June är 14 år och har precis förlorat sin morbror och gudfar, Finn, som har gått bort i aids. Året är 1987 och kunskapen om HIV och aids är låg och misstänksamheten mot HIV-smittade är stor. Inte heller är det möjligt att vara öppen om homosexualitet. I Junes familj har det inte ens pratats om att Finn levde med en man och det är först på begravningen som June träffar han som hennes mamma kallar för ”Finns specielle vän”, d.v.s. Finns pojkvän, Toby. I hemlighet börjar de träffas, inledningsvis för att bearbeta sorgen över att ha förlorat Finn, men mer och mer för att de trivs i varandras sällskap.
De andra runt omkring June är upptagna på sina håll: föräldrarna är absorberade av jobb och hennes storasyster, som hon alltid stått så nära, är på väg att bli vuxen och hon och June börjar glida ifrån varandra. Deras enda mötesplats blir i någon mening när de var och en för sig besöker bankfacket för att titta på en mycket eftertraktad porträttmålning, som Finn gjorde av dem och för dem innan han gick bort. Ingen av dem kan avhålla sig från att lägga till detaljer i målningen, detaljer som blir lite som meddelanden till varandra och kommentarer till de starka band som alltid funnits mellan dem.
Det här är en bok som verkligen grep tag i mig. Jag älskar hur målningen får en så fin roll i boken, i hur den liksom får symbolisera systrarna och den kärlek de känner till varandra, även i en tid då de är på väg att växa upp och skaffa sig egna liv där de inte har samma roll för varandra längre. Jag älskar beskrivningen av Junes sorgearbete och jag älskar hur hon träffar Toby och börjar veckla ut hemligheterna som de alltid har haft inom familjen.
Ja, jag tyckte verkligen om den här boken och jag ville inte att den skulle ta slut. Den är så himla fin och insiktsfull, tycker jag!
Jag misstänker att boken sorteras in under ungdomsböcker och om den inte gör det så kan jag ju säga att den är väldigt rakt på och inte speciellt tillkrånglad i språket. Det känns som en mycket lättläst berättelse, men det är också lite det som jag verkligen gillar med boken. Det finns en direkthet som är väldigt fin, samtidigt som det faktiskt finns flera lager i berättelsen. Ibland finns det en missuppfattning att ungdomsböcker skulle vara dåligt skrivna eller ha en mindre betydelse än böcker som riktar sig helt till vuxna. Så är det inte! Den här boken är ett av många lysande exempel på det.
I veckan tillkännagavs det att årets vinnare av Nordiska rådets litteraturpris är Kjell Westö för boken Hägring 38. Det här är en bok som det har regnat priser över. Jag blir mer och mer rädd för att läsa den, i rädsla för att bli besviken alltså, men tids nog kommer jag absolut att ta upp Westös bok om ett stycke Helsingforshistoria. Jag har den väntande här hemma faktiskt.
Jag såg att Vår gröna kokbok har vunnit Årets Svenska Måltidslitteratur i kategorin Vegetarisk måltidslitteratur. Det påminner mig om att jag nog har utlovat en uppföljning nu när jag har lagat lite rätter ut den.
Jag har lagat lite av varje ur den här boken, både väldigt vardagliga recept (typ rotfruktsgratäng) och lite mer festlig mat, som fikontarte med chèvre. Recepten är enkla att följa och jag tycker att boken är riktigt snyggt formgiven och har generöst med inspirerande bilder. Ett stort plus får den också för att den tydligt märker ut huruvida rätterna är gluten- eller laktosfria och vilka recept som är veganska, lakto- eller ovovegetariska.
I första hand är det dock en grundkokbok och den har stort fokus på fakta och basrätter. Det finns förslag på buffémenyer, men boken är indelad efter råvaror och inte efter exempelvis högtider eller säsong, som många andra kokböcker.
För mig är det här en av mina favoritkokböcker. Det kanske inte är boken jag bläddrar igenom för inspiration, men vill jag laga mat och har ett hum om vad jag vill göra så finns det ganska säkert ett bra recept att hitta i den!
