Bokblomma

Etikett: Tunnis

3 noveller: Migrän, Jul, Den riktiga jultomten

Nu börjar julen kännas lite avlägsen, men jag har försökt portionera ut mina novellinlägg lite, så först nu kommer alltså ett inlägg om de tre sista novellerna jag läste i decembers novelladventskalender. 🙂 Novellerna går naturligtvis fantastiskt bra att läsa när som helst på året (även om två i och för sig har jultema).

Migrän

Migrän av Arne Dahl är en rörig novell, men berättarstilen är av allt att döma högst medvetet vald för att skildra den röriga situation huvudpersonen hamnar i under ett migränfall. Huvudpersonen springer, på flykt med ett byte, förföljd av människor som är ute efter honom och hans medbrottslingar. Sedan går allt åt pipan. Eller? Novellen överraskade flera gånger och innehöll också några kul blinkningar till författarens övriga författarskap, men jag måste erkänna att det ändå blev lite väl rörigt för min smak. Det är en annorlunda berättelse som kräver en skärpt läsare.

Betyg: 3+ tvättmaskiner av 5.

Migrän av Arne Dahl.

Utgivningsår: 2012 (Novellix). Antal sidor: 29. ISBN: 978-91-86847-47-0.

Jul

Jul av Victoria Benedictsson är en novell på det klassiska temat: vad är egentligen det viktigaste med julen? När julen skildras i kulturen kommer det förvånansvärt ofta att handla om klass och förvånansvärt sällan lyfts det då fram hur kul det är att fira med överdåd och vräkighet. Jul är på det här temat. En rik familj firar, med små och stora sorger bakom kulisserna, och en fattig familj firar runt en skål gröt. En riktigt klassisk och julig berättelse tycker jag.

Betyg: 4 kärror av 5.

Utgivningsår: 1887 (första publiceringen, i samlingen Folklif och småberättelser, Z. Hæggströms förlagsexpedition), 2019 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 15. ISBN: 978-91-7589-333-4.

Den riktiga jultomten

Den riktiga jultomten av Vilhelm Moberg handlar om en äldre man som lever i sin enkelhet och ensamhet i ett litet arrendetorp. Det börjar närma sig jul och huvudpersonen söker sig mot herrgården för att betala för sig. Plötsligt får han det ovälkomna beskedet: patron tycker inte att gubben ska bo kvar uppe i skogen och vill inte låta honom bo kvar i sitt torp. Moberg skriver så fint, tycker jag. Människor med mindre makt – fattiga, gamla, av vilken anledning det vara månde – förväntas ofta vara tacksamma och stå med mössan i hand. I Mobergs novell är huvudpersonen rakryggad och arg på riktigt, inte det minsta tacksam över att erbjudas att flytta närmare herrgården. Han är en stolt man. Jag tyckte att det var riktigt uppfriskande!

Betyg: 5 kaffekoppar av 5.

Utgivningsår: 2010 (första publiceringen, i Den riktiga jultomten och andra julberättelser, Carlssons), 2019 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 19. ISBN: 978-91-7589-334-1.

2020-03-19
Berättelse om ett liv

Berättelse om ett liv av Peter Handke är en kortroman där författaren berättar om sin mors liv och hennes självmord. Betyg: 3 sorger av 5.

Berättelse om ett liv av Peter Handke är det första jag läser av 2019 års nobelpristagare. Ärligt talat hade jag inte tänkt läsa honom, för man blev ju inte direkt sugen efter allt rabalder i höstas. Kan han vara den mest utskällda nobelpristagaren hittills? När den här självbiografiska kortromanen kom som Radioföljetong gav jag den hur som helst en chans och det ångrar jag inte. Det här är heller ingen bok som rör sig kring något politiskt eller kontroversiellt, utan kring sorg, något som många säkerligen kan relatera till och beröras av. Boken är skriven strax efter Handkes mors självmord och handlar om författarens sorg. Boken är ett försök att skriva om modern och hennes liv, så om det blev, alldeles för kort.

