I veckan har Augustpriset delats ut till storfavoriterna (har jag hört det snackas om?) Lena Andersson, Bea Uusma och Ellen Karlsson och Eva Lindström. Veckans Tematrio handlar om prisvinnare: Berätta om tre prisade böcker du läst eller har lust att läsa.

En av mina alla tiders favoritböcker är Oskuldens museum av nobelprisbelönade Orhan Pamuk. Boken är den första han skrev efter priset, så just Oskuldens museum är kanske inte anledningen till att han belönades med detta fina pris. Trots detta är det en fantastisk bok, som på ett vansinnigt elegant sätt väver ihop ett stycke modern turkisk historia med berättelsen om en man som är galen, men som i någon mening har rätt att vara just galen och lycklig i alla fall. Få böcker har berört mig så starkt som Oskuldens museum. Jag älskar den.

En annan bra bok och en bok som jag faktiskt har läst i år är Utrensning, för vilken Sofi Oksanen belönades med Nordiska rådets pris 2010. Det är en koncentrerad och starkt berörande berättelse om förtrycket i det sovjetockuperade Estland och vad människor kan tvingas offra för att överleva, hålla hoppet uppe och för kärlekens skull.

För att också peta in en vinnare av Augustpriset så väljer jag att också nämna Korparna av Tomas Bannerhed. Boken kretsar kring en pojke vars familj är lantbrukare och har det svårt att få livet att gå ihop ekonomiskt. Det är en skickligt berättad bok om att växa upp i utanförskap och med en förälder drabbad av psykisk sjukdom.

Lyran med Lyrans noblesser och Tematrio heter Elisabeth, precis som jag. I mellannamn alltså. 😉 Med anledning av Elisabeth-dagen 19/11 så har Tematrio tema Elisabeth. Berätta således om tre böcker skrivna av eller innehållande en Elisabeth (smeknamn och annan stavning godkännes så klart! Om ni är trötta på namnet Elisabeth kan ni gärna använda ert eget namn i stället!

Jag tror jag tömde ut hela mitt förråd av böcker av/om Elisabeth förra året när det var samma trio… Så i år riktar jag in mig på smeknamn.

Liza Marklund är en författare som jag inte har läst så mycket, men Gömda och Asyl har jag i alla fall tagit mig igenom. Tyckte de var bra när det begav sig, men idag vet jag inte om jag hade velat läsa dem egentligen.

En av årets första utlästa böcker blev Karmamailen, en deckare skriven av Eva-Lisa Dezmin. Spännande och annorlunda bok!

I Stallkompisarserien, min barndoms favorithästböcker, heter en av huvudpersonerna Lisa. Hon är den seriösa och ordningsamma av de tre vännerna som böckerna kretsar kring. Lite som mig! 😉

Svår trio denna gång! Men fick ihop några Lisor i alla fall. Trodde det skulle vara lättare att hitta, men tydligen är det inget vanligt namn hos vare sig författare eller karaktärer?

Den här veckan handlar Tematrio om avbruten läsning. Eftersom jag närmast har en tvångstanke att läsa ut ALLT jag påbörjat, så blir det en rätt knepig trio… 😉

Men en bok som jag trots allt gav upp ganska snabbt var Hoppa hage av Julio Cortázar. Den är typ en miljard sidor lång, bara en sådan sak… Den kommer också med en instruktion om att kapitlen kan läsas i vilken ordning som helst… Och jag kände direkt att den inte var värd besväret…

Jag lånade någon bok som jag inte ens kommer ihåg titeln på när jag var i tonåren. Kan författaren ha hetat Sabur? Det var en totalt obegriplig bok i alla fall, särskilt i den åldern, antar jag. Den fick också åka. Jag kan inte ge mer detaljer än så om boken, för jag minns inte. Jag vet bara att det bara är denna och Hoppa hage som jag lämnat tillbaka outlästa till bibblan.

Sedan var jag ju nära att lägga ner Dumskallarnas sammansvärjning, men jag kom så långt i den att jag läste ut den ändå. Det känns onekligen lite onödigt, såhär i efterhand, i och med att den var så dålig.

På riktigt så borde jag lära mig att lägga ner böcker. Men:

1) Ibland är boken en bokcirkelbok och ”måste” läsas.
2) Ibland är boken ett recex eller liknande och borde läsas ut.
3) Ibland kan en bok liksom ta sig med tiden. En del böcker ger bara lite… motstånd, men om man står emot så är de helt klart värda besväret.

Så inte är det så lätt att lägga ner en bok, inte.

Den här veckan handlar Tematrio om ungdomsböcker: Berätta om tre bra ungdomsböcker!

Eftersom jag är vuxen 😉 så läser jag faktiskt inte så många ungdomsböcker längre, men Engelsforstrilogin har jag verkligen fallit pladask för. Det är böcker att känna igen sig i, för författarna har på pricken lyckats hitta karaktärer som liknar de man känner igen från sin egen skoltid… Ja, och så är det spännande fantasy också! 😉 Första boken heter Cirkeln och nu längtar, längtar, längtar jag efter sista delen i trilogin: Nyckeln, som släpps om typ 10 dagar.

En bok som kanske i första hand riktar sig till lite yngre ungdomar är den finfina boken Undret, som handlar om August och hans första tid i skolan. Han har undervisats i hemmet eftersom hans föräldrar vill skydda honom och är rädda för att andra ska behandla honom illa eftersom han ser annorlunda ut.

En annan ungdomsbok som nog funkar bäst till tweens egentligen, är Doktor Kessners hemlighet, som förutom att vara en spännande äventyrsbok också innehåller en klockrent beskriven kärlekshistoria.

