Etikett: Tegelsten

  • Som pesten

    Som pesten

    Som pesten av Hanne-Vibeke Holst är en mycket spännande och fängslande roman om korruption och politiskt spel när en pandemi drabbar världen. Betyg: 5 pizzor av 5

    Som pesten av Hanne-Vibeke Holst är en roman där händelser och personer är helt hämtade ur fantasin, men där det samtidigt finns spår som ligger obehagligt nära verkligheten. Det har nu gått drygt tio år sedan världen höll andan och fruktade att den så kallade svininfluensan skulle orsaka en pandemi och lamslå världen. Det blev inte riktigt så. Det togs snabbt fram ett vaccin och massvaccinationer startade. Många människor räddades på så sätt från att drabbas av en potentiellt dödlig influensa. I efterhand visade det sig också att det prototypvaccin som användes i Sverige mångdubblade risken att drabbas av narkolepsi. Idag är det många som ser tillbaka på svininfluensan och tänker att larmet var onödigt och orsakade mer skada än nytta. Just därför är det också många som inte förstår allvaret med en ny influensa eller förstår poängen med en massvaccination. I Som pesten är läget helt annorlunda. Här drabbas människor av en ny influensa, men det finns ingen direkt beredskap och risken är överhängande för att spridningen ska bli enorm. Det blir inga massvaccinationer eftersom att ett korrupt big pharma på ett cyniskt sätt förhalar processen för att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. Först finns inget vaccin. Sedan finns det alldeles för lite. Danmark är det land som drabbas först. Smittspridningen går enormt fort och en stor del av befolkningen blir sjuka. Tusentals unga människor dör och lämnar sörjande anhöriga efter sig. Hela samhället påverkas. Människor går helst inte ut och det mesta håller stängt eller är överbelastat. Det finns inte kapacitet att ta hand om alla sjuka människor som behöver intensivvård. Allt befinner sig i något slags undantagstillstånd.

    Samtidigt tickar tiden på och det är bara en tidsfråga tills fler länder, fler kontinenter, dras med och drabbas av influensan. Konsekvenserna skulle bli ofattbara. Här kommer nästa lilla fiktiva händelser som också har likheter med verkligheten: det är mitten av 10-talet och människor flyr över havet, vandrar genom Europa och medmänskligheten är hos många satt på paus. Högervindar blåser i Europa, i USA förbereder Trump sin kampanj med förhoppning om att ersätta Obama i Vita huset och i Danmark står det snabbt klart att de som flytt sina hemländer och har sitt ursprung i andra länder inte står först i kön att få vård eller vaccination.

    I romanen arbetar världshälsoorganisationen, WHO, intensivt för att följa förloppet och få igång massvaccinationer. Danskan Karoline Branner, som är förhållandevis ny på jobbet, kastas direkt in i hetluften och jobbar hårt med att bekämpa pandemin. Hon drivs av sin uppfattning om rätt och fel och känner starkt att världen måste visa sin solidaritet. Det blir extra komplicerat när det börjar visa sig att människor med ursprung från den afrikanska kontinenten verkar vara extra mottagliga för smittan och dessutom verkar löpa en betydligt högre risk att dö. Insikten är svår att ta till sig och väldigt kontroversiell, men många observerar samma sak som Karoline och det bedrivs enkla studier som påvisar sambandet. För Karoline känns det självklart att den här nya kunskapen bör följas upp med stora studier och om sambandet kan bekräftas är det givet för Karoline att människor med afrikanskt ursprung måste få gå före i vaccinationskön. Det visar sig dock snart att Karolines inställningen är naiv. Människors liv spelar mindre roll när det i bokens verklighet finns andra faktorer som väger tyngre. Politiskt spel, korruption och maffia försöker dribbla bort Karoline och en av de största hoten mot henne finns i hennes absoluta närhet.

