Berätta om tre böcker som skildrar krig eller andra former av förtryck.
Det här är ett ämne där jag skulle kunna räkna upp väldigt många böcker, känner jag. Hur många böcker finns det inte som skildrar Andra världskriget t.ex? Över huvud taget känns det som att krig är ett vanligt ämne inom litteraturen, kanske för att det är en tacksam form för att skildra något som är så drabbande för den som utsätts för det, men som tidningar och andra medier sällan kan förmedla.
En reportagebok som innehåller många gripande berättelser om barn och unga som är utsatta för olika former av förtryck är Vår förbannade rätt av Maja Frankel. Boken är skriven med utgångespunkten ”Hur kan unga människor kräva sina rättigheter om de inte ens vet att de existerar?” och berättar väldigt bra och tydligt om Barnkonventionen. Alla skolor borde använda den här boken för ett belysa detta.
Ska jag välja något som handlar om Andra världskriget finns det som sagt lite att välja på, men jag tycker nog ändå att Sioma Zubickys självbiografiska bok Med förintelsen i bagaget är den jag främst vill ta upp i den här Tematrion. Det är nog fler än jag som fick lyssna på Zubickys berättelse under högstadiet och jag hoppas att många fler årgångar av högstadieungdomar får läsa den här boken så att ingen någonsin börjar tvivla på att förintelsen har skett.
Min tredje bok blir ingen bok om krig, men en bok om ett nog så viktigt förtryck att våga prata om: mobbing. Peter Pohls böcker om Anders är några som jag verkligen fastnade för i tonåren och Vi kallar honom Anna tycker jag är särskilt läsvärd för den som vill läsa något som tränger sig på och berör & stör.
Berätta om (och visa gärna bild på) tre bokomslag som du tycker är värda att titta lite extra på, kanske för att de väl passar innehållet, är vackra eller fula.
Det här tycker jag är ett roligt tema faktiskt och jag väljer gärna att lyfta fram tre vackra omslag.
Solklar vinnare är en av delarna i Penguin Classics hardback exclusive-serie, nämligen Lewis Carrolls böcker om Alice i Underlandet.
De som känner mig vet att jag länge har gillat det kitchiga i rosa flamingos och den här boken är helt enkelt gränslöst snygg. Vem som helst borde bli en lyckligare människa av att ha den i bokhyllan! Även de övriga böckerna i serien är oerhört snyggt formgivna av en duktig designer. Du kan kika på dem här om du är nyfiken.
Nummer två bland snygga bokomslag tycker jag är de senaste pocketutgåvorna av Selma Lagerlöfs klassiker (som t.ex. Gösta Berlings saga nedan):
Ett enkelt & snyggt mönster som säkert hade kunnat bli en tjusig fondvägg i någon trendig lägenhet för några år sedan! Jag har bara Gösta Berlings saga själv, men jag tror mig veta att de övriga utgåvorna har samma mönster men andra färger (dock hör orange till min favoritfärg, så jag klagar inte över min bok).
Som trea vill jag gärna nämna Jonas Hassen Khemiris böcker, egentligen alla, men särskilt Ett öga rött, som blev ganska uppmärksammad när den kom, just på grund av sin guldiga framsida. Framsidan gör sig naturligtvis inte på skärm, men snyggt är det!
Berätta om tre böcker/romaner/texter skrivna av kinesiska författare eller som utspelar sig i Kina!
Den här gången får jag verkligen skämmas, för jag har inte läst en endaste bok av en kinesisk författare och inte har jag läst något som utspelar sig i Kina heller. Jag tror inte ens att jordenruntresarna i Jorden runt på 80 dagar någonsin besökte detta land (eller minns jag fel?). Aj, aj!
Veckans Tematrio går lite på samma tema som förra veckan, d.v.s. Nobelpristagare.
Vems namn kommer Peter Englund att presentera på torsdag? Du får basera dina förslag på såväl sannolikhet, som önskemål. Pristagaren skall dock vara i livet.
Svårt för mig! Jag kollade upp en lista över tänkbara pristagare på Wikipedia och från den har jag endast läst Joyce Carol Oates, Eeva Kilpi, Paul Auster, Bob Dylan, Paulo Coelho och P.O. Enquist. Bara faktumet att jag känner till dessa författare gör att jag inte tror att de kommer att komma på fråga, men ändå. Jag säger nog: Joyce Carol Oates, Eeva Kilpi och Paul Auster i alla fall. Paulo Coelho tror jag inte ett ögonblick på; är inte han alldeles för ”folklig”?