Det är dags för Tematrio igen! Den här veckan är temat skräck och det passar ju bra eftersom det är Halloween på torsdag (i Sverige firades halloween förra helgen, antar jag).

De tre senaste böckerna jag läst på tema skräck är:

Hanteringen av odöda. Den kanske är Ajvide Lindqvists äckligaste bok, men som alltid så är det bra skrivet. I boken kommer döda till liv igen.

Horn handlar om det goda vs. onda. Men lite väl övertydlig symbolik ibland så berättar den om huvudpersonen, Ig, som en dag vaknar med horn i pannan och en förmåga att få alla runt omkring honom att berätta om sina smutsiga hemligheter.

Frid på jorden är en liten novell av Selma Lagerlöf som handlar om en ung tjej, som återvänder efter att ha varit försvunnen ett tag. Nu berättar hon om hemska övergrepp och en önskan att få hämnd.

Bokmässan närmar sig med stormsteg, men som vanligt befinner jag mig i Umeå med en massa jobb att ta itu med, danslektioner som jag ogärna missar och stundande tjänsteresor som gör att jag helst inte vill lämna stan i onödan nu när jag faktiskt kan vara hemma. Så nej, jag kommer inte att besöka Bokmässan i år (heller). Veckans Tematrio handlar dock om  Teman på Bokmässan: ”Vilka teman skulle ni vilja ha på Bokmässan?”. Eftersom jag aldrig har varit på Bokmässan så har jag inte så stor koll på vilka teman som redan har avhandlats och vad mässans teman egentligen innebär i praktiken. Hur som helst:

Jag läser nästan bara svenska böcker och sedan några enstaka bokcirkelböcker med annat ursprung.. Jag har förstått att Bokmässan gärna har länder som tema och då skulle jag ju kunna önska att man faktiskt sätter lite extra fokus på Sverige.

En ”genre” jag älskar är böcker som handlar om kvinnoöden, som jag brukar kalla det. Det känns ju lite dammigt att ha något slags tjejtema eller feministtema, för jag tror inte på idén att uppnå jämlikhet genom att bara belysa kvinnor och kvinnors situation, men ändå! Jag älskar JCO:s böcker om att vara den andra kvinnan, att utnyttjas av andra eller att vara kvinna och göra en klassresa. Jag skulle inte ha något emot ett Kvinnotema. Ett sådant tema skulle dock bara kännas intressant för mig om man kunde separera hen-debatt etc. från temat…

Som tredje tema så önskar jag ett e-bokstema! Det är ju varken en genre eller ett land eller någonting… Men det vore skojigt att lyfta fram e-boken eftersom det pekar så himla mycket uppåt för e-boken nu.

Efter att ha avhandlat tegelstenar är det nu dags för Tematrio: Tunnisar. Berätta om tre minnesvärda tunnisar (kortromaner, långnoveller c:a 50-150 sidor)!

En tunnis har jag sparat som en karamell i min bokhylla: Jag ringer mina bröder. Jag borde kanske inte ha med denna eftersom den inte är utläst, men jag vill ändå nämna den på något sätt. Khemiri är en stor författare som kan skriva en hel bok på endast 125 sidor.

I somras läste jag en tunnis: Sommarboken av Tove Jansson. Fantastiskt fint skriven bok om en farmor och hennes barnbarn och en sommar på en ö i havet. 192 sidor (ja, lite för lång för detta tema).

Som tredje bok väljer jag Annie Ernaux vardagsdokumentär Journal du dehors. En bok som handlar om ingenting, men ändå säger mycket om vår tid! 107 sidor.

Jag älskar korta böcker, tro det eller ej, för jag blir så otroligt imponerad över författare som kan skriva tight. Att det ändå blev en ganska futtig trio för mig den här veckan (en av mina bokval är ju trots allt oläst och en är för lång :P) beror på att jag inte kommer ihåg vilka böcker jag läst som har färre än 150 sidor. Jag vet att Människor helt utan betydelse, en av mina alla tiders favoritböcker, går att läsa på några timmar, men den kanske ändå inte är riktigt så kort till sidantalet som man kan tro? Ja, jag vet inte.. Bodil Malmsten är också duktig på att skriva tunna böcker som rymmer massor, men jag har svårt att peka ut någon enskild bok som jag vet är ca 100 sidor. Hade jag haft alla mina utlästa böcker hemma så hade jag kunnat kolla efter, men det har jag inte…

Sommaren är onekligen över nu, trots att det fortfarande är såpass varmt att det går an att äta sin lunch utomhus och att cykla hem från jobbet utan jacka. Jag har jobbat i drygt två veckor redan och har nästan hunnit glömma att jag har haft semester och lästid… 😉 Därför passar det extra bra att veckans Tematrio handlar om sommarens läsning. Lite tid att dra sig till minnes vad man egentligen läst… ”Berätta om tre bra böcker ni läst i sommar!”

Bäst i sommar är absolut Det eviga folket är inte rädda. Vilken fantastiskt fin bok om att vara ung tjej – och att göra sin obligatoriska militärtjänstgöring i Israel… Det var länge sedan jag läste något som berörde mig så mycket. Författaren har verkligen lyckats ringa in hur det är att vara en uttråkad tonåring som praoar som vuxen.

En annan bra bok från sommaren är tegelstenen Fågeln som vrider upp världen, som jag verkligen är glad att jag läste. Jag hade tappat intresset för Murakamis böcker, men hans bok om Torus sökande efter sin försvunna fru var verkligen spännande och underhållande.

Jag tyckte också att Hosseinis Och bergen svarade var bra. Olik hans tidigare böcker och ganska splittrad, men bra!