Boken är inte ens 100 sidor lång och som Radioföljetong hann jag lyssna klart på den medan jag städade och fixade här hemma en söndagskväll. Det var förmodligen fel inramning och fel sätt att ta till sig den här berättelsen, som troligen hade vunnit på att läsas långsamt och med eftertanke. Jag vet knappt om jag kan ge boken ett omdöme. Trots att det är ett starkt ämne så svischade boken förbi utan att göra något stort intryck. Det säger förmodligen mer och mig och min läsning än om något annat, men så är det i alla fall. Jag är i alla fall lite mer positiv till Handke och något mer nyfiken på hans övriga författarskap. Är det något jag brukar tycka om så är det när författare skriver kort och koncentrerat och det får man väl säga att Handke gör i den här lilla romanen.

I Berättelse om ett liv skriver Peter Handke om sin mammas tröstlösa liv och självmord i början av sjuttiotalet. Han berättar om att vara det första barnet med ”fel” man, om ett äktenskap som faller samman och om en uppslitande tillvaro i Österrike och krigets och efterkrigstidens Berlin. Det är ett liv som ingen reagerar på, och som till slut går mot sin upplösning.
Handkes berättelse är också en reflexion över det som berättas, över svårigheterna att skriva.
Förlagets beskrivning

Originalets titel: Wunschloses Unglück (tyska).
Översättare: Eva Liljegren.
Uppläsare: Johan Gry.
Utgivningsår: 1972 (första österrikiska utgåvan), 1974 (första svenska utgåvan, Bonnier), 2019 (utgåvan på bilden, Albert Bonniers förlag), 2020 (den här Radioföljetongen, Sveriges radio).
Antal sidor: 98.
ISBN: 9100389692, 9789100183486.

Peter Handke

Peter Handke (född 1942) är en österrikisk författare. Han belönades med litteraturpriset i litteratur 2019, vilket väckte kraftig kritik eftersom att många anser att han har förminskat serbernas krigsbrott i de jugoslaviska krigen.

2020-03-06
Ghachar Ghochar

Ghachar Ghochar av Vivek Shanbhag är en både skarp och humoristisk kortroman om en dysfunktionell storfamilj som tappat greppet när nyrikedomen förändrat förutsättningarna och maktstrukturen. Betyg: 4+ myror av 5.

Ghachar Ghochar av den indiske författaren Vivek Shanbhag är en kortroman om en familj – två vuxna barn och deras föräldrar och farbror – som genom nyrikedom blivit dysfunktionell. Inom familjen finns ett kryddföretag, som nu blivit så framgångsrikt att familjen flyttat från sin trånga, enkla boning till en tjusig våning. Den unga man, som är berättarröst, får en månatlig inkomst, men utför i praktiken inget arbete – hans mesta tid fördrivs istället på ett kaffehus. Pengar finns i överflöd och till vem som behöver, men är samtidigt något som fördelas och sköts gemensamt inom familjen, där alla på så sätt blir onaturligt beroende av varandra. Särskilt är familjen beroende av farbrodern, vars företag är det som möjliggör deras extravaganta livsstil. Nu står berättarjaget i begrepp att gifta sig med sin Anita, ett arrangerat äktenskap. Anitas intåg i familjen blir inte smärtfritt eller enkelt. Hon ifrågasätter genast varför hennes make inte arbetar och känner frustration över situationen. Berättarjaget är fortsatt passiv samtidigt som de andra i familjen blir allt mer passivt aggressiva.

Premisserna känns ovana. En familj där det blivit ett stort problem att det finns för mycket pengar, kan det vara något att skriva om? Faktum är att det är briljant. Först läste jag boken nästan som en komedi. Det kändes dråpligt att läsa om den unge mannen och hans totala brist på motivation och driv och samtidigt kändes det spännande att läsa om en storfamilj som lever ihop på ett sätt som inte är direkt vanligt i Sverige. Boken innehåller dock mer än så och den saknar inte skärpa och allvar. Pengar kan uppenbarligen förvrida huvudet på en och annan och hos berättarjaget och hans familj står det snart klart att det paradoxalt nog gör familjemedlemmarna väldigt ofria. De är fast i pengarnas makt och i de patriarkala strukturer som kontrollerar pengaflödet. Till slut blir det rent ödesdigert.

