Jag har skrivit det här förut, men jag gör det igen: jag är väldigt bra på att vara sist på bollen. När en bok har tjatats sönder i alla medier och den värsta hysterin har lagt sig, ja, då kanske jag lånar boken på bibblan eller så. Om boken fortfarande känns spännande.

Nu har jag insett hur smart det är att också vara helt efter med att konsumera medier. Jag köpte ju en hög med utgallrade Vi läser från biblioteket för ett tag sedan. Och nu har jag också hunnit bläddra igenom merparten av dem. De har faktiskt känts riktigt läsvärda, trots att de har ca 3-4 år på nacken. Exempelvis slumpade det sig så att jag läste en artikel om Karolina Ramqvist precis när jag hade läst hennes roman Alltings början (jag bloggar om den imorgon!). Det var spännande att få läsa författarens egna ord från när boken var helt färsk! 🙂

Överlag så brukar medier mest tjäna som inspiration för mig. Jag lyssnar på bokpoddar och läser kultursidorna i morgontidningen och lägger intressanta böcker på minnet. Men i någon mening inser jag att det vore mer intressant att göra tvärtom: läsa boken först och läsa tidningen/lyssna på podden/kolla på litteraturmagasinet efteråt. Det är en självklar grej, kanske, men i alla fall… Nu tipsar jag om att låna gamla Vi läser på bibblan, kolla på gamla författarsamtal (t.ex. hos Littfest, för de har lagt upp jättemånga). Vissa grejer måste inte vara dagsfärskt, tvärtom!