Veckans Tematrio handlar om ”vandringslitteratur”:
Berätta om tre böcker där huvudpersonerna i hög grad flanerar, promenerar eller drar omkring i olika miljöer!
Det känns som att jag alltid nämner den här boken i alla möjliga negativa sammanhang. Haha. Jag vill verkligen sluta tjata om den! Men är det någon som flackar omkring här i livet så är det huvudpersonen i Räddaren i nöden, som precis har blivit relegerad från sin skola och nu drar runt i New York, så den boken passar ju faktiskt ganska bra på det här temat. Kultklassiker, som enligt min svensklärare från högstadiet blev känd för att John Lennons mördare hade den på sig! Själv fastnade jag inte för den, men det var länge, länge sedan jag läste den.
En annan kille som drar runt på egen hand i en stad är Reine i Barnens ö. Han lyckas fly undan att åka på kollovistelse och har istället en föräldrafri sommar i Stockholm.
Den sista boken på temat blir kanske lite krystad, men jag vill nog ändå säga En blomma i Afrikas öken som berättar om Waris Diries liv som nomad och hennes modellkarriär som tar fart när hon flyr från det livet.
Jag missade Tematrio igår, men jag gissar att jag har hela veckan på mig att svara. 🙂
Berätta om tre författare som ”borde” ha fått Nobelpriset!
Det här blir himla svårt för mig, för jag vet inte vilka kriterier Svenska Akademien tittar på när de väljer ut sin pristagare. Det räcker ju knappast att bara skriva omtyckta böcker! Alfred Nobel tyckte själv att priset skulle utdelas till: den ”som inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning” (enligt Wikipedia alltså).
Men vadå utmärkt? Det är ju sjukt subjektivt. Sedan läser jag mest populära och ”vanliga” böcker, inte så mycket Nobelpristagare precis. Nobelpriset är inte direkt folkligt. Och för den delen är det ingen vidare geografisk spridning bland pristagarna heller (nämn en afrikansk Nobelpristagare förutom Coetzee!), vilket bara ännu mer visar hur subjektivt valet är. Det blir som alltid någon för allmänheten halvkänd författare från ett lagom Västerländskt land som får priset. Själv har jag garanterat aldrig läst eller hört talas om författaren innan.
Jag gillar i och för sig Coetzee (Onåd), jag har läst Golding (Flugornas herre) och jag tycker att Lagerlöf också har skrivit mycket bra (t.ex. Kejsarn av Portugallien), men rent generellt är Nobelpris lite av ett signum för böcker som med stor sannolikhet inte kommer att tilltala mig. Lite så känner jag faktiskt!
Så jepp. Det är faktiskt svårt för mig att sitta här och dela ut Nobelpris. 😉
Men jag älskar Joyce Carol Oates för hennes fantastiska, insiktsfulla och gripande skildrade kvinnoöden i t.ex. Blonde och jag älskar Hjalmar Söderbergs berättande i t.ex. Den allvarsamma leken och Jonas Hassen Khemiri är min favoritförfattare eller något åt det hållet (läs bara Montecore!), så de är tillräckligt utmärkt för mig! Men några Nobelpristagare är de naturligtvis inte och kommer inte bli!
… Eller är det dags för Oates att få komma till Blå hallen i år?
Berätta om tre böcker/romaner/dikter (whatever) där döden spelar en framträdande roll!
Vilket tungt ämne! Men det är åtminstone ganska lätt att komma på böcker den här gången.
En av de mest berörande och bästa böcker som jag vet är Jag är kvar hos er, där vi får följa Annas resa sedan hon har fått konstaterat att hon har en elakartad hjärntumör. Pohl lyckas som alltid skildra dessa svåra levnadsöden och han får det att kännas så autentiskt att det är svårt att hålla tillbaka tårarna när man läser om Annas närmaste och hur de kämpar för att ge Anna ett fint slut på sitt alldeles för korta liv.
