Throwback thursday! Jag har rotat i mitt arkiv och hittat ett inlägg där jag summerar årets bästa böcker 2010. Det måste ha varit mitt bästa läsår hittills. Jag lyfter nämligen fram dessa titlar:
Alltså! Hallå! Det är ju några av mina absoluta favoritböcker, nästan allihop. Jag orkar inte, vad bra böcker det är! Och de läste jag alltså, allihop, under ett och samma år? Innebär det att jag hade någon slags positiv feeling hela det året, eller att jag bara råkade plocka fullträff eller fullträff?
Orkar inte orda så mycket mer om de här böckerna, men klicka på länkarna så kan ni läsa mer om vad jag tyckte när jag bloggade om böckerna för 5 år sedan.
Jag hade tänkt fortsätta att summera mitt läsår 2010 och lyfta fram mina favoriter från året. Jag har läst mycket bra i år och en del böcker är ju bra på olika sätt… Bland de absolut bästa böckerna tycker jag att Alberte-böckerna hamnar. Fantastiska klassiker om en ung kvinnas liv i Paris! Jag började med de här böckerna redan 2009, men läste den avslutande delen i år. En annan fantastisk bok som jag läste ut tidigt i år och som verkligen har dröjt sig kvar i minnet är Älskade syster av Joyce Carol Oates. Trots att den inte är hennes bästa, i mitt tycke, är det verkligen en berättelse som berör. Boken är en svidande satir där barn utnyttjas för att föräldrarna ska klättra uppåt på den sociala stegen och där alla barn har olika bokstavsdiagnoser och byter psykofarmaka med varandra på de arrangerade ”lekstunder” när de ska träffas för att föräldrarna ska kunna träffa varandra. Det blir väldigt skruvat ibland, men den för tydligt fram sitt budskap. Läs mer…
Oj. Redan halvårsskifte. Eller vad man säger. Halva året har passerat i alla fall och min vana trogen så har jag ordnat med statistik över min läsning.
Jag kan ju säga att 2015 har varit ett händelserikt år för mig, faktiskt. Jag har t.ex. disputerat och flyttat nu under våren. Böcker har dock inte haft prio ett i mitt liv den senaste tiden och det märks kanske i statistiken. 30 böcker har jag i alla fall läst ut.
I januari och mars plöjdes det böcker. I februari och maj jobbade jag mest… Och såhär i juni har jag hamnat i post-flyttkaos och har inte haft ro att läsa så mycket.
I statistiken gömmer sig en del noveller, poesi och korta berättelser, men också några tegelstenar. Böcker med ca 300 sidor är att föredra om ni frågar mig.
Som vanligt läser jag främst böcker skrivna av svenska författare, men också en hel del amerikanskt och så. Lite enkelspårigt kanske! Men lätt hänt.
Jag läser mest böcker skrivna av kvinnliga författare. Det är också som det brukar. Vet inte varför.
Vad gäller utgivningsår så måste jag säga att jag har läst ovanligt många nya böcker, d.v.s. böcker utgivna 2015. Dock har jag främst läst böcker med några år på nacken. Har till och med läst en 60-talare!
Så mycket bra att jag inte kan välja en favorit! De är ju bra på olika sätt… Men om jag skulle försöka reducera favoritlistan lite grand så plockar jag nog ut Det här är hjärtat, Kunskapens frukt, Utan personligt ansvar och Om du vågar. Det här är hjärtat är berörande som få – en fantastiskt fin dikt om sorg. Kunskapens frukt är smart, roligt och tankeväckande om feminism och det kvinnliga könsorganet. Utan personligt ansvar är allmänt superbra om relationer – en väldigt insiktsfull bok. Och Om du vågar. Oj! Det är en överrumplande bra ungdomsbok (young adult, kanske det heter?) om cheerleadingtjejer.
