Ont blod, av John Carreyrou, är ett reportage om hur Elizabeth Holmes förmådde investerare att plöja ner miljoner i sitt blodanalysföretag Theranos, ett företag helt utan någon fungerande produkt. Det är en intressant skildring av en värld där yta och dyra advokater kan betyda mer än att man verkligen har någonting att sälja.
⭐⭐
Betyg: 2 av 5.
Ont blod, av John Carreyrou, är ett reportage om bedrägeridömda Elisabeth Holmes och hennes startup-företag Theranos. Ni har säkert hört talas om det hela: Holmes, en ung och driven kvinna, tog techvärlden och den amerikanska investerings-världen med storm. Hon pekades ut som en ny Steve Jobs och förmådde investerare att plöja ner enorma summor i hennes företag, Theranos. Oerhört tunga namn fick platser i styrelsen och Holmes fick massor av utrymme i medier. Holmes och Theranos skulle revolutionera sjukvården med sitt minilabb. Visionen var att en liten bloddroppe från fingret skulle matas in i en apparat kapabel att utföra hundratals blodanalyser. Problemet: det funkade inte. Bakom kulisserna kördes (ven)prover i konkurrenters maskiner medan Theranos egen utrustning gav till synes slumpmässiga resultat.
Det var inte många som vågade larma om vad som egentligen försiggick på Theranos. Carreyrou beskriver ett företag med en fruktansvärd kultur: människor avskedades lite hur som helst och fick gå på dagen, Holmes pojkvän, även han djupt involverad i företaget, satte skräck i personalen och alla tvingades skriva på sekretessavtal och underkasta sig så rigorösa säkerhetskontroller att det framstår som närmast parodiskt. Utåt kommunicerades en rädsla för att bli bestulen på företagshemligheter. Möjligen handlade det snarare om att undvika insyn i något som framstår som ett enda stort luftslott.
När man läser Ont blod vet man knappt om man ska skratta eller gråta. I åratal pågår en stor bluff som investerare och personer erfarna av styrelsearbete inte ser igenom. Samtidigt får riktiga patienter provresultat som kan betyda vad som helst och i värsta fall har lett till felaktiga medicinska beslut. Hur kunde det bli såhär? I den mån jag hade något förtroende för startup-företag känner jag numera en enorm misstänksamhet. Jag inser vad dyra PR-firmor och att röra sig i rätt kretsar kan öppna för dörrar, och samtidigt vilket oerhört liten substans som behöver finnas där bakom. Nu är vi precis i en tid när techbolag i allmänhet skalar ned och där verkligheten verkar komma ikapp många företag som strösslat miljoner omkring sig under de glada, sorglösa dagar som varit fram tills samhällskriser, krig och inflation drabbat vår del av världen. Det är intressant att fundera över vilka fler luftslott som kan tänkas pysa sönder framöver.
Boken är också skrämmande i sin skildring av vad man kan åstadkomma med tillräckligt kända advokater. Åtskilliga är de som skrämds till tystnad genom att hotas med stämning. Det beskrivs hur superrika riskerar att förlora allt de har om de går in i en tvist ett företag som Theranos. Man förstår hur oerhört lite makt vanlisar har i USA och hur svårt det måste vara för en vanlig anställd att visselblåsa.
Det här är definitivt en intressant bok, som skildring av en person, ett företag men också en tid då många uppenbarligen inte har brytt sig om vad de har investerat i. Samtidigt måste jag erkänna att jag tyckte att boken var riktigt dåligt skriven. Det är svårt att sätta fingret på det, men det känns platt och finns inte mycket till gestaltning. Det märks att författaren bygger sin berättelse på intervjuer med ett antal nyckelpersoner, samtidigt som vissa pusselbitar saknas. Här finns exempelvis inte Holmes röst. Man anar en viss rädsla för att bli stämd (befogat!). Mycket är verkligen vagt formulerat. Emellanåt försöker författaren ge lite mer färg till sin berättelse (”Gary var en rejäl kille från Texas”, ”Todd var den fulländade affärsmannen”), men det blir aldrig riktigt levande. Det är oerhört många intervjuobjekt som hinner fladdra förbi innan boken är slut och jag fattar att författaren månar om att sätta allas namn i samband med uttalanden och vittnesmål, men det blir inte speciellt härligt att läsa. Jag tänker på många andra reportage där berättandet utvecklats mer: där författaren vågat ta ut svängarna och fylla i med skönlitterärt stoff eller där författaren har vågat väva ihop vittnesmål till en större röst (där är mästaren såklart Svetlana Aleksijevitj).