En annan kvinna som närmar sig ett oundvikligt och alltför nära slut är Carmen i En sorts kärlek. Hon har precis fått en cancerdiagnos och i boken får vi följa Carmen och hennes mans liv ändra fram till slutet. Även här känns det autentiskt och det är en hel del ordentligt starka scener som skildras, men boken skiljer sig ändå fundamentalt från Pohls ovan nämnda ungdomsbok. Carmens man, Sten, anstränger sig inte bara för att ta ett farväl och göra slutet så bra som möjligt, utan han gör också ett otal snedsprång och har en mängd otrohetsaffärer. Många tycker nog hemskt illa om den här boken p.g.a. det, men jag tycker att den trots allt är oerhört berörande och fin och jag kan naturligtvis inte veta hur man upplever en sådan här situation, men jag tror att både Pohl och Kluun, som har skrivit En sorts kärlek, beskriver två helt möjliga reaktioner.
En betydligt mer lättsam bok om döden är The Great Blue Yonder om en pojke som vandrar vidare efter att ha blivit påkörd och dödad av en lastbil. För att ta sig vidare krävs dock att han avslutar en viktig sak: att han tar ett ordentligt farväl av sin äldre syster. I boken får man sedan följa huvudpersonen, Harry, när han slutför detta sista uppdrag. Det är en bok som trots är både rolig och söt, utan att bli alltför töntig, som barnböcker i ämnet säkert annars kan bli!
Berätta om en bok där någon sport, idrott eller ett sportintresse har en betydande plats! (OK, det blir godkänt om ni kan hitta böcker där sport överhuvudtaget omnämns.)
Jag är lite glad åt det som står i parantes, för det där med sportböcker är nog inte min grej. 😉
Några böcker som i alla fall innehåller en del sport, även om den inte är en sport som vi utövar i den här dimensionen av världen, är böckerna om Harry Potter. Harry Potter är skolans bästa quidditch-spelare och ännu bättre går det för honom sedan han i Harry Potter och fången från Azkaban får en ”Åskvigg” i gåva och plötsligt kan flyga snabbare och bättre. Det är inte så knäppt som det låter. Jag älskar Harry Potter! 🙂
Sedan finns det ju också ett otal ridsporter, varav gymkhana kanske är en av de mest okända för den som inte är invigd. Min barndoms favorithästbokstjejer åker i Legenden om hingsten till England för att tävla i denna sport. De här hästböckerna är väldigt fina och jag visste inga bättre böcker än dessa när jag var i hästboksåldern.
I En bön för Owen Meany förekommer det också en del sport. Bokens huvudperson, den drygt 1,5 meter långa Owen Meany, tränar nämligen flitigt på ett speciellt ”trick” med en basketboll, allt för att han har ett gudomligt uppdrag här på jorden. En bön för Owen Meany är en av de böcker jag verkligen minns efter att jag har läst den. Det är en riktig favoritbok i all sin konstighet, skriven i sann Irving-anda.
Den här veckan handlar Tematrio om ursprungsbefolkningar:
Berätta om tre romaner som skildrar ursprungsbefolkningar och kolonisation!
Jag tycker att ursprungsbefolkningar och kolonisation är ett intressant och viktigt ämne, men varje gång det kommer på tapeten så känner jag mig lika oupplyst. Framför allt skäms jag lite över att ha sådana kunskapsluckor när det gäller vårt lands egna ursprungsbefolkning, samerna. Jag kan faktiskt inte smälta att jag i grundskolan har lärt mig hur mycket som helst om indianer, aboriginer etc, men inte fått lära mig ett skit om samernas historia och kultur. Jag tycker att det är oerhört pinsamt /för mina lärare/.
Jag har försökt täcka upp lite av mina kunskapsluckor genom att läsa den relativt nyligt utkomna boken Stulet land. Utöver det känner jag över huvud taget inte till några fler böcker om och/eller av samer. Det ska bli ytterst spännande att se om någon Tematrio-anhängare kan ge mig något nytt boktips på den fronten.
En person som studerar urbefolkningen utanför Nya Guinea är i alla fall en av huvudpersonerna i Agneta Pleijels fina bok Lord Nevermore. Det är en av mina favoriter tack vare sitt vackra språk, men också tack vare alla reflektioner kring kvinnofrågor.
Jag har lite svårt att komma på en tredje bok, men det får bli ungdomsboken Luktar det regn, som handlar om bushmen och deras framtid.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Den här veckan har Tematrio temat förtryck.