Av alla litteraturpriser är det Augustpriset som jag uppskattar mest. Det känns som att juryn alltid lyckas pricka in aktuella, läsvärda och tillgängliga pristagare.
Idag har det tillkännagivits vilka som är nominerade till årets pris.
Årets svenska barn- och ungdomsbok
Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson, Klara Persson
Nu leker vi den fula ankungen av Barbro Lindgren, Eva Lindström
Vi är vänner av Eva Lindström
Tilly som trodde att… av Eva Staaf, Emma Adbåge
Vi springer av Joar Tiberg, Sara Lundberg
Mördarens apa av Jakob Wegelius
Årets svenska fackbok
Popmusik rimmar på politik av Anna Charlotta Gunnarsson
Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand av Håkan Håkansson Naturlära av Lars Lerin
Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter av Anders Rydell
Doktor Nasser har ingen bil. Kairo i omvälvningens tid av Tina Thunander
Erik och Margot. En kärlekshistoria av Per Wästberg
Årets svenska skönlitterära bok
Ma av Ida Börjel
Alkemistens dotter av Carl-Michael Edenborg
Ett så starkt ljus av Lyra Ekström Lindbäck
Liv till varje pris av Kristina Sandberg
De utvalda av Steve Sem-Sandberg
Beckomberga. Ode till min familj av Sara Stridsberg
Den enda jag har läst är Lerins fantastiskt fina Naturlära, fylld av underbara akvareller.
Jag har ingen aning om vem som kommer att vinna i år, men det ska bli spännande att se vem det blir! Fram tills prisutdelningen den 24:e november kommer det att produceras ett antal poddar där författarna samtalar med varandra. Det är ett koncept de började med förra året och som jag tyckte var väldigt kul. Kan rekommenderas!
Så har Svenska Akademien meddelat vem som blir årets Nobelpristagare i litteratur. Årets pristagare är, som ni säkert redan vet, Patrick Modiano. Det är en författare som jag aldrig har hört talas om förut. Ska bli kul att läsa! Han verkar bl.a. ha skrivit några kortromaner och jag älskar verkligen tighta, korta berättelser.
Jag är glad att tillkännagivandet var idag och inte exempelvis nästa vecka, eftersom jag troligast inte hade haft möjlighet att se livesändningen annars. Idag kunde jag ta en paus i mitt arbete och kolla. Jag har aldrig läst en Nobelpristagare i förväg, men ändå rycks jag alltid med av spänningen och tycker det är sjukt kul att se tillkännagivandet utanför Börssalen!
Nu i oktober är det dags för Svenska Akademien att tillkännage vem som får årets Nobelpris i litteratur. Jag gissar att det närmar sig, för man har värmt upp genom att gå ut med att allmänheten i år inte kommer att få vara på plats utanför Börssalen, där tillkännagivandet traditionellt sker genom att akademiens ständige sekreterare kommer ut genom dörren och berättar vem som får priset. Det verkar rimligt att försöka stoppa all trängsel. Intresset för tillkännagivandet har tydligen exploderat på senare år, trots att det nu för tiden finns livesändningar på nätet, så att man kan ”vara på plats” hemma framför datorn.
Själv hoppas jag alltid lite grann att Joyce Carol Oates ska få priset, för hon har skrivit så hemskt många berörande och läsvärda böcker om kvinnor i olika beroendesituationer och utanförskap. Jag tycker att hon skriver mästerligt! Dessvärre lär det aldrig ske, t.ex. för att Oates är för produktiv och därmed också lite ojämn. Jag tycker inte att det är ett argument, men det är som det är. Förra årets belönades Alice Munro, den kanadensiska novellförfattaren, så jag gissar att akademien i år sneglar mot en annan världsdel än just Nordamerika. Att amerikanska Oates skulle få priset känns alltså inte så troligt. Tyvärr.
Jag har en annan gissning, däremot, och det är Nawal El Saadawi, den egyptiske feministen och aktivisten som fortfarande vid typ 80 års ålder strider för demokrati och frihet. Jag tycker hon är beundransvärd, men baserat på att jag i våras kämpade mig igenom, verkligen plågade mig igenom, den hopplöst icke läsvärda Den stulna romanen, så jag kan jag inte precis påstå att jag intresserar mig för hennes författarskap… Efter några år av populistiska val (Munro har varit önskad och tippad i åratal), så kanske det är dags för en sådan här riktigt smal och svår författare igen… Jag tror absolut att El Saadawi kan belönas i år.
