debutroman Plågsam kärlek och så är min feelgoodfavorit Liane Moriarty aktuell med en ny roman på svenska, En annan Alice.
Oj, det är redan februari! Januari har gått så fort att jag har svårt att komma ihåg vad jag har gjort. Haha. Men jag har fyllt år, såklart, och det har firats i sedvanlig ordning med tårtkalas. 🙂 I övrigt utmärker sig månaden med att jag inte har gjort många av de saker som jag annars brukar ägna mig åt. På grund av kylan har jag t.ex. inte sprungit speciellt mycket. På grund av oklar anledning har jag just inte sett några föreställningar, några utställningar eller någon biofilm. Jag har förvisso sett Three Billboards Outside Ebbot, Missouri, som var väldigt fin, men det är nog den enda film jag har lyckats pricka in på hela månaden. Jag har heller inte dansat mer än någon enstaka gång, för av oklar anledning är dansterminen förvånansvärt sen i år, så det har helt enkelt inte funnits så många lektioner att gå på. Jag tror och hoppas att februari blir en mer vanlig månad. Det där lät lite trist kanske, men jag menar det. Haha.
Kanske kan man ana att jag har haft tid att läsa ut extra många böcker under januari, när jag nu inte har gjort så mycket annat? 😉 Ja, på sätt och vis har jag rivstartat läsningen i år, men jag hade också väldigt många påbörjade böcker, så det har nog blivit lite ”ketchup”-effekten. Jag tänkte fortsätta med det här lästempot i februari. Jag ska först och främst läsa ut nästa bokcirkelbok: Hemsökelsen av Shirley Jackson. Det är en skräckroman, så det är en ovan genre för mig, men det är det som är charmen med bokcirklar: att man får vidga vyerna lite. Sedan får vi se vilka böcker det blir efter den! 🙂
Jag brukar varje månad tipsa om kommande böcker och litteraturhändelser, men i februari verkar det som att ni lugnt kan göra som jag och läsa gamla biblioteksböcker istället för det nyaste nya. I februari kommer det nämligen inte ut någonting spännande över huvud taget. 😉 Inte vad jag känner till i alla fall! 🙂 Den som bor i Umeå har däremot minst tre anledningar att gå till Bokcafé Pilgatan. Både Elsie Johansson (7/2), Mikael Niemi (14/2) och Martina Haag (28/2) gästar under månaden. Jag kommer helt klart att försöka komma iväg den 28:e i alla fall. 🙂
Jag har skrivit några inlägg där jag har listat vilka av vårens böcker som jag ser fram emot lite extra (del I, del II), men det är lätt att missa en och annan intressant titel. Bland annat har jag helt missat hela utgivningen från förlaget Polaris. Det kanske inte är så konstigt i sig, för jag brukar främst kolla kataloger från de större förlagen och Polaris får väl ses som en ny uppstickare här i Sverige. Polaris är ett dotterförlag till danska JP Politikens och de började ge ut böcker i Sverige för ganska precis ett år sedan, så de är ju verkligen färska. De har tydligen tänkt rivstarta på riktigt 2018, för nu har de knutit till sig en av Sveriges creddigaste författare, Lena Andersson. I maj kommer två Lena Andersson-böcker ut på Polaris. Dels ger de ut Verkligheten och resten, som är en samling av Anderssons kolumner från DN. Dels ger de ut romanen Sveas son – en berättelse om folkhemmet.
Jag kan säga direkt att jag inte kommer att läsa Verkligheten och resten. Jag älskade Anderssons böcker om Ester (Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar) och tyckte väldigt mycket om Allvarligt talat, men hennes kolumner sorterar jag in under avdelningen ”helt obegripligt”. När jag har sett Lena Anderssons namn och bild på ledarsidan i DN så har jag många gånger blivit nyfiken och läst hennes kolumn, men allt som oftast har jag inte fått med mig ett dugg. Hahaha. Ibland har jag läst hennes kolumn flera gånger och försökt att förstå vad hon menar, vad som är hennes vinkel, hennes åsikt, vad texten ens handlar om, men nej, det har förlorats längs vägen… Så nej, jag vill inte läsa en hel samling med det där… Sveas son däremot! Den vill jag veta mer om! Tyvärr är det väldigt sparsamt med information om böckerna på förlagets hemsida, men tids nog får vi väl veta mer. Bara faktumet att Lena Andersson snart är aktuell med en ny roman räcker i alla fall för att göra mig nyfiken!