Nej, det här var definitivt inte det bästa jag läst, men det är naturligtvis en facinerande historia för det. Boken kom ut långt innan rättegången var klar, men elva års fängelse slutade det alltså med för Holmes del.
Ont blod
Det amerikanska originalet, Bad blood, har översatts till svenska av Lena Karlin och getts ut som e-bok av Albert Bonniers förlag (2019). ISBN: 9789100181260. Boken finns också som pocket, i inbundet format och i ljudboksversion.
John Carreyrou
John Carreyrou är en fransk-amerikansk journalist och författare. Han arbetade under många år på The Wall Street Journal, som också publicerade de artiklar som ligger till grund för Ont blod
Blod säljer är en novellsamling av Stephen King. Det är det första jag läser av honom, men inte det sista. En spännande bladvändare av en författare som kan skildra människor och relationer!
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Blod säljer är en novellsamling/kortromansamling av Stephen King. Trots att Stephen King kan räknas till en av vår tids mest lästa författare kan jag erkänna att det här är min första bekantskap med honom. Men knappast den sista!
Jag brukar inte tänka att skräck är någonting för mig, men den här sögs jag in i direkt, inte så mycket för spänningen och skräcken, utan för att jag snabbt fann att King har ett skönt flyt i språket och en imponerande förmåga att skildra människor, deras inre och deras relationer med andra. Här finns ett släktskap till en av mina favoritförfattare: John Ajvide Lindqvist, en skräckförfattare jag älskar att läsa, men där jag varje gång önskar att han höll sig till någon annan genre. Han skriver ju så bra om människor! Måste han blanda in läskiga grejer? Ja, det får Ajvide Lindqvist och King göra om de vill, naturligtvis, men jag kan konstatera att deras böcker innehåller betydligt mer än splatter och blod.
I Blod säljer är skräcken ofta nedkokad till någonting olustigt och vagt övernaturligt. Jag har förstått från mer rutinerade King-läsare att han har en del betydligt äckligare och otrevligare böcker och berättelser i sin bibliografi. I den inledande berättelsen, Mr Harrigans telefon, är huvudpersonen en ung kille som arbetar extra hos en rik och excentrisk man, Mr Harrigan. iPhone har precis lanserats och när killen har turen att vinna pengar använder han en del av dem för att köpa denna nymodighet till Mr Harrigan. Mr Harrigan är skeptisk, men dras snart med och sitter lika fängslad som vi alla gör nu för tiden framför våra smarta telefoner. När Mr Harrigans hälsa börjar vackla och han plötsligt går bort ser berättelsens huvudperson till att telefonen följer med honom till graven. Tiden går. Och om han någon gång ringer upp den fortsätter han att komma fram till Mr Harrigans telefonsvarare. Jag tyckte väldigt mycket om den här berättelsen. Det är fin historia om en kille som är lite utanför och en intressant berättelse om hur svårt de flesta av oss har för att lägga ifrån sig våra mobiler… Dessutom tyckte jag att det var himla kul med en berättelse som utspelar sig kring 2008, en tid som var väldigt formande för mig. Det är någonting speciellt med tiden när man är ca 15–25 år, tycker jag. Det är då man skaffar sig ett vuxet, självständigt liv på riktigt och i mångt och mycket blir den man är. Mr Harrigans telefon bjöd på en viss dos nostalgi för mig, som var ca 20 vid tiden när boken utspelar sig. Det gav lite extra krydda!