Jag blev väldigt förtjust i Ghachar Ghochar. Jag är svag för korta, koncentrerade berättelser och den här är ett sällsynt bra exempel på en sådan. Boken har är vass och rolig på samma gång och det känns mycket uppfriskande att det är en indisk roman. Det är inte många indiska romaner som kommer i svensk översättning, så det är bara att tacka och ta emot att Shanbhags originella berättelse har nått ända hit.

Originalets titel: Ghacar ghocar (kannada).
Uppläsare: Jacob Nodenson.
Översättare: Peter Samuelsson (översättning av den engelska utgåvan, översatt av Srinath Perur).
Utgivningsår: 2015 (första indiska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Appell förlag), 2020 (den här Radioföljetongen, producerad av Sveriges radio).
Antal sidor: 177 (ca 4 h lyssning).
ISBN: 9789198406436.

Vivek Shanbhag

Vivek Shanbhag (född 1962) är en indisk författare och dramatiker som skriver på det sydindiska språket kannada. Ghachar Ghochar är den enda av hans verk som (hittills) finns översatt till svenska.

2020-03-03
4 noveller: Lille Viggs äventyr på julafton, Den sista vägen, Avlägset mål, Shoot the Messenger

Här kommer fler noveller från min tjusiga adventskalender som jag hade i julas. 🙂

Lille Viggs äventyr på julafton

Lille Viggs äventyr på julafton är en klassisk julberättelse av Viktor Rydberg (författaren till dikten Tomten, ”Midvinternattens köld är hård…”, ni vet). Jag läser att den har illustrerats av Jenny Nyström och sänts i radio varje julafton under 50-talet, så jag förstår att det är en julberättelse som många har en relation till. För mig blev det här dock min första bekantskap med Lille Vigg, den fattige pojken som under självaste julaftonen får följa med en liten tomte under hans färd runt bygden. Julklappar delas ut i både enkla och överdådiga hem och till slut går färden ända till fjällkungen. En väldigt mysig och tänkvärd julsaga, tycker jag.

Betyg: 4 bjällror av 5.

Utgivningsår: 1874 (första utgåvan, T. Hedlunds förlag), 2019 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 29. ISBN: 978-91-7589-402-7.

Den sista vägen

Den sista vägen är den första text som getts ut på svenska av författaren Rachel Korn, som tvingades lämna Polen under första världskriget och sedan fly igen under andra världskriget. Den här novellen utspelar sig under just andra världskriget, när en familj sitter till bords i ett getto och står inför det ofattbara att de måste välja vem som ska gå, gå och aldrig komma tillbaka. En oerhört smärtsam och berörande berättelse.

Betyg: 4 bröllopsklänningar av 5.

Den sista vägen av Rachel Korn

Originalets titel: Der letster veg (jiddisch). Översättare: Beila Engelhardt Titelman. Utgivningsår: 1957 (första kanadensiska publiceringen, i Nine Dertseylungen), 2019 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 24. ISBN: 978-91-7589-305-1.

Avlägset mål

I Per Anders Fogelströms Ett avlägset mål befinner sig en kvinna på semester med sin syster. De vandrar i alperna, men det avlägsna målet som titeln syftar på är inte bara de toppar som visar sig ligga så mycket längre bort än vad de gjorde vid en första anblick. Målet handlar också om vad för slags liv som väntar när resan är slut, att komma hem till sin make och våga skaffa sig ett mer självständigt och eget liv. En kort och tänkvärd liten berättelse om de långa vägar som ibland krävs för att nå sitt mål.

Avlägset mål av Per Anders Fogelström

Utgivningsår: 1957 (första publiceringen i Folket i bild), 2019 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 16. ISBN: 978-91-7589-300-6.