Jag vet inte riktigt hur många blogginlägg jag har författat i år, för det har jag inte någon koll på, men jag postar oftast (men inte alltid) 1 inlägg om dagen, så jag gissar att det rör sig om typ 300 inlägg. Det låter lite sjukt när jag skriver det, men så är det i alla fall. Jag tycker det är väldigt kul att blogga, om någon undrar.
Mitt mest kommenterade inlägg från året handlade om deckaren, en genre som jag tyckte borde rycka upp sig. Många höll med mig. Andra tog det som en personlig förolämpning och förvred det jag skrev på ett ganska märkligt sätt.
Jag fick också ovanligt många kommentarer till ett inlägg om den tekniska sidan av bloggandet. Där skrev jag lite om bloggplattformar som jag har testat och lite annat.
Ett annat inlägg med en del kommentarer är ett inlägg där jag uttrycker mitt missnöje över dagens e-bokbutiker. Många höll med mig om att butikerna inte är bra utformade för oss som läser på läsplatta. Några nätbutikägare höll väl inte med mig… Jag kan förresten säga att jag i samband med detta inlägg mejlade konstruktiva förslag till flera av de största e-bokbutikerna, men det ledde inte till så mycket… 😉
Mest kommenterad innebär inte nödvändigtvis mest välbesökt. Jag konsulterade Google analytics och kan konstatera att dessa inlägg har besökts mest under året (författade 2014 eller tidigare):
Jag hade ingen aning om att folk googlar sig eller klickar sig in till mina kategorier över huvud taget och inte att de gör det till just Feel good eller Andra världskriget heller, men det är ju två bra genres, så det är ju bra. Och roligt att närmare 7000 personer har velat läsa om vegetariska kokböcker i år!
Tack alla besökare för att ni besöker min blogg! Att blogga är roligt, men det blir faktiskt ännu roligare när man inser att folk läser det man skriver! Jämfört med storbloggare har jag inte många besökare, men för mig räcker det gott. I år har min blogg haft över 43 000 sidvisningar. Det är fler än vad som bor i min hemkommun… 😮
Efter det har jag läst ytterligare några riktiga pärlor:
Låt vargarna komma. ÅH, vilken fin bok om systerskap, sorg och att växa upp! Boken kretsar kring June, 14 år, som förlorar sin morbror i aids. I sorgearbetet efter honom träffar hon morbroderns hemlige pojkvän, Toby. Jag tyckte verkligen om den här och ville inte att den skulle ta slut! Den är så lättläst och rakt på och ändå både mångbottnad och intressant. Gillade verkligen! Tror den kanske måste letas upp på ungdomsbokshyllan på bibblan, men gör det!
Vargar av Nanna Johansson. Den tredje novellen jag läser av Johansson, som annars kanske mest är känd för sina serier. Roligt och skarpt! Den här kretsar kring politiker i Almedalen.
Projekt Rosie. Feel good-bok som alla i bokcirkeln tyckte om. Huvudpersonen är en person med utpräglade autistiska drag. Som läsare får man följa honom i hans senaste projekt: Projekt fru…
Naturlära. Kanske inte en bok man läser för texternas skull, men det är definitivt en bok man vill bläddra igenom (och ta god tid på sig). Sveriges största akvarellmästares, Lars Lerins, konstverk är fantastiska.
Gone girl. Åh, så knäpp! Jag visste inte ens om jag gillade den när jag läste den, men såhär i efterhand tänker jag ju fortfarande på den och det måste ju betyda något? Deckaren kretsar kring Nick och Amy, ett par, vars förhållande är lite knackigt. När Nick kommer hem en dag vet är Amy borta och verkar ha blivit bortförd. Men vem är skyldig? Hela berättelsen vänds upp och ner flera gånger under läsningens gång. Under året har förresten filmatiseringen haft biopremiär i Sverige och filmen tycker jag var riktigt bra, den med!