Samlingens kanske bästa novell är annars, i mitt tycke, den som delar titel med boken: Blod säljer. Det är en mycket spännande historia, svår att lägga ifrån sig. Den börjar dramatiskt med ett attentat mot en skola: någon lämnar in en brevbomb som briserar. Privatdetektiven Holly Gibney har egentligen ingenting med fallet att göra, men kan inte sluta grubbla över det som hänt. Det är någonting som får henne att ana att gärningsmannen har dykt upp förut. In i det sista visste jag inte hur det här skulle sluta. En riktig bladvändare! Jag tyckte också att det var mycket trevligt att stifta bekantskap med Holly Gibney, en karaktär som vad jag förstår har dykt upp i flera tidigare King-romaner.
Boken innehåller också Chucks liv, en berättelse om livet och världen och att ha världen inom sig. Det kanske inte är samlingens starkaste berättelse, i mitt tycke, men den är intressant på sitt sätt. Som avslutning bjuder King på berättelsen Råtta. Råtta handlar om en aspirerande författare som dras iväg av stor skrivinspiration och närmast manisk ger sig iväg till en avlägset belägen stuga, där man som läsare känner att han mer och mer börjar tappa det.
Allt som allt: fyra riktigt bra berättelser och en bok som gav mig mersmak. Jag är inte minst sugen på att läsa mer om Holly Gibney. Det enda som störde mig var översättningen. Det är väl en smaksak, men översättaren har i det här fallet bemödat sig med att översätta precis allt till svenska, vilket gör att vissa passager får en oavsiktligt töntig ton (”bajsig” – vem säger sådant?). Nåja, det var lätt att ha överseende med det.
Blod säljer
Innehåller Mr Harrigans telefon, Chucks liv, Blod säljer och Råtta. Originalets titel: If it bleeds (amerikanska). Översättare: John-Henri Holmberg. Förlag: Albert Bonniers förlag (2020). ISBN: 9789100184025.
Stephen King
Stephen King (född 1947) är en amerikansk författare, främst känd för sina många skräckromaner.
Bokklubben vid livets slut, av Will Schwalbe, är en fin roman om den sista tiden i livet för författarens mamma och en bok om böcker de läser. Böcker, som leder in dem på samtal om livet och döden.
Bokklubben vid livets slut är Will Schwalbes kärleksförklaring till sin bortgångna mamma, Mary Anne, och samtidigt en kärleksförklaring till litteraturen. När boken tar sin början har mamman fått reda på att hon har långt framskriden cancer med en mycket oviss prognos. Under tiden som följer kommer Mary Anne behöva spendera en hel del tid på sjukhus och hon har ofta sällskap av Will. Deras samtal under sjukhusvistelserna leder inte sällan in på böcker och snart har de en egen liten bokklubb, där de läser och diskuterar allt från nobelpristagaren Alice Munro till den svenska deckarförfattaren Stieg Larsson.
Som läsare är det alltid spännande att ta del av andras tankar kring böcker de läst. När två personer läser en och samma bok kan upplevelserna blir totalt olika. Är det någonsin möjligt att läsa utan att blanda in sig själv och sitt eget bagage? Kanske just därför är böcker en tacksam ingång för att tala om livet självt. Och om döden.
Utöver att vara en bok om böcker, är Bokklubben vid livets slut såklart en bok om ett liv som går mot sitt slut. Jag har, tack och lov, sluppit förlora en närstående i cancer, men jag förstår att det är en sjukdom som, mer än många andra sjukdomar, är en lång resa. Jag tycker att Schwalbe skildrar det så fint. Livet kan ta slut när som helst – en cancerdiagnos gör inte en person mindre levande här och nu. Wills mamma fortsätter att engagera sig i sin hjärtefråga: att öppna ett bibliotek i Kabul, hon fortsätter att tjata på barnen att resa, flytta, göra vad de vill i livet och hon fortsätter att göra allt för sina barnbarn. Livet fortsätter på sätt och vis som vanligt, men någonstans finns alltid vetskapen om att livet kan ta slut mycket snart. Att diskutera begravningen blir lika naturligt som att boka in att närvara på en stor middag med en förening hon är engagerad i. Framtiden och slutet existerar sida vid sida.