Så är januari 2018 här. Förut tyckte jag inte att det var något speciellt med nyåret. Jag tyckte att det riktiga nyåret infall sig på hösten, för då kom man tillbaka från sommarlov, semester eller sommarjobb och påbörjade någonting nytt. Det kändes särskilt mycket på det sättet medan jag fortfarande studerade, men sedan har det där luckrats upp en del. Nu tycker jag faktiskt att nyåret är en härlig nystart. Nu börjar nya projekt på jobbet och det blir nystart för vissa andra projekt. På det personliga planet kan man ju också passa på att fundera på vad man vill att det nya året ska innehålla. I den mån man kan styra… Just nu känns det mesta med 2018 som ett oskrivet blad och det enda jag vet om januari är att jag rimligen borde fira min födelsedag på ett eller annat sätt. Eftersom vi inte bjöd hem en massa folk på nyårsfest den här gången så kanske jag har ett hemmaparty att ta igen. 🙂
December var en typisk månad som flög förbi. Julfester, glöggkvällar och julfixande fick tiden att rasa iväg och vips var det jul och jag fick chansen att träffa nära & kära, springa massor (med broddar…) och läsa ett och annat. I början av december skrev jag att jag hade planerat att läsa ut alla biblioteksböcker (och andra böcker), som samlats på hög, men riktigt så blev det faktiskt inte. Jag har fortfarande både Århundradets kärlekssaga och Naturbarn (av Eva-Stina Byggmästar) olästa här hemma. De kan ju därmed få bli januaris läsning. Den här månaden lär jag också läsa Mississippi av Hillary Jordan eftersom det är nästa bokcirkelbok och det råkar vara jag som har valt den. 😉
Inom bokvärlden känns januari som en mjukstart på det nya året. Vad jag vet delas det inte ut några större priser och det är inga större bokmässor eller andra events på gång. Det kommer säkerligen ut en och annan bok, men många av vinterns (och vårens) mest spännande titlar dröjer ytterligare några månader. Två särskilt intressanta böcker som kommer ut nu i januri är i alla fall Håkan NessersIntrigo, som är en samlingsutgåva med en del tidigare utgivna texter. Den innehåller även en helt nyskriven kortroman. Nu i januari kommer också Marie Hermansons senaste, Den stora utställningen. Ni som läste mitt inlägg med de bästa böckerna 2017 kanske såg att en av Hermansons tidigare romaner hamnade högt upp i min årsbästalista. Så självklart känns det spännande med någonting helt nytt från Hermanson.
Här kommer ett litet boktips såhär i jultider. Fantastiska Litteraturbankenarbetar med att digitalisera och tillgängliggöra skönlitteratur från vårt kulturarv. Hos dem kan du söka och hitta inskannade faksimilutgåvor av verkliga klassiker, men också ladda ned en hel del e-böcker. Nu har de satt ihop Julklappsboken – en antologi med noveller, dikter och bilder i urval av Paulina Helgeson. Ladda ned den här!
Tidigare i år efterlyste jag vinter- och juldikter på Twitter. Jag fick inte ett enda svar. Haha. Men nu får jag alltså mitt sug efter jultidens poesi stillat. 🙂 Dessutom kan jag titta på tjusiga bilder av t.ex. Carl Larsson och läsa noveller av t.ex. Selma Lagerlöf. Bra grej!
Så blev det december. Även om jag ser i kalendern att november bjöd på väldigt många roliga grejer så går den här månaden ändå inte till historien som den bästa under 2017. Jag har under månaden hälsat på mina föräldrar i Uppland, haft besök från vänner från olika hörn i landet, haft julfest, gått på konsert med Henrik Berggren, sett en del andra föreställningar och utställningar, haft traditionsenligt pepparkaksbak och säkert gjort en massa annat kul. Men november har också varit månaden då jag har varit förkyld i två omgångar och då cykeln har varit på verkstad i flera veckor (uppdelat på två tillfällen). Sedan hände det en annan grej som tog extremt mycket energi. Men, men. Nu vänder vi blad! 😉 Min cykel är hemma, jag är inte längre däckad i förkylning och idag far jag norrut och hälsar på en kompis, som alldeles snart fyller 30, och hennes lilla son, som inte ens är 2 månader gammal och som jag inte har hunnit träffa ännu. Så kul! Sedan kommer december att rulla på med dans, julfester och så småningom jul. Det här blir bra! Kanske ska jag läsa ut någon bok också? I november lyssnade jag på två ljudböcker, men slutförde inte en endaste pappers- eller e-bok. Det hanns inte med, helt enkelt.