Grand final i skojarbranschen. Kerstin Ekman är en otroligt skicklig författare och i den här boken visar hon också sin humoristiska sida. Boken kretsar kring en författare, med vissa likheter med Ekman själv, och hennes spökskrivare. Men mest handlar den om vänskapen dem emellan.
Jag heter inte Miriam. En av årets mest hyllade böcker! Väldigt gripande bok om förintelsen och en kvinna som har hemlighållit under ett helt liv att hon egentligen är rom. Jag trodde/räknade med att den skulle Augustprisnomineras, men tji fick jag! Det säger mycket om hur bra böcker som har kommit ut i år (även om jag själv har läst blygsamt få från årets utgivning).
Americanah, Chimamanda Ngozi Adichies helt bländande bok om rasism i dagens USA. I boken får vi följa Ifemelu, som har lämnat Nigeria och sitt livs kärlek för att plugga i USA. Där kommer hon för första gången känna att hon är svart och att det ger henne helt andra förutsättningar än om hon hade varit vit. Boken är en mångbottnad och välskriven roman som verkligen väckte många nya tankar och insikter hos mig.
Lilla smycket av Patrick Modiano. Det är ingen tjock bok, precis, men den lyckas ändå förmedla väldigt mycket känsla. Parismiljöer, ensamhet och att konfronteras med minnen av en uppväxt utan många fasta punkter.
Expeditionen var hemskt fängslande och faktiskt ganska rörande. Jag hade ingen aning om att jag var så intresserad av Andrées expedition innan jag läste Uusmas fantastiska bok om den.
Jag har många favoriter från året, som ni ser. Det är inte lätt att försöka koka ner det till en enda bok… Ska jag göra något slags försök så skulle jag nog vilja säga såhär: årets viktigaste bok är helt kart Americanah. Det är en väldigt tankeväckande bok om rasism och alla naiva, vita, människor behöver verkligen läsa den. Den av årets böcker som jag tycker är mest intressant skriven är dock Ru. Och någonstans, på något sätt, så är det nog Låt vargarna komma som är den av årets böcker som berört mig mest. Den är SÅ fin.
I år har jag läst mycket (för att vara jag). Framför allt har jag lyssnat på ovanligt många ljudböcker. Det beror rakt av på att jag har skaffat Storytel. Det kanske inte är det billigaste nöjet man kan ägna sig åt, men det är onekligen enkelt och roligt att kunna klicka hem obegränsat med ljudböcker direkt till telefonen. Bara sådär.
Jag har en hel del (typ 60-70) olästa böcker hemma och de flesta är tyvärr tegelstenar som tar flera månader för mig att läsa ut (ja, jag läser så långsamt!). I år har jag ändå varit ganska duktig på att ta mig igenom de där tjockisarna som stått och väntat i åratal. Det är ju inte nödvändigtvis så att de är dåliga, men det finns något oinspirerande i att ta tag i en bok som har 500+ sidor, tycker jag. Det här syns kanske i min lässtatistik… Om jag läste noveller och annat snabbläst den första halvan av året så har jag sedan kämpat på med böcker i stil med De fördömda och De obotliga optimisternas klubb nu under hösten/vintern.
Allt som allt blev det i alla fall 75 böcker! I lite spridda format.
Och så tegelstenar och noveller huller om buller, som sagt.
Nästan allt är svenskt, men bortser man från de 50 böckerna skrivna av svenska författare, så gömmer det sig en hel del andra ursprungsländer också. Dock inget från Sydamerika.
I januari skrev jag en tuff tenta, gick på balettföreställning med män som dansade tåspets och firade min födelsedag med tårta fri från ALLT (eller i alla fall gluten & laktos). Jag hade min sista arbetsdag i Uppsala, men det kom jag på först när jag åkt därifrån.