Det är alltid berörande att läsa personliga och kärleksfulla berättelser av det här slaget. Självklart kändes den här läsningen. Ändå blev den inte den gråtfest jag kanske hade väntat mig; Det är mer en rörande bok om kärleken till sin mamma än en sorglig bok om döden. Och så är det naturligtvis en bok om böcker och vad läsningen kan betyda.
Jag har mycket positivt att säga om Schwalbes fina självbiografiska roman. Jag måste dock också erkänna att den bjöd en del motstånd – det är någonting som får språket att kännas tungt och segt. Det flyter inte. Jag behövde gång på gång stanna upp och läsa om stycken. Sedan är det ju också så att när en person minns en förlorad närstående tenderar det att bli ganska platt. Det är inte direkt som att författaren skriver någonting kritiserande eller negativt om sin mor. Självklart hade jag inte väntat mig det eller velat det, för den delen, men det blir som sagt platt och för mig som inte kände Mary Anne blir hon märkligt nog aldrig särskilt levande i den här boken (oavsiktlig ordvits..!).
Bokklubben vid livets slut
Amerikansk titel: The end of your life book club. Översättare: Charlotte Hjukström. Förlag: Modernista (2013). ISBN: 9789174992458.
Will Schwalbe
Will Schwalbe (född 1962) är en amerikansk författare, journalist och entreprenör.
Ett hål om dagen av Louis Sachar är en modern ungdomsboksklassiker om Stanley Yelnats, som hamnar på ett arbetsläger i öknen. Det är en bok som påminner om hur många tillfälligheter och märkligheter livet kan bjuda på.
Ett hål om dagen av Louis Sachar handlar om fjortonårige Stanley Yelnats som blivit oskyldigt anklagad för att ha stulit ett par dyrbara gymnastikskor. Straffet blir att åka till Camp Green Lake, ett arbetsläger för ungdomar som begått brott. Sjön, som stället är uppkallad efter, är intorkad sedan länge – det har inte fallit en droppe regn på åratal och en öken har brett ut sig. Här tvingas Stanley och hans medfångar utstå hettan medan de gräver hål: ett hål om dagen. Lägrets chef hoppas att de ska hitta något, men inte mycket döljer sig i sanden.
Det här är ingen actionfylld bok, men den är ändå märkligt fängslande. Vad letar de efter? Det är en skickligt komponerad berättelse där ledtråd efter ledtråd slängs ut utan någon uppenbar koppling för att sedan vävas ihop på ett snyggt sätt. Vill man läsa något lättläst och något som är lätt att komma in i är Ett hål om dagen ett fint val. Det är en överraskande och fin liten berättelse där jag också tyckte mycket om att läsa om Stanley och dynamiken mellan lägerfångarna.
Ett hål om dagen kom ut första gången i slutet av 90-talet och beskrivs som en modern ungdomsboksklassiker, men mig hade den förmodligen gått fullständigt förbi om det inte vore för bokcirkeln. Att upptäcka nya böcker är en av många fördelar med att bokcirkla! Den här passade dessutom väldigt bra att diskutera med andra Här finns många kopplingar och ledtrådar och tillfälligheter att diskutera, i vår bokcirkeln var det nog inte någon som hade upptäckt alla kopplingar som finns att upptäcka i boken. Trots att det är en till synes väldigt enkel och lättläst historia rymmer den förvånansvärt mycket. Vi diskuterade också hur den kommit att kallas för en klassiker och kunde konstatera att det nog spelar in att den känns så tidlös. Här finns inga störande tidsmarkörer som gör att den känns daterad. Fint!
Kanske ser jag inte boken som ett litterärt mästerverk, men jag uppskattade den verkligen och jag jag kan se varför den är populär att läsa i skolorna.
Ett hål om dagen
Amerikansk titel: Holes. Översättare: Peter Lindforss. Förlag: B. Wahlströms (2016). ISBN: 9789132168857.
Louis Sachar
Louis Sachar (född 1954) är en amerikansk författare.