Shoot the Messenger

Shoot the Messenger av Hanna Eriksson är vinnarbidraget i Novellix novelltävling 2018. Novellen består av en sårad messengerkonversation där en ung kvinna blir varse att den man hon brukar skriva med har träffat någon annan och inte är intresserad av något mer än vänskap. Deras skrivande har varit flörtigt och laddat under en tid och när de senast träffades i det verkliga livet slutade det också med sex. Inte konstigt att hon har byggt upp förväntningar och trott att det skulle bli något mer. Nu är allt raserat och jag tror att många kan läsa den här berättelsen med stor igenkänning. Samtidigt som författaren verkligen lyckas ringa in hur knepigt det kan vara att skriva med någon och att bygga upp en förälskelse på distans, så tycker jag ändå att novellen inte var helt bra. Jag har i perioder försjunkit i Storytels Stories, en app med små berättelser som samtliga är skrivna som just messenger-konversationer. Om berättelserna i Stories är rappa och har ett driv, så är konversationerna i Shoot the Messenger långa och stolpiga. Skriver folk sådär? Ältar folk sådär i text till någon annan? Det känns inte trovärdigt eller på riktigt.

Betyg: 2 Adidas-byxor av 5.

Utgivningsår: 2019 (Novellix). Antal sidor: 27. ISBN: 978-91-7589-314-3.

2020-02-05
4 noveller: Samma tid nästa vecka?, Silverresenären, Pälsen, Syndens lön & Kyssen, Ett nytt Atlantis

Den här månaden har jag haft lyxen att njuta av en novell om dagen. Min sambo gav mig nämligen en superlyxig novellkalender i present. <3 Här kommer några rader om de fyra första.

Samma tid nästa vecka?

David Nicholls är kanske mest känd för den omåttligt populära bästsäljaren En dag som kom ut tidigt 10-tal. I Samma tid nästa vecka? visar han en annan sida än den lite vemodiga han visade i den romantiska berättelsen En dag. Här är det en talanglös pojke som har huvudrollen. Av någon anledning får han ett piano och med det följer lektioner. Det går inte bra för honom att spela klassiska stycken. Kanske kan ett genrebyte hjälpa? Samma tid nästa vecka? är både rolig och knasig, knasig på det bra sättet, alltså. Jag gillar också att den handlar om en kille som inte ens är genomsnittligt bra, utan rent av dålig. Jag älskar nämligen tanken på att man får hålla på med grejer trots att man inte har en talang (i den här novellen blir det dock ödesdigert…).

Betyg: 4 enpundsedlar av 5.

Samma tid nästa vecka? av David Nicholls

Originalets titel: Every Good Boy (engelska). Översättare: Pia Printz. Utgivningsår: 2011 (första brttiska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Novellix). Antal sidor: 16. ISBN: 978-91-7589-270-2.

Silverresenären

I Silverresenären kommer ett enormt isberg på drift. Människorna häpnar och fascineras när den drar fram och så småningom stannar berget till vid en liten sömnig by där ingenting längre blir sig likt. Turisterna strömmar till och allt och alla blommar plötsligt upp. Allt har dock sitt pris. Silverresenären är en mångbottnad och skruvad berättelse som på ett spännande sätt tar upp klimatfrågan och diskuterar hur människors girighet leder till förfall. Det är en riktigt bra novell med ett spännande och lekfullt språk, varenda liten liknelse är genomtänkt och betyder något mer. Novellen är skriven av Hanna Almgren, som kom trea i Novellix novelltävling 2018, och som är en författare som vi säkerligen kommer att få läsa mer av framöver.

Betyg: 4+ isbjörnar av 5.

Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Novellix). Antal sidor: 19. ISBN: 978-91-7589-338-9.

Pälsen, Syndens lön & Kyssen

Hjalmar Söderberg har skrivit några av våra mest lästa noveller i det här landet. Många med mig har säkerligen läst Pälsen, som i den här lilla utgåvan har fått sällskap av novellerna Syndens lön och Kyssen. Jag kan förstå varför just Pälsen är en så populär novell att läsa i skolan. Berättelsen kretsar kring en man som får låna en päls och som plötsligt blir sedd som en annan person. Det är verkligen en effektiv berättelse om klass. Även Syndens lön och Kyssen är oerhört precisa och berörande. Tre riktigt bra noveller att börja med innan man ger sig på resten av Söderbergs rika novellskatt.