I februari fick jag veta att jag inte längre hade några mätbara nivåer av järn i kroppen, jag följde Melodifestivalen varje lördag, hade finbesök av en barndomskamrat och skaffade nya glasögon (det tog mig över en timme att välja bågar). Läste också en av årets bästa böcker: Ru.
I mars såg jag den ganska usla filmatiseringen av Boktjuven, var på Littfest, men missade tyvärr massor av seminarier p.g.a. jobb och sådant, och så avslutade jag månaden med att gå på festival och se, inte bara den bästa Ane Brun-konserten jag sett, utan den bästa konsert jag sett! Här någon gång slutade jag få hjärtklappning när jag gick på gymmets motsvarighet till cross fit. Är det så bloddopning känns? Min citrusväxt började blomma för fullt. Vår!
I april känns det som att jag var ledig mest hela tiden. Bland annat var det ju påsk. Underbar högtid. Jag minns ingenting av vad jag gjorde under de dagarna, men jag tippar på att jag konsumerade stora mängder godis. Det är jag rätt bra på. På Valborg var jag hemma i Umeå och någon majbrasa stod inte att hitta, men vi hade kul ändå. Jag skaffade mig nya skor att springa i, vilket var på tiden, då de gamla ger mig skavsår.
I maj hade vi dansföreställning, hade discofest med jobbet och sedan sprang jag Blodomloppet, fick storhetsvansinne, och bestämde mig för att springa Umemilen på 50 min. Det kändes realistiskt. Då. Jag var också på Made-festivalen. Danskompaniet Compagnie par terre gjorde starkast intryck. Vilken föreställning! Våren var ett faktum och jag njöt av att kunna sitta ute och läsa.
Juni inleddes med Vårruset, vilket spädde på min hybris. Sedan tog jag semester i några dagar och fick en försmak på sommaren. Vädret var underbart! Midsommar, någon vecka därpå, bjöd på hagel och 10 grader, men glad var jag ändå.
I juli hade jag del II av min semester. Jag sprang varje dag, badade lika mycket som jag gjort de senaste fem åren (sammanlagt) och undrade varför jag ens packat ned jacka och strumpbyxor i packningen när jag reste iväg… Fantastiska veckor. Fantastiskt varmt i min lägenhet också. Min citrus gladde sig.
I augusti arbetade jag för fullt och varvade detta med att svettas av värmen och äta kräftor i flera omgångar med olika konstellationer av trevligt folk. Jag var också på dop och så såg jag en enorm utomhusföreställning av operan Elektra (två gånger). Spelplatsen för operan var 40 gånger 200 meter och såg ut som en byggarbetsplats där blodet sprutade.
I september var jag på nycirkus och fick nästan hjärtstillestånd för att det var så läskigt och man trodde att de skulle slå ihjäl sig. Jag sprang Umemilen under helt idealiska väderförhållanden och tog nytt personbästa på 48:35. Kändes bra! Vi hade klassåterträff, fast när det kom till kritan så visade det sig att det var en vanlig fest med tre av mina bästa vänner från studietiden (varav 1 gick i min klass), vilket i och för sig är bra mycket roligare än eventuella klassåterträffar, gissar jag. I övrigt jobbade jag nog mest. Hoppas jag. Jag minns inte vad mer jag gjorde i alla fall.
I oktober var jag på bröllop, vilket var väldigt fint och rörande. Sedan spenderade jag säkert 2 veckor åt att gå igenom allt som kan gå fel på en resa till New York, för att sedan faktiskt åka till NYC utan några större missöden. Jag började nästan gråta över att inte hinna titta klart på MoMa, hade en fantastiskt härlig båttur till Staten Island som bjöd på 25 grader och så blev jag helt tagen av utsikten från Top of the Rock. Härlig resa! Efter resan var jag en levande död i ca två dagar innan jag hann sova ikapp. Över All helgonahelgen gjorde jag en kortare resa och hälsade på hos mina föräldrar.