Gun love av Jennifer Clement är en roman om de fattiga som drabbas hårdast av vapenvåldet i USA. Det är en roman med ett poetisk språk och en huvudperson som levt hela sitt liv i en bil.
Gun love av Jennifer Clement är en roman om människor i marginalen i vapenvåldets USA. Huvudpersonen, Pearl, är fjorton år och har varit hemlös hela livet – hon och mamman lever i en bil, permanent parkerad i en trailerpark vid en förorenad flod, full med alligatorer. På sitt skeva och trasiga sätt har Pearl och hennes mamma det fint tillsammans tills alls slås sönder av Eli, en vapensmugglare som mamman blir handlöst förälskad i. Att någonting är fel med Eli och att allt kommer att gå åt helvete förstår man redan när Eli ger mamman en pistol, en omtänksam gest, så som de ser det, men något som naturligtvis kommer att få fruktansvärda konsekvenser.
När jag läser böcker som Gun love påminns jag om vilken skyddad och trygg värld jag har vuxit upp i. Jag har haft det så bra och har det så bra att jag faktiskt har lite svårt att köpa premisserna i den här boken. Kan barn, ens i länder med så stora klassklyftor som i USA, leva som hemlösa långt in i tonåren? Varför reagerar aldrig skolan eller socialen eller någon annan? Varför finner sig Pearl i livet i bilen? I hennes ålder borde hon för länge sedan ha insett att någonting är väldigt fel med livet på parkeringen. Mammans egen story om hur de hamnade på parkeringen involverar en föga övertygande historia om en hemlig tonårsgraviditet och en rymning som hon aldrig hittades ifrån. Så småningom dyker socialen faktiskt upp i den här boken, naturligtvis med alla de klyschor vi sett så många gånger på film och läst i andra böcker: avtrubbade socialarbetare som inte bryr sig om ifall barn far illa eller ej.
Jag antar att man inte ska läsa den här boken som en realistisk roman utan snarare som en berättelse med konstnärliga och poetiska anspråk om vapenvåld och utanförskap i dagens USA. Som sådan är den otroligt stark. I princip alla kapitel innehåller vackert formulerade rader som rymmer hela berättelser. ”Min mamma var en deciliter socker. Henne kunde man låna när man ville.”, ”Från Mercuryn hörde vi ljudet av skott som avlossades mot vattnet. Nu är de igång igen, sa mamma. De dödar floden”. Varje ord betyder något mer. Här finns också en hel del scener och symboler som ärligt talat flög över huvudet på mig. Det är missbildade alligatorer, nedgrävda Barbiedockor och ett ständigt återkommande påpekande att Pearl är så ljus, ”är du albino?”. Jag vet inte alltid vad författaren är ute efter, men egentligen gör det ingenting.
Gun love är en stark och tragisk berättelse med ett säreget språk (även om jag tror att mycket är förlorat i översättningen). Det är också ett berörande inlägg i vapendebatten, om man ska se det så. Vad gör närheten till vapen med folk? Och vilka är det som drabbas hårdast?
Gun love
Amerikansk titel: Gun Love. Översättare: Niclas Hval. Förlag: Albert Bonniers förlag (2019). ISBN: 9789100175115.
Jennifer Clement
Jennifer Clement är en mexikansk-amerikansk författare, som fick sitt stora genombrott som författare med romanen Bön för de stulna. Hon är även ordförande för PEN international.
Tänk om… av Randall Munroe är en kul bok där författaren ger ambitiösa och seriösa svar på knasiga frågor i stil med vad som skulle hända med jorden om solen plötsligt släcktes.
Tänk om… av Randall Munroe är en bok där författaren ger ambitiösa svar på knasiga frågor som han fått skickat till sig. Munroe är skaparen till nörd-serien xkcd, som är fantastiskt populär bland många naturvetare och teknologer, och jag kan verkligen tänka mig att många har utmanat honom med knäppa funderingar genom åren. Med sin bakgrund på NASA är författaren förmodligen väl rustad att räkna och fundera på saker. Således finns här svar på allt från hur fort man kan köra över fartgupp och överleva till hur länge en atomubåt skulle klara sig i omloppsbarna runt jorden.