Betyg: 5 poem av 5.

Utgivningsår: 1898 (första utgivningen av Pälsen och Syndens lön, i Historietter, Bonniers), 1907 (första utgivningen av Kyssen, i Det mörknar över vägen, Bonniers), 2019 (den här samlingsutgåvan, Novellix). Antal sidor: 21. ISBN: 978-91-7589-332-7.

Ett nytt Atlantis

Ett nytt Atlantis av Ursula K. Le Guin är en SciFi-berättelsen i en framtid där klimatkatastrofen är ett faktum. Havsytan stiger och är på väg att dränka stora delar av USA, som nu styrs av en totalitär makt. En del gör motstånd och försöker att hitta nya lösningar. Jag blev alldeles häpen av att läsa den här novellen. Le Guin skrev den 1975 och måste ha varit långt före sin tid. Den dystopi Le Guin målar upp känns skrämmande nära, på många sätt. En verkligt tankeväckande och berörande berättelse!

Betyg: 4+ altfioler av 5.

Ett nytt Atlantis av Ursula K. Le Guin

Originalets titel: The New Atlantis (amerikanska). Översättare: Lena Jonsson. Utgivningsår: 1975 (första amerikanska utgåvan, i The New Atlantis and Other Novellas of Science Fiction), 2017 (den här svenska utgåvan, Novellix). Antal sidor: 46. ISBN: 978-91-7589-235-1.

2019-12-21
Sandhamn

Sandhamn av Jens Liljestrand är en intressant novell om en tidigare tennisstjärna, numera b-kändis på nedgång. Betyg: 4 nätkasinon av 5.

Sandhamn må vara en liten skärgårdspärla, men i Jens Liljestrands novell är det precis den nyrika och smaklösa plats som mina fördomar leder tankarna till. Vi är många som har sett Hannes Holms Himlen är oskyldigt blå och på andra sätt fått en känsla för vilka brats och fifflare som dras till Sandhamn, Sandhamn med sin kungliga glans tack vare KSSS. Man kan tänka sig att det är en plats med många nyrika och kanske ännu fler som vill hänga i närheten av pengarna.

I novellen Sandhamn befinner sig en före detta tennisstjärna på Sandhamn tillsammans med sin lilla dotter. Han är mitt uppe i en skilsmässa och vårdnadstvist (exfrun är naturligtvis en fotomodell), men nu är han här med en (kanske inte så nära) vän och hans barn. De planerar någon slags business ihop, en totalt själlös nätkasinosatsning, fast mest verkar det handla om att festa och med de små blå tabletternas hjälp ligga med unga tjejer.

Plötsligt händer det: en liten flicka är på väg mot en drunkningsolycka. Den forne tennisstjärnan, nu med trivselkilon, har reflexer kvar. För en stund blir han kvällstidningarnas hjälte.

Sandhamn är ingen lång novell, men Liljestrand lyckas med små medel måla upp precis vilket ställe huvudpersonen rör sig på, precis vilken obildad och smaklös person han är och hur falska och tomma allt och alla är omkring honom. Jag läser med lika delar fascination och äckel, samtidigt som det också finns en värme och ömhet mitt i alltihop. Den forne tennisstjärnans lilla flicka, inte tillräckligt stor ens för att kunna sova hela natten utan att kissa i sängen, vallas omkring av en estnisk barnflicka som verkar mer upptagen av att tillfredsställa huvudpersonens kompis än att ta hand om barnen. Vad ska det bli av denna flicka? Och andra flickor i den här berättelsen, för den delen.

Det här är verkligen en novell som väcker känslor och tankar och ett perfekt exempel på hur mycket som kan rymmas i en riktigt bra novell.