Bokmässigt är ju november en spännande månad, då årets Augustpristagare avslöjas. Som alla säkert redan har snappat upp så vann Johannes Anyuruskönlitteraturklassen med sin dystopiska roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. December, däremot, är ingen månad då det sker prisregn över böcker. Det är i och för sig utdelning av Nobelpriset, men i övrigt är väl största fokus, för både förlag och bokhandlare, att sälja böcker inför julen. En del förlag har lyckats smyga in potentiella bestsellers i utgivningen. Trots att jag dammsugit kataloger för att ta reda på vilka spännande böcker som kommer ut under vintern så hade jag lyckats missa att Martina Haags nya, Livet går så fort. Och så långsamt., har släppts lagom till jul. Den är alltså redan ute i handeln. Detsamma gäller Fredrik Backmans senaste, Ditt livs affär, som av allt att döma aspirerar till att bli en modern Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton (det gillar jag!). En bok som faktiskt kom redan i oktober, men som jag också tycker kan nämnas i det här inlägget är bilderboken Räven och tomten, illustrerad av Eva Eriksson. Det är en Astrid Lindgren-berättelse som inte har varit utgiven på svenska förut. Kul överraskning!
Tänkte jag läsa något i december då? Jo, det kan ni lita på! I december ska jag plöja biblioteksböcker som har samlats på hög. Däribland Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen och diktsamlingen Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar. Ja, och sedan ska jag väl läsa ut alla böcker som jag påbörjat i november också…
Jag har ett par gamla inlägg i arkivet där jag skriver om några hyllvärmare som aldrig tycks bli lästa. Om du inte känner igen uttrycket hyllvärmare så är det alltså böcker som har stått länge i bokhyllan. Hur har det gått med de böcker som jag har bloggat om tidigare?
Av de fem böcker som jag listade redan i mitt första inlägg (från november 2015) har jag fortfarande Kristian Lundbergs kortroman Yarden ståendes… I mitt andra inlägg (från november 2016) kvarstår deckaren Den felande länken av Stefan Tegenfalk. Det här är såklart böcker jag borde läsa någon dag… 🙂 Och naturligtvis vill jag verkligen läsa dem! Jag brukar försöka att få till en bra blandning i min läsning, men det är klart att det är lätt att ryckas med och börja låna & läsare lite nyare titlar och då kan ju de här gamla godingarna bli stående ett tag… Jag är i alla fall helt säker på att Yarden kommer att bli läst under 2018. Kanske kommer jag också ta mig an någon eller några av dessa gamla godingar:
Han tänkte på dem som färger av Johanna Thydell har jag haft hemma sedan 2013, då jag köpte den och några andra små noveller. Thydell är en hyllad och omtyckt ungdomsboksförfattare och själv har jag t.ex. läst hennes fina och sorgliga I taket lyser stjärnorna, som kretsar kring en ung tjej som förlorar sin mamma i cancer. Självklart känns det lockande att följa upp med en liten novell.
Skuggland av Jonas Brun fick jag i ett utskick 2012. Det var ju ett tag sedan… Boken beskrivs som en thrillerartad roman om två pojkar som försvinner spårlöst i ett 80-talets Sverige. Och om en pojke som blir kvar och berättar vad som hänt. Skuggland fick strålande recensioner när den kom. Att jag inte har läst den ännu är rätt obegripligt faktiskt!
Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe är ett annat utskick som jag tog emot för länge sedan (2013). Framsidan och titeln är såklart lockande, men när jag läste några ljumma recensioner tappade jag en del intresse. Boken handlar i alla fall om en svårt sjuk mamma och hennes son. De startar en bokklubb och hittar böcker att samtala om i den svåra situationen. Jag vill faktiskt läsa den här boken, trots andras omdömen. Faktum är att jag ofta tycker helt annorlunda än ”alla andra”… Så ingenting säger att jag inte skulle kunna tycka riktigt mycket om den här!
Har du läst någon av mina hyllvärmare, eller har du någon egen riktigt gammal goding som du känner dig manad att läsa snart..? 🙂
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.