    Det är på sätt och vis svårt att tänka sig att en bok om arbete på WHO kan vara spännande, men faktum är att Som pesten är en riktig bladvändare, svår att lägga ifrån sig. Hanne-Vibeke Holst skriver med ett sällsynt driv. Den här boken är nära 850 sidor och ändå hamnar den aldrig på tomgång. Genom att berättelsen drivs framåt av många sidohistorier så hålls tempot uppe hela tiden och perspektivet växlar snabbt mellan bokens olika huvudpersoner, där Karoline är den mest centrala, men där det också finns många andra som engagerar lika mycket. Varje nedslag hos en huvudperson är kort, ungefär som en scen i en TV-serie. Jag gillar verkligen berättarstilen, som passar utmärkt för den här romanen. Jag blev verkligen helt fast i den här boken och hickar till lite varje gång morgontidningen har någon liten notis om influensa eller andra smittsamma sjukdomar och med det nya coronaviruset kändes boken plötsligt extra läskig. Det här är verkligen en bok att leva sig in i.

    Man måste se den för att förstå den. Fasan. Den belägrade staden.

    Under normala omständigheter, i fredstid, skulle Köpenhamn vara i julstämning så här nära advent. Gatorna skulle befolkas av glada, medelålders väninnor i grupp, glögg och äppelskivor skulle säljas i de trånga gränderna i Indre By, och trängseln i de upplysta varuhusen skulle även bland de mest jäktade, för vilka julen varje år kommer som en överraskning, framkalla en barnslig glädje över dekorationerna och prakten.

    I år däremot är stämningen i botten. Det känner Karoline så snart hon har kommit ut från sitt hotell på Nansensgade för att promenera bort till sitt möte på Sundhedsministeriet på Holbergsgade. De få Köpenhamnsbor som över huvud taget vistas ute på verkar kuvade och inåtvända, som om de vore instängda i det vintermörker som har lagt sig över staden.

    Ur Som pesten av Hanne-Vibeke Holst, i översättning av Margareta Järnebrand.
    Som pesten av Hanne-Vibeke Holst
    Som pesten av Hanne-Vibeke Holst

    Originalets titel: Som pesten (danska).
    Översättare: Margareta Järnebrand.
    Utgivningsår: 2017 (första danska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag).
    Antal sidor: 846.
    ISBN: 9789100177188.

    Läkaren Karoline Branner flyttar med sin familj till Genève för att arbeta med pandemibekämpning för WHO. Men på kontoret möter hon oväntat motstånd i den politiska organisationen, och hemma blir hennes man allt mer rastlös. Och så kommer signaler om en ny influensapandemi.

    ”Som pesten” är en bladvändare med både emotionellt djup och politisk udd. Det är Hanne-Vibeke Holst när hon är som allra bäst.

    Förlagets beskrivning

    Hanne-Vibeke Holst

    Hanne-Vibeke Holst (född 1959) är en dansk författare, bland annat känd för trilogin om TV-journalisten Therese Skårup.

  • Anna Karenina

    Anna Karenina

    Anna Karenina av Lev Tolstoj är en berättelse om kärlek, passion och ryskt överklassliv. Den är alldeles för lång, men är ändå en kul klassiker att ha läst. Betyg: 3+ beckasiner av 5.

    Anna Karenina av Lev Tolstoj är en klassisk berättelse från 1870-talet där läsaren får följa ett antal personer som tillhör den ryska överklassen. En av huvudpersonerna är Levin, en man som anses bygga på Lev Tolstoj själv. När boken tar sin början har Levin samlat mod för att äntligen våga fria till den kvinna han förälskat sig i, Kitty. Kitty står emellertid inför dilemmat att hon också är uppvaktad en den stilige greve Vronskij. Ska hon välja den trygge, tråkige Levin eller hoppas på passion med Vronskij? Det blir Levin som får nobben. Vronskij, å sin sida, är lite av en playboy har inga allvarliga känslor för Kitty. Han drabbas dessutom själv av den passionerade förälskelsen när han träffar Anna Karenina, en gift kvinna, och Kitty mister på så sätt båda de män hon uppvaktats av. Vronskij och Anna inleder däremot en affär, en affär som blir mer och mer allvarlig. Till slut står Anna inför ett svårt beslut – ska hon lämna sin man, och därmed sin älskade son, eller ska hon lämna Vronskij? Hon väljer Vronskij, något som visar sig bli komplicerat och ödesdigert.

    Boken behandlar kärlek och familjeliv och skildrar samtidigt glassigt överklassliv i Ryssland. Att följa sitt hjärta, och skiljas från sin make, blir inte lättare när det också i praktiken innebär en brytning med många av de sociala sammanhang som tidigare erbjöds – som Vronskijs älskare är det inte alla som välkomnar Anna till sina fester och bjudningar. Det svåraste för Anna är dock relationen till sina barn: den förlorade sonen, alltid saknad, och den dotter hon har tillsammans med Vronskij och som hon har så svårt att knyta an till.