Ser ut genom fönstergluggen, klarblå himmel. Klättrar upp, solen bländar, glittret av vågor, småbåtshamnen, folk på bryggan, fladdrande segel, vågskvalp, fiskmåsar dyker efter skräp. Barnens lunch kvar på bordet i sittbrunnen, makaroner och köttbullar, torrt av solen, dränker det i ketchup och slevar i mig med plastgaffel, går ner i båten igen och hämtar en kall folköl i pentryt och går upp och sköljer ner geggan i solgasset. Blir snabbt varmt, går tillbaka och lägger mig i bingen igen.
Ur Sandhamn av Jens Liljestrand

Sandhamn av Jens Liljestrand

Utgivningsår: 2011 (första utgåvan, Novellix).
Antal sidor: 31.
ISBN: 9789186847029.

Känner marken under fötterna, gungar lätt, hör vågorna slå mot stranden, segelbåtarna en bit bort, ljudet av vanten som slår mot masterna, festerna, musik, röster. Doften. Blommig och söt. Flickparfym. ”Jag undrade just vart du tagit vägen”, säger hon. ”Pappa gick tillbaka till båten men han sa att jag skulle hälsa.”
Förlagets beskrivning

Jens Liljestrand

Jens Liljestrand (född 1974) är en svensk författare, litteraturvetare och skribent. Han har disputerat med en avhandling om Vilhelm Moberg och har också skrivit en hyllad biografi om honom (Mannen i skogen från 2018). Jens Liljestrand twittrar under @jensliljestrand.

2019-11-21
Städerna inuti Hall

Städerna inuti Hall av Johannes Ayuru är en diktsamling som binder samman en modern urban miljö med grekisk mytologi. För mig flög nästan allt över huvudet… Betyg: 1 parkbänk av 5.

Städerna inuti Hall av Johannes Ayuru är en diktsamling där man kan ana lite av den ilska och frustration som kanske drabbade läsarna av den hyllade romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, som kom här om året. Jag känner i alla fall igen Anyurus språk och bilder. Här finns det urbana, smutsiga, våldsamma. Det är nutid, men ibland rör sig dikterna till den grekiska mytologin och väver samman dem, binder ihop med teknologi och moderna material. Nylon, nycklar & lås.

Jag har älskat det två romaner jag har läst av Anyuru, En storm kom från paradiset och De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, men jag måste erkänna att jag hade svårt för Städerna inuti Hall. Det är en bok som gör motstånd och kräver mycket av sin läsare: kräver att läsaren kan sin grekiska mytologi och kan följa med på Anyurus språkliga experiment. Det här blev faktiskt för svårt för mig och det känns verkligen att det mesta flög över huvudet. Helt ärligt så är det här en sådan bok som får mig att tvivla på att poesi ens är något för mig. Sanningen är egentligen att jag älskar poesi! Men då ska det vara lättillgänglig poesi som är enkel att relatera till och att hänga med i: Bodil Malmsten, Märta Tikkanen, Tomas Tranströmer, Eva-Stina Byggmästar, Linnea Axelsson… Städerna inuti Hall, å andra sidan, är poesi för den som läst sin litteraturhistoria och tagit sina högskolepoäng i humaniora, antar jag. Gott så. Jag håller mig till Anyurus romaner.

Saint Borås, San Tokyo
S:t Hisingen,
blommigt tyg böljar
över hans axel Han
väntar, någon
kropp Hur kan någon
vara ett liv Pang Fotosula
mot
glas,
fingertoppar –
Ur Städerna inuti Hall av Johannes Ayuru

Utgivningsår: 2009 (första utgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 358.
ISBN: 9789113022055.

Städerna inuti Hall är en bok om den lilla, vassa metallbiten som snurrar längst inne i varje stad. Det är en bok om det artificiella, om nylon och polymerkedjor, om värde och värdelöshet. Om lag som inte vill vara lag. Om att inte orka se andra i ansiktet.
Men det är också en bok om Aeneas som besöker underjorden och möter Roms hela ättelinje; tusentals generationer av kejsare och mördare. En bok om hegemoni och ändlös makt. Om ett tusenårsrike av tv-apparater och polisbilar.
En gång var det en bok skriven på hundra hotellrum. En man låg på en parkbänk och drömde en bok – den stora, trötta boken, telefonkatalogen över de döda. En bok om dem som försvann. Om lapparna som satt upptejpade i busskurer, i mataffärer, i hissen: Har du sett vår son?
(förlagets beskrivning)

Städerna inuti Hall av Johannes Anyuru

Johannes Anyuru

Johannes Anyuru (född 1979) är en svensk författare, som debuterade 2003 med diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya. Det stora genombrottet kom nio år senare med En storm kom från paradiset, där Anyuru berättar om sin pappa. Johannes Anyuru har belönats med många fina priser och utmärkelser, bland annat Augustpriset, som han belönades med för De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.