I november pyntades det inför julen och bakades absurda mängder pepparkakor med 5 olika sorters glutenfria mjölsorter och stärkelser. Jag spånade på julklappar, drack glögg och i övrigt jobbade jag nog mest. Och stannade hemma från jobbet, för all del, för jag drabbades av jordens halsont och kunde knappt prata. Är fortfarande lite lomhörd på grund av sviter från öroninflammation. Det är inte ofta jag är hemma från jobbet kan jag säga. Jag visste inte ens hur man sjukanmäler sig.
I december byggdes det pepparkakshus, åts julmat på jobbets julfest och lyssnades på julmusik, dels i form av julkonsert i kyrkan och dels från denna playlist. Sedan packade jag ihop mitt pick & pack och åkte iväg på julledighet och julfirande med nära och kära. Fint!
Nu är det nyår! Det här är ett tidsinställt inlägg och jag håller förmodligen och förhoppningsvis på att förbereda inför nyårskalas.
Vill önska ett GOTT NYTT ÅR! till alla mina läsare. 🙂
Snart kommer årssummeringar och statistik över årets läsning. 🙂
Vilka är mina favoriter hittills i år? Såhär i halvtid alltså. Jag har läst så mycket att jag verkligen var tvungen att ta en titt i arkivet för att minnas. Observera att det alltså är böcker jag läst i år. Jag brukar vara hopplöst efter och vara sist med det nyaste, så det är inte frågan om böcker som kommit ut i år. Här är hur som helst några blandade guldkorn
Nyckeln. Sista delen i den fantastiska Engelsforstrilogin. Utöver att det är spännande och välskriven fantasy, så är det väldigt träffande och fina böcker om att vara tonåring och att leva i en bruksort. Man kan verkligen känna igen sig! I Nyckeln väver författarna ihop berättelsen på ett snyggt sätt. En riktig bladvändare, trots tjockleken.
Häxringarna. Fantastisk liten pärla, där Kerstin Ekman skildrar livet för några kvinnor vid förra sekelskiftet. Vilket slit! Vilka villkor de levde under! Pigor som sliter ut sig, kvinnor som oplanerat väntar barn, kvinnor som är ”den andra kvinnan”… Jättefin bok, som faktiskt är otroligt rolig på sitt förnurliga sätt.
Den osynliga bron. Lite för lång egentligen, men ändå en gripande och fin bok om några livsöden under Andra världskriget. Andras är ungrare och jude och när kriget bryter ut måste han avbryta sina studier och arbeta i arbetsläger. Absolut en bok som lever sig kvar länge! Jag började typ gråta av den dikt av Wislawa Szymborska som är inlagd på slutet. Den väver på ett magiskt sätt ihop hela berättelsen.
Ru. En underbar liten bok om att flytta till ett nytt land, vilka fasor det kan innebära att fly och vilken underlägsenhet som kan följa med att slå sig ner i ett nytt sammanhang. Boken är tunn och koncentrerad, men orden träffar rakt i hjärtat på ett sällsynt vis. Kanske årets bästa bok! Storslagen, trots det ringa sidantalet, eller kanske just därför.
Brinnande livet. En av tre novellsamlingar jag läst från Munro i år och kanske den bästa. Hennes säregna sätt att skriva noveller, där utvalda scener verkligen får ta plats, är imponerande. Mycket skickligt berättat! I Brinnande livet finns också några fina självbiografiska noveller.
Stamtavla. Har läst många bra noveller i år, inte bara Munrosamlingar, utan också några som jag läst styckvis. Bland de bästa är Karin Ströms novell om att försöka förhålla sig till en syster som kräver all uppmärksamhet.
Min mormor hälsar och säger förlåt. En av mina feel good-favoriter från året. Roligt, lättläst och varmt berättat om en liten tjej som har förloat sin excentriske mormor och nu är på en skattjakt, arrangerad av mormodern före hennes död. Den leder henne till grannarna i huset; en samling mycket originella människor.