Jag tycker att översättarna har gjort ett gott jobb med översättningen och jag blir extra glad över att de inte fallit i fällan och använt engelska facktermer där det faktiskt finns svenska översättningar (något som är förvånansvärt vanligt bland både forskare och studenter, tycker jag). Ändå känns det som att en hel del av humorn har gått förlorat. Det finns populärkulturella referenser och skämt som känns så främmande och/eller interna att de är obegripliga för mig. Bortsett från detta tycker jag att det här är en härlig bok. Författaren har tagit sig tid till att göra datorsimuleringar, beräkningar med mera och det märks verkligen att han har lagt ned ett jobb på att försöka ge seriösa svar även på de mest knäppa frågorna. Det är kul och tänkvärt på samma gång. Är man bekväm med att läsa på engelska kan jag dock tänka mig att det är värt att läsa den på originalspråk istället.
Tänk om…
Tänk om… av Randall Munroe
Amerikansk titel: What if?. Översättare: Gabriel Setterborg, Helena Sjöstrand, Gösta Svenn. Förlag: Volante (2014). ISBN: 9789187419577.
Randall Munroe
Randall Munroe (född 1984) är en amerikansk serietecknare och författare, bland annat känd för serien xkcd.
Kvinnan i fönstret av AJ Finn är en spännande bok om en kvinna som blir vittne till ett mord, men som blir misstrodd och snart inte ens vet själv vad hon såg. En bok i samma stil som Gone girl och Kvinnan på tåget.
Kvinnan i fönstret av AJ Finn handlar om Anna Fox, en kvinna som lider svårt av agorafobi. Sjukdomen innebär att Anna får allvarliga panikattacker av att vara på öppna platser och hon har således blivit fången i sitt eget hem. Anna har inte lämnat den luxuösa New York-villan på tio månader. Mannen och dottern befinner sig någon annanstans och dagarna går till stor del åt till att studera grannarna genom kameralinsen – och åt att dricka vin, kopiösa mängder vin. Anna har en lång rad tunga mediciner utskrivna av läkare, men sköljer endast ned dem sporadiskt med vinet.
Nya grannar har flyttat in i huset mittemot – en man, en kvinna och deras tonårsson. Anna får besök av både sonen och kvinnan vid separata tillfällen och hon får snart intrycket att allt inte står rätt till i familjen. När hon senare spanar på familjen genom kameran blir hon vittne till något fruktansvärt – hon ser kvinnan bli nedstucken med kniv i sitt hem. Anna larmar om händelsen, men blir snabbt misstrodd. Ingen ser henne, en alkoholiserad och psykiskt sjuk kvinna, som särskilt pålitlig. Grannarna hävdar att ingenting har hänt. När det dessutom visar sig att hennes kvinnliga granne är vid liv och inte ens är samma person som hon fått besök av tidigare blir hon uträknad på riktigt. Anna förstår ingenting. Vem är kvinnan i huset mitt emot? Vem var kvinnan som besökte henne? Och vad var det hon såg? Snart vet Anna inte ens om hon kan lita på sig själv längre.
Ett av Annas stora intressen är svartvita filmer. Boken gör en del blinkningar åt klassiker som Fönstret åt gården och Gasljus, vilket känns lite kul. Annars leds tankarna främst till Paula Hawkins bästsäljare Kvinnan på tåget, där inte bara titeln, utan även handlingen, liknar den i Kvinnan i fönstret. Även där är huvudpersonen en kvinna på dekis som betraktar andra genom deras fönster och som sedan blir vittne till händelser som hon knappt vet själv om hon har sett. Även Gillian FlynnsGone Girl spelar i lite samma liga. Med det sagt vill jag inte påstå att Kvinnan på fönstret är en dålig kopia. Den är riktigt spännande och jag tycker dessutom att det är väldigt tacksamt att författaren skriver så rakt om hur handikappande det kan vara att leva med en fobi. Alldeles för många använder ordet fobi helt fel och tror rent av att det är en synonym för de vanliga rädslor vi alla känner ibland, men så är det såklart inte. Här är tydligt vilken begränsning sjukdomen utgör i Annas liv och tragedin bakom att fobin en gång utlöstes är därtill en berörande historia.