    Tolstoj är skicklig på att berätta och det finns många intressanta livsöden att följa i den här boken. Emellanåt glittrar det också till och blir väldigt roligt. Framför allt tycker jag att Levin skildras med humor och som en man som lätt svävar iväg i det blå. Han blir helt vimsig av förälskelse och när han senare i berättelsen är på väg att bli pappa är han så drabbad och snurrig av förlossningen, och all dramatik kring den, att han gång på gång skickas iväg på onödiga uppdrag och sätts på meningslösa arbetsuppgifter, allt för att vara ur vägen en stund. Det finns många passager med just Levin som är riktigt roliga, tycker jag.

    Anna Karenina publicerades ursprungligen som en följetong i tidskriften Ryske budbäraren, där nya delar publicerades under fyra års tid. Det är verkligen en berättelse i ett kolossalt format; Ofta ges den ut i flera volymer. Det är också en bok som hinner behandla många ämnen och skildra många olika personer, precis som en riktig långkörare till TV-serie. En del passager känns intressantare än andra. Levins (och Lev Tolstojs) stora intresse för jordbruk och hur arbete bör organiseras är något som bitvis tas upp i långa passager. Det finns säkert någon mening i det, men detta och en del annat hade gott kunnat strykas, kan jag känna. Det är verkligen en helt otroligt tjock bok. För den som känner sig sugen på att lite längre och större läsprojekt kan jag helt klart rekommendera Anna Karenina, men den kräver sin tid och tålamod, inte för att den på något sätt är svårläst, utan för att den helt enkelt är väldigt, väldigt lång.

    Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.

    Hemma hos Oblonskijs var allting upp och nervänt. Frun i huset hade fått reda på att hennes make haft ett förhållande med deras tidigare franska guvernant och hade nu meddelat maken att hon inte kunde leva i samma hus som han. Detta tillstånd hade nu rått i tre dagar och kändes plågsamt såväl för makarna själva som för övriga medlemmar i familjen och hushållet. Alla kände de att det var meningslöst att leva under samma tak och att människor som träffades slumpmässigt på vilken vägkrog som helst stod varandra närmare än familjen Oblonskij och deras hushåll. Frun i huset lämnade inte sina rum, herrn hade inte visat sig hemma på tre dagar. Barnen sprang vilset runt i hela huset; den engelska guvernanten hade råkat i gräl med hushållerskan och skrivit och bett en väninna att försöka hitta en ny anställning åt henne; kocken hade gett sig i väg redan i går, lagom till middagen; kökspigan och kusken hade sagt upp sig

    Ur Anna Karenina av Lev Tolstoj
    Anna Karenina av Lev Tolstoj
    Anna Karenina av Lev Tolstoj

    Översättare: Ulla Roseen.
    Utgivningsår: 1873–1877 (första ryska publiceringen, i Ryske budbäraren), 1885 (första svenska utgåvan i översättning av Sigurd Agrell, 2007 (första utgåvan i översättning av Ulla Roseen, Norstedts).
    Antal sidor: 879.
    ISBN: 9789113013688, 9789113076812.

    Lev Tolstoj

    Lev Tolstoj 1828–1910 var en rysk författare, känd bland annat för klassikerna Anna Karenina och Krig och fred. Han är erkänd som en av tidernas största författare och många anser at han borde ha belönats med Nobelpriset, ett pris han i och för sig inte hade något intresse av att ta emot.

  • Ædnan

    Ædnan

    Ædnan av Linnea Axelsson är ett mäktigt diktverk som skildrar modern samisk historia och berättar om två samiska familjers livsöden. Betyg: 4+ älvar av 5.