Mindre glimmande korn, d.v.s. böcker jag inte riktigt… eh… fastnade för, kanske man ska hålla för sig själv, men jag måste ändå varna för den extremt svårlästa och komplicerade och hopplöst oengagerande Den stulna romanen (ja, tyvärr, jag är ledsen, ämnet är ju viktigt, men….). Den är verkligen årets bottennapp hittills! Inte var vare sig Det fördolda eller MemoRandom några överrumplande bra deckare heller, när jag tänker efter. För att inte tala om feel good-boken Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, som är så klyschig att man blir förbannad.
Tänk att halva året redan har passerat! Wow! Så fort tiden går..! Har jag läst några böcker då? Ja, ovanligt många, faktiskt, men det gömmer sig en hel del noveller i statistiken samt att jag har börjat lyssna på extra mycket ljudböcker sedan jag började lyssna strömmat i mobilen. Den faktiska tiden jag sitter ned och läser är nog ungefär som vanligt, skulle jag tro.
Här är lite statistik i alla fall! Återkommer med mina halvtidsfavoriter imorgon.
Jag har läst ovanligt många böcker, som sagt. Jag brukar inte läsa just mer än maximalt en bok i veckan, men jag får se vad det landar på i år. Hittills har jag läst 45 böcker. Nu på senare tid har det mest blivit e-böcker, tydligen.
Jag trodde det skulle vara ganska exakt 50/50 vad gäller författarens kön, men det verkar just nu som att jag har läst lite fler kvinnor. Munro är en av de jag har läst mycket av, hela 3 titlar.
Genremässigt har det blivit en frisk blandning. Jag tycker genrer är rätt luddigt, alltså. En del passar ju liksom inte in i något särskilt fack och en del lämpar sig kanske bäst i flera olika. Jag gjorde i alla fall ett tappert försök att dela in de utlästa böckerna och såhär blev det:
Jag har också antecknat sidantal. Och som synes har jag inte plöjt så många tegelstenar. De tar ju sådan tid..! Men Nyckeln och Den osynliga bron har jag läst i alla fall och de var rätt omfattande båda två.
Ja, och så ursprungsländerna då. Jag har ju en stark förkärlek för svensk litteratur, vilket kanske syns. Men jag roas mest av att Kanada, som brukar vara rätt nollad i min statistik ett vanligt år, har varit så poppis för mig 2014.
Officiellt slutade jag betygssätta böcker för flera år sedan, men visst har jag läst böcker som är mer eller mindre bra… Jag har faktiskt en femgradig betygsskala som jag använder på Boktipset.se och sådant. Ska jag sammanfatta årets betyg hittills så blir det såhär:
Ingen riktigt usel bok i alla fall! Men alldeles för många dåliga, om ni frågar mig!
Ja, det om det. Nu ska jag klura på favoriter!
Och ja, jag vet att jag kanske är lite överdriven med mina diagram, men det är ett personlighetsdrag jag har och statistik & figurer råkar förresten även ingå i mitt jobb, så det är verkligen något jag sysslar med ofta och råkar tycka är hemskt kul. Jag fyller i mina böcker löpande i ett Excelark och det är inte jobbigare/konstigare än att föra läsdagbok på annat sätt. Så är det med det! 😉
Årets favoriter… Jag har några riktiga guldkorn att lyfta fram, faktiskt.
Under året gavs Bodil Malmstens avslutande del i hennes loggboksserie ut. Titeln, Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig, är tagen från Sjörövar-Jennys sång i Tolvskillingsoperan och fungerar kanske inte klockrent eftersom den är så lång och sådär… Men strunt i det! Det här är en bok där Malmsten återigen briljerar med sitt lätta och koncentrerade språk och både roar och oroar med sina betraktelser av samtiden. Boken kretsar faktiskt ganska mycket kring åldrande och döden. Som alltid blir det något att skönja mellan raderna, vilket inte alls gör att man blir mindre berörd. Tvärtom. Det här är en bok som kan få tårarna att trilla på läsaren. Fantastisk bok! Årets bästa, alla kategorier. Jag har även nominerat den till Bokbloggarnas litteraturpris.