Det finns mycket som talar för den här boken, men tyvärr finns det också några saker jag har svårt för. Det här är ingen deckare, men det finns ett antal deckare som anstränger sig så hårt för att överraska att de ballar ur fullständigt. Den här boken gör precis det: slutar med föga trovärdiga händelser som paradoxalt nog inte ens överraskade speciellt mycket. Jag hade gärna sett ett annat slut. Med det sagt är det ändå en spännande bok och den som gillade Gone girl och Kvinnan på tåget och är sugen på att läsa mer i samma stil har all anledning att ge Kvinnan i fönstret en chans.
Kvinnan i fönstret
Kvinnan i fönstret av AJ Finn
Amerikansk titel: The woman in the window. Översättare: Klara Lindell. Förlag: Albert Bonniers förlag (2018). ISBN: 9789100172374, 9789100172381.
AJ Finn
AJ Finn är en pseudonym för den amerikanska författaren Daniel Mallory (född 1979).
Sånt händer inte här är en klassiker av nobelpristagaren Sinclair Lewis. Den beskrivs som en satirisk roman om ett USA förvandlat till diktatur. I samband med att Donald Trump valdes till USA:s president fick boken något av ett uppsving och kom i nya utgåvor.
Jag hade höga förväntningar på den här boken, men nej, nu ger jag upp! Jag tycker att boken är för seg. Egentligen har den inget lågt tempo, men det finns något som stoppar upp ändå. Jag tror också att mycket flyger över huvudet på mig som inte har speciellt bra koll på amerikanskt 30-tal (då boken gavs ut).
Det här är säkert en högintressant bok för många och den känns därtill som en skrämmande aktuell bok än idag. Den passade dock inte för mig just nu.
Sånt händer inte här
Sånt händer inte här av Sinclair Lewis
Amerikansk titel: It can’t happen here. Översättning: Hugo Hultenberg, reviderad av Anna Hultman. Förlag: Polaris (2018). ISBN: 9789188647450, 9789188647320,.
Sinclair Lewis
Sinclair Lewis (1885–1951) var en amerikansk författare. Han belönades med Nobelpriset i litteratur år 1930.
Ett litet liv av Hanya Yanagihara är en tegelstensroman där läsaren får följa Jude genom livet och undan för undan ta del av hans tuffa uppväxt. Det är en berörande, men alldeles för lång roman.
Ett litet liv av Hanya Yanagihara är en rejäl tegelstensroman och därtill en av de senaste årens mest uppmärksammade bästsäljare. Den kombon är imponerande, tycker jag! För visst måste en riktigt tjock bok ha något visst om den blir läst och älskad av många? En viss tröskel är det ju att ta sig igenom en bok på över 700 sidor.
För mig var det lätt att förstå varför den här boken hyllats överallt de senaste åren. Jag föll pladask och plöjde igenom de första delarna på förvånansvärt kort tid (för att vara jag). Det är verkligen en fängslande berättelse!
Boken kretsar kring Jude St Francis, en man som läsaren får följa genom livet. När berättelsen tar sin början har han precis slutat college och så småningom blir han en etablerad jurist och till och med en extremt framgångsrik och välbärgad jurist. Hela tiden omges han av nära vänner och av Harold och Julia, personer som kommer att bli hans föräldragestalter. Hans biologiska föräldrar och hans barndom är däremot höljda i dunkel. Då och då rullas bitar av Judes bakgrund upp och det är ingen feelgood direkt. Redan tidigt förstår man som läsare att Jude har varit med om förfärliga saker, händelser som skadat honom för livet både fysiskt och psykiskt. Vidden av det blir dock inte klart till fullo förrän boken närmar sig slutet.