2019-06-26
6 bra kortromaner

Jag har en förkärlek för kortromaner, eller ”tunnisar”, som jag brukar kalla dem. Längre romaner kan bli lite väl pladdriga medan noveller å andra sidan kan bli lite väl koncentrerade. Vilken tur att det finns något av ett mellanting: berättelser som håller sig runt 100 – 200 sidor. Här kommer mina bästa tips på kortromaner:

Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors

Blicken, pilen, filen är berättelsen om en medelålders kvinna som förgäves försöker att ta körkort. Hon är den äldsta eleven på bilskolan och körläraren är så upptagen av att prata med skolans enda vuxna elev att hon inte ens har tid att låta sin elev växla på egen hand. Det är dråpligt och roligt, men i boken finns också en annan berättelse: den om att rent allmänt vara på irrvägar här i livet. Jag tyckte att det här var en riktigt fin och mångbottnad liten berättelse.

Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors

Nödåret av Aki Ollikainen

1867 – 1868 inträffade en svältkatastrof där 8 % av Finlands befolkning dog. Detta är skildrat i all sin grymhet i den fantastiska lilla romanen Nödåret. Det är inte en bok som lämnar en oberörd! Nöden går knappt att sätta ord på.

Nödåret av Aki Ollikainen

Yarden av Kristian Lundberg

Yarden beskrivs ibland som en modern arbetarroman och visst, det här är verkligen en bok som skildrar livet och villkoren för de som arbetar med de sämsta av låglönejobb. Det är också en poetisk och precis bok om klass och fattigdom. Och en bok om frihetens och skapandets pris.

Yarden av Kristian Lundberg

God jul av Jonas Karlsson

Julen närmar sig i en kommun med de typiska sparkraven. Någon på kommunhuset kommer på den smarta idén att sprida lite julstämning med små medel: låt oss ställa adventsljusstakar i fönstren så att de bildar texten ”GOD JUL”! Vad kan gå fel? Ja, allt! Alla som någon gång har knegat på någon form av kontor lär känna igen sig, på ett eller annat sätt, i den här knasiga och roliga berättelsen (med vissa inslag av svärta).

God jul av Jonas Karlsson

Lilla smycket av Patrick Modiano

I Lilla smycket får läsaren följa Thérèse, vars mamma har varit försvunnen i många år när Thérèse plötsligt tror sig se henne i tunnelbanan och följer efter henne ut till förorten. De byter inte ett ord, men inom Thérèse väcks en massa frågor utan svar. Det är en kort, men effektiv berättelse om
att vara på väg ut i vuxenvärlden och att samtidigt göra sig fri från det förflutna. Lilla smycket är en förtrollande bok med en härlig skildring av Paris.

Lilla smycket av Patrick Modiano

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri

Jag ringer mina bröder är en tunn, men innehållsrik roman om rasism och om att bli misstänkliggjord enbart på grund av sin hudfärg. Romanen är sprungen ur ilskan efter det omtalade Reva-projektet, projektet som syftade till att verkställa fler avvisningar av papperslösa och bland annat gick ut på att polisen sökte upp ”misstänkta” personer i tunnelbanan. Det är verkligen en brännande och tankeväckande bok, skriven med Khemiris alldeles särskilda känsla och exakthet.

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri

Har du någon kortroman-favorit?

2019-03-16
Noveller: De blå silkesstrumporna, Alla vill bara gå hem, Shuno, Blomman

Jag läste många noveller i december. Här är ytterligare fyra!