Mycket bra och berörande, fast på ett helt annat sätt, var Shani BoianjiusDet eviga folket är inte rädda, där vi får följa några unga israeliska tjejer som gör den obligatoriska militärtjänstgöringen. Det är som barn som praoar som vuxna. Mitt bland fluffiga tonårsfantasier, barnsliga påhitt och meningslösa samtal kommer ibland verkligheten på besök: blodet, våldet, konflikten. Vilket är meningslöst, det med. Det är fantastiskt insiktsfullt berättat om hur det kan vara att vara 18 år och på väg att bli vuxen, men att liksom inte ha möjlighet att drömma särskilt stort. Vad kan en stad som Tel Aviv egentligen erbjuda annat än jobb, jobb och jobb och mera jobb för att finansiera en liten lägenhet man ändå knappt har råd med? Och vad gör man med de våldsamma bilderna som alltid spelas upp i huvudet?
Extremt bra och extremt personlig kändes Änkans bok av av älskade, älskade Joyce Carol Oates. Att läsa den kändes som att få ett stort förtroende, nästan som en gåva. Oates berättar hudlöst och uppriktigt om sitt sorgeår som nybliven änka. Som alltid skriver Oates helt makalöst bra.
I år har jag också läst Jonas Hassen Khemiris underbart fina och viktiga bok Jag ringer mina bröder. På mindre än 150 sidor lyckas Khemiri på ett mycket gripande sätt berätta något om rasism och främlingsfientlighet i dagens Sverige. Aktuell och viktig bok. Och som alltid skriven på Khemiris ständigt överraskande och lekfulla språk.
Utrensning av Sofi Oksanen var också en läsupplevelse. Hon skriver precis sådär koncentrerat och avskalat som jag vill ha det. Mellan raderna kan man skönja outsägliga fasor i det Sovjetockuperade Estland, där alla anger varandra och där invånarna kan tvingas offra nästan allt för att kunna göra motstånd, för att kunna gömma sin kärlek i motståndsrörelsen.
Som en bubblare måste jag säga att Fågeln som vrider upp världen var en trevlig bekantskap. Boken är tjock som satan, men det var i sanning trevligt att få chans att dröja sig kvar så länge i Murakamis märkliga universum och följa karaktären Toru, som har blivit lämnad av sin fru.
En annan bubblare är AlakoskisOktober i fattigsverige. För att Alakoski alltid är fantastisk och att det verkligen behövs sådana som hon och som kan berätta om hur det är att leva som fattig i Sverige. Läs och lär, ni som tror att fattigdom inte existerar i vårt land. Och skäms för fan, ni som tror att fattig innebär att man inte har råd att ge sina barn en iPhone. Det är så förbannat mycket mer som ryms i begreppet fattigdom. Det är en utanförskap att bära med resten av livet.
Och, ja, sedan var Vägen mot Bålberget verkligen en sådan där bok som man bär med sig länge. Det är en mäktig tegelsten om vår mörka historia när kvinnor togs från sina hem och avrättades för att de anklagades för att vara häxor och springa satans ärenden. Men den är också rik på kopplingar till nutid och rör sig fint i tid och rum. Mycket välskriven och bra bok!
Om jag också ska slänga fram en serie, så måste jag ta något av Liv Strömquist. Jag har läst flera titlar i år, men hennes grundliga genomgång av kärlek som samhällsfenomen, Prins Charles känsla, var extra bra. Okej, jag håller inte alltid med, men hon slår verkligen huvudet på spiken i ruta efter ruta, trots allt. Fantastiskt intressant och bra! Även snyggt tecknat, givetvis.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