Boken berättas omväxlande från Judes synvinkel, men också från hans nära och käras ögon. Det är framför allt tre vänner som står ut till en början: Willem, JB och Malcom. De fyra är vänner från college och utgör en oskiljaktig kvartett. Boken inleds faktiskt som en intressant berättelse om kompisgänget och deras dynamik – alla fyra får ungefär lika stort utrymme. Sedan tappar boken styrsel. JB och Malcolm förpassas till bifigurer. Jag hade gärna fortsatt att läsa om alla fyra, men författaren tyckte tydligen annorlunda. Jag tycker att berättelsen blev allt mer otight ju mer jag läste. Det är en konst att skriva riktigt långa berättelser och här håller det inte hela vägen, om du frågar mig. Boken börjar som en bok och slutar som en annan. Bitvis är det dessutom alldeles för pladdrigt.
Jag kan förstå att många älskar den här boken. Den är fantastiskt bra, åtminstone delvis, och det är också en väldigt stark berättelse Jude bär på. Det är svårt att inte bli berörd. Men nja. Boken var faktiskt för lång för min smak och jag kände inte att den röda tråden fanns där fullt ut.
Nu slänger jag in en spoilervarning också. Jag kan erkänna att jag heller inte riktigt köpte Judes berättelse. Det blev bara för mycket. Han är föräldralös och växer upp i ett kloster (av alla klyschor!). Alla i klostret är homosexuella pedofiler som misshandlar honom och våldtar honom. Han rymmer därifrån med en av munkarna och tvingas därefter till prostitution under många års tid. När han befrias därifrån genom en polisinsats hamnar han på ett barnhem, där han behandlas som en kriminell(?!) och där personalen är homosexuella pedofiler som misshandlar honom. Han rymmer därifrån och liftar. Alla lastbilschaufförer han träffar på är homosexuella pedofiler och Jude prostituerar sig. I ett ögonblick när han är sjuk och svag och befinner sig på en bensinmack (om jag minns rätt?) blir han hittad av en homosexuell pedofil som plockar upp honom och spärrar in honom för att kunna våldta och misshandla honom. Fullt medveten om att det finns många som får alldeles för många sorger att hantera på en gång, så tycker jag verkligen att det blir överdrivet och jag undrar ibland hur många homosexuella (och sadistiska) pedofiler någon egentligen kan ha oturen att träffa på. I mitt tycke hade det räckt att skildra någon eller några av alla dessa övergrepp för att komma fram till poängen och göra det trovärdigt och berörande. Här avlöser de hemska händelserna varandra på ett sätt som gör att det till slut blir närapå fånigt. Judes hemska bakgrund blir sedan fond till hur han lever den amerikanska drömmen, om än med djupa sår och väldigt dålig hälsa. Boken reproducerar den både felaktiga och tröttsamma klichébilden av den ”framgångsrika” personen som jobbar alldeles för mycket och alldeles för sent. Ett exempel på Judes ”framgång” är att han jobbar måndag–lördag och måste tvingas att lämna kontoret vid midnatt på vardagarna och vid nio på lördagen. Annars jobbar han såklart mer än så. Ingen kan jobba fokuserat och göra bra ifrån sig under sådana maratonpass som pågår år efter år. Det är tröttsamt att den inställningen till jobbet här lyfts fram som något slags bevis på framgång. Dessutom är jag nog för svensk för att fascineras av den amerikanska drömmen. Det är inte intressant för mig att läsa om att Jude är en extremt rik toppjurist och att alla hans vänner är extremt framgångsrika inom sina respektive områden – världskänd skådespelare, superframgångrik konstnär, arkitekt som efterfrågas över hela världen och så vidare, och så vidare, och så vidare. Även här frågar jag mig om det är trovärdigt? För mig känns det i alla fall rent trist att läsa en bok där alla lever fantasiliv där man semestrar med privatplan och äger en handfull lyxhus utspridda över intressanta platser och bla, bla, bla. Det hade varit så mycket mer intressant om det fanns någon vanlig person i boken, någon som faktiskt skulle gå att relatera till.
Slut på spoilervarningen. För att sammanfatta kan jag se vad andra gillar med den här boken. Jag slukade stora delar av den, men mot slutet gick det verkligen trögt. Boken höll inte hela vägen, helt enkelt. Kanske hade jag för höga förväntningar.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