De blå silkesstrumporna

De blå silkesstrumporna av Elin Wägner är en feministisk och peppig klassiker om en kvinna som köper ett par klarblå silkesstrumpor. Det ska bli ödesdigert. När hon sitter på tåget med en väninna och talar vitt och brett om orättvisor och ojämlikhet och om hur uselt det är på arbetet på Verket, ja, då blir plötsligt silkesstrumporna något som sticker ut och gör henne till en eftersökt person. Jag blev glad av den här novellen. Den överraskade på många sätt och kändes härlig och uppfriskande.

Betyg: 4+ resor till Haparanda av 5.

De blå silkesstrumporna av Elin Wägner

Utgivningsår: 1948 (första utgåvan, i samlingen Spinnerskan), 2015 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 22. ISBN: 9789175890968.

Alla vill bara gå hem

Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin kom ut 2014, vilket i och för sig inte är så länge sedan, men den känns faktiskt mer aktuell idag. Det är vardag och förskolelämning och alla verkar längta någon annanstans. I ett långt flöde av beklaganden och skamsenhet och trötthet och dåligt samvete målas det upp en dystopisk och mörk framtid där allt verkar ha havererat i en stor klimatkatastrof. Jag fastande verkligen för den här novellen. Den har precis det där lekfulla och påhittiga språk som jag brukar falla för och ämnet känns dessutom smärtsamt aktuellt.

Betyg: 5 katastrofer av 5.

Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin

Utgivningsår: 2014 (Novellix). Antal sidor: 36. ISBN: 9789175890234.

Shuno

Shuno av Dogge Doggelito (pseudonym för Douglas Léon) är en novell om några förortsungar som bestämmer sig för att åka till varuhuset och snatta. Eller snatta är fel ord, det här är snarare stölder, utförda av några som faktiskt är rätt rutinerade. Shuno hör till de grönare i gänget, men han har siktet inställt på något som han önskat sig länge och som han vet att han aldrig kommer att kunna få: en LP med Samantha Fox. Jag hade ingen aning om att Dogge Doggelito var en skicklig novellförfattare, men Shuno är verkligen elegant uppbyggd. Med små detaljer skildrar han den tuffa tillvaro barnen kommer ifrån och på vilka hjärtskärande sätt de försöker att förhålla sig till sina hemförhållanden och otrygga tillvaro. När novellen får sin upplösning blev jag kanske inte överraskad, men verkligen berörd.

Betyg: 4+ plankningar av 5.

Shuno av Dogge Doggelito

Utgivningsår: 2012 (Novellix). Antal sidor: 27. ISBN: 9789186847753.

Blomman

Blomman av Suzanne Brøgger handlar om en kvinna om under stor vånda är på väg till en man för att överlämna en blomma. Det är svårare än vad man kan tro. Hon vrider och vänder på alla eventualitet, månar om att ingenting ska gå att feltolka och funderar fram och tillbaka. Mycket av grubblerierna handlar i botten om att huvudpersonen försöker att hitta någon slags väg för att både vara den kvinna som den här mannen vill ha och samtidigt vara den fria och självständiga kvinna som hon faktiskt är. Jag förstår att Brøgger är en feministisk ikon och kanske var den här berättelsen också väldigt aktuell och brännande när den var ny. Nu kände jag mest att den inte sa mig så mycket. Ärligt talat undrade jag mest varför hon inte bara överräcker den där himla blomman och slutar noja å mycket. Kanske är det sunt att jag kände just så. Tiderna förändras och kanske ska man läsa Blomman och påminnas om hur långt vi trots allt har kommit (även om det är långt kvar).

Betyg: 3 medicinska kliniker av 5.

Blomman av Suzanne Brøgger

Originalets titel: Blomsten (danska). Översättare: Eva Matthiessen. Utgivningsår: 1975 (första danska utgåvan, i novell- och essäsamlingen Kærlighedens veje & vildveje), 1976 (första svenska utgåvan, i novell- och essäsamlingen Kärleken vägar och villovägar, Wahlström & Widstrand), 2018 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 21. ISBN: 9789175892573 .

2019-01-28