Ett annat år, ett år långt fram i tiden, kan det bli dags för Chimamanda Ngozi Adichie, tror jag. Och kanske Sofi Oksanen. Det är två fantastiskt läsvärda författare som skriver viktiga böcker: Adichie om kolonialismen i t.ex. Nigeria och Biafrakriget och Oksanen om det Sovjetockuperade Estland.
Vem tror du blir belönad i år? Och vem står på din önskelista?
Bokmässan är nu över för i år. Jag har inte varit på plats, men har lyssnat ganska flitigt på Lundströms bokradios rapporteringar… Och så är det ju svårt att undvika alla bokbloggares Bokmässerapporteringar på bloggar, Twitter och Facebook… 😉
Jag är inte så säker på att jag kommer iväg på mässan nästa år heller.. Men om jag gör det så kan jag se fram emot att Ungern är temaland. Det kanske är ett tema jag behöver, så att säga, för jag har bara läst en enda ungersk författare och det är Imre Kertész.
Det är säkert fler än jag som läst denna viktiga Nobelpristagare.
Ingen som brukar läsa bokbloggar kan ha missat att Bokmässan pågår just nu!
Bokmässan innebär också att Stora ljudbokspriset delas ut. I år gick priset till Carol Rifka Brunts Låt vargarna komma, inläst av Hanna Schmitz. Den kommer jag absolut att lyssna på framöver! Jag brukar ju lyssna på ljudböcker via Storytel, så den är bara ett klick bort. Apropå Storytel så är det Storytel som kommer att hålla i trådarna för priset från och med nästa år och då kommer det bli en hel ljudboksgala med prisutdelning i kategorierna skönlitteratur, spänning och barn/ungdom. Kul att priset utvecklas!
Bokmässan då..? Ja, jag är ju inte på Bokmässan i år heller. Och helt ärligt så är jag inte ledsen över det! När man bor i Umeå så är Göteborg så långt bort att man lika gärna kan åka utomlands som att åka dit… :p Visst vore det skoj att gå på Bokmässan någon gång, men jag är hemskt hemmakär och försöker att använda så många semesterdagar som möjligt till att träffa nära och kära (jag bor långt bort från min släkt och barndomsvänner). Något år vill jag nog åka till Bokmässan, men de senaste åren har jag spenderat höstarna med att typ veckopendla p.g.a. jobb på annan ort och i år så sticker jag iväg till New York en vecka. Det är mer resa än vad jag är bekväm med, egentligen… Så inget Göteborg för mig!
Lång utläggning. Men i alla fall. Hoppas att alla andra bokbloggare m.fl. har det skoj! 🙂
Nomineringarna till Stora ljudbokspriset har avslöjats! I år har min ljudbokskonsumtion verkligen exploderat, men jag har ändå inte lyckats lyssna på något av de nominerade. Jag brukar inte vara så snabb med att läsa/lyssna på nya böcker…
De nominerade är i alla fall:
438 dagar av Martin Schibbye och Johan Persson, uppläsare: Martin Schibbye och Martin Wallström.
Låt vargarna komma av Carola Rifka Brunt, uppläsare Hanna Schmitz.
Stoner av John Williams, uppläsare Björn Granath.
De länkade titlarna har jag läst, men en ljudboks kvalitet avgörs också mycket av uppläsaren, tycker jag, så jag vet inte alls hur någon av böckerna är som ljudbok. Anna Maria Käll är en av uppläsarna som talat in en nominerad ljudbok. Jag upptäckte henne tidigare i år när jag lyssnade på Min mormor hälsar och säger förlåt. Jag tyckte hon var riktigt, riktigt bra!
Stoner har jag för övrigt velat lyssna på flera gånger, men har bara hittat den på engelska.. Hm. Får göra ett nytt försök nästa gång det blir dags att välja ny ljudbok…!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.