    Ædnan av Linnea Axelsson
    Ædnan av Linnea Axelsson

    Ædnan av Linnea Axelsson tar sin början 1913. Bér-Jona driver sina renar över den gräns som snart kommer att vara stängd för dem. Det här blir också en ödesdiger förflyttning: den ena sonen skadar sig allvarligt. Längre bak, längs flyttleden har Ristin slagit läger med familjens andra son, den som själv behöver så mycket omvårdnad och omtanke att han inte kommer att kunna bli renskötare. De kommande åren kommer svenskar med förnedrande skallmätningar och undersökningar och Bér-Jona och Risten drivs bort, bort från sina marker och välkända vägar. Nu ska Vattenfall exploatera älvarna och samerna har ingen plats i planerna. I Ædnan skildras den svenska kolonialismen och de sår den skapat hos de människor som drivits bort från sina marker och som har förlorat sitt språk och fråntagits sin kultur. Verkningarna fortsätter in i kommande generationer, vilket Axelsson brännande skildrar genom att fortsätta berätta samiska erfarenheter genom Lises och hennes dotter Sandras ögon. Den sistnämnda är samisk aktivist, den förstnämnda kan inte lära dottern det språk dottern vill lära sig eftersom det är en av de saker som Lise förlorat medan hon tvingats gå till Nomadskola, där samiska barn förbjöds tala samiska och tvingades att lägga bort sin kultur.

    Jag har en förkärlek för de koncentrerade och samlade berättelserna där det inte strösslas med ord i onödan. När författare in i minsta detalj beskriver och förklarar allt så blir läsaren bara någon som lyssnar. De författare som vågar låta läsaren fylla i på egen hand bjuder däremot sina läsare på något som kan bli en mäktigare läsupplevelse. Här har det nästan dragits till sin spets: berättelsen är nedkokad till minsta möjliga ord, en dikt. Det är fantastiskt, för berättelsen är verkligen mäktig och berörande. Det suger till i magen ibland när Axelsson skildrar det förtryck som bokens huvudpersoner utsätts för och den respektlöshet med vilken de blir behandlade. Det är en bok med mycket känslor, inte minst väcker den en slags vrede och skam över hur Sverige har behandlat och än idag behandlar samer. Här går berättelsen ända in i nutid och skildrar rättegången mellan Girjas sameby och svenska staten. Jag får ont i magen när jag påminns om hur svenska statens ombud valde att använda ordet ”lappar” under rättegången. Länge än så har vi inte kommit i det här samhället, tydligen. Ædnan är brännande.

    Jag älskar också att boken tar plats, rent fysiskt, med sina närmare 800 sidor – det är en rejäl koloss till bok och man ligger inte direkt i sängen och slöläser ur den. Det är hög tid att samiska erfarenheter och samisk historia får ta plats i kulturen. Det är också en skön paradox att något så luftigt som poesi ryms i något så rejält.

    Citerat ur Ædnan

    ”Det var så mycket
    jag ville berätta
    för henne

    Hur jag hade trott att
    renskötarbarnen redan
    visste hur man gör

    när man inte bor
    med sina föräldrar

    Men de hade också
    gråtit i början

    Som jag hade
    gråtit den första
    kvällen

    då nattvakten
    lurade mig

    Hon hade sagt
    att jag fick
    ringa hem

    Bara för att
    sen kunna skratta
    åt mig

    då jag med
    luren i handen
    kom på

    Att vi inte hade
    någon telefon
    hemma

    Mamma satt lugn
    vid min smala säng

    Hon lyssnade så
    tålmodigt

    till varje ord som
    jag inte sa”

    Ædnan av Linnea Axelsson
    Ædnan av Linnea Axelsson

    Ædnan

    Utgivningsår: 2018 (första utgåvan, Albert Bonniers förlag).
    Antal sidor: 766.
    ISBN: 9789100173647.
    Andras röster: Fiktiviteter, Martin Ackerfors.

    Linnea Axelsson

    Linnea Axelsson (född 1980) är en svensk författare och konsthistoriker. Hon debuterade 2010 med Tvillingsmycket. Hennes senaste bok är det kritikerrosade diktverket Ædnan, som bland annat har nominerats till Augustpriset.

    Förlagets beskrivning

    ”En mor och hennes yngste son vilar med några andra kvinnor, gamla och barn i en kåta. Framför dem längs flyttleden driver hennes make och deras äldre son renhjorden. De är på väg mot en ö i nordligaste Norge och sommarens betesmarker. Ingen anar att gränsen till Norge inom ett par år kommer att vara stängd för dem, att de ska tvingas lämna sitt hem, och att kommande generationer ska möta helt andra svårigheter.

    Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Eposet Ædnan berättar om två samiska familjer, vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid. Skärva för skärva växer ett känslomässigt landskap fram, samtidigt som familjernas liv flätas samman med Sveriges koloniala politik.”