Här kommer sista delen i mina inlägg där jag summerar 2017. Idag blir det ett inlägg med lässtatistik för 2017: förra årets läsning i siffror.
2017 läste jag 68 böcker, inklusive en och annan liten novell, poesisamling och annat, som i ärlighetens namn kanske inte tar så lång tid att ta sig igenom.
Antal lästa böcker 2017 (olika format)
Lästakten varierade, kan man väl säga. Jag höll ett entusiastiskt tempo i början av året och under sommaren, men under hösten tappade jag verkligen fart. Jag hade mycket annat på gång under hösten och hade inte riktigt tid eller ro att sitta och läsa. Dessutom lyckades jag få till en rejäl hög med påbörjade böcker och det kan verkligen göra mig oinspirerad. Jag försöker att läsa en (pappers)bok i taget, men ibland kommer bokcirkelböcker och biblioteksböcker emellan och plötsligt har jag typ 5 böcker på nattduksbordet?!
Nåja. Medan pappersböckerna kan bli liggandes så är min ljudbokskonsumtion desto mer stabil. Ljudböcker är också något jag lyssnar på medan jag gör annat, så de är inte lika tidskrävande egentligen och påverkas inte så mycket av allt annat runt omkring. E-böcker är däremot något jag har blivit dålig på den senaste tiden. Tidigare har jag alltid en e-bok på gång i mobilen, men sedan en tid tillbaka läser jag morgontidningen i telefonen och då blir det e-böckerna som får stå tillbaka.
Under 2017 har jag som vanligt läst en hel del hyfsat nya böcker (böcker utgivna -17 har jag framför allt lyssnat på eller läst i mobilen), men jag har också läst förvånansvärt många äldre böcker, ser jag nu. Kul grej! Klassiker är ju faktiskt klassiker av en orsak, visst?
Utgivningsår för böcker lästa 2017
Korta böcker är min grej, som ni kanske vet om ni har följt mig ett tag. En riktig koloss har jag dock läst i år: Middlesex, som är på 600+ sidor. Och den var SÅ bra!
Antal sidor för böcker lästa 2017
Bland ursprungsländerna tycker jag att det är lite extra kul att jag har prickat in två nya länder. Det låter sjukt med ”nya länder”, inser jag. Det är såklart ingenting nytt med vare sig de här länderna eller deras litteratur, men 2017 var i alla fall första året för mig då jag läste något från Argentina eller Belarus (Vitryssland).
Urspungsländer för böcker lästa 2017Ursprungsländer för böcker lästa 2017 (förutom Sverige)
Kvinnor läser, kvinnor skriver. Tydligen läste jag inte så många män i år. Så kan det gå!
Könsfördelning bland de lästa författarna 2017
Läste jag något bra då? Ja, det får man väl säga, men jag har tyvärr läst en riktigt usel bok också. Varför gör man ens sådant? Jag har inget bra svar på det, men ibland har man dragit det så långt att det är för sent att backa… Dessutom: har man läst lite för långt så kan det också kännas roligt, på något sjukt sätt, att få såga boken på bloggen sedan (förlåt!).
Betygsfördelning för de lästa böckerna 2017
Det var det! Om ni vill ha en snabb summering av vad böckerna 2017 handlade om så kommer det ett ordmoln här:
PS: En vanlig fråga jag får är hur jag gör de här inläggen. Jag använder helt enkelt Excel. Jag fyller i löpande vilka böcker jag läser och eftersom jag gillar att föra statistik över grejer så är det ingenting jobbigt, utan enbart något kul. Det är enkelt att göra diagram när man redan har alla siffror i tabeller.
I min serie inlägg om 2017 är det nu dags att lista årets bästa böcker. Det är en svårare uppgift än vad det kanske låter som. Ett år är långt. Böcker jag läste i januari finns inte lika tydligt i minnet som de jag läste ut helt nyss och sådana här bästa-listor har därför lätt för att bli lite skeva. Dessutom: vilken är ens årets bästa bok? Den som berörde djupast? Den med de mest uppfriskande formuleringarna? Den roligaste? Mest spännande? Så svårt! Men jag går på magkänslan och gör ett försök: här är min topp 10!
10: Atlas över avlägsna öar av Judith Schalansky
Atlas över avlägsna öar måste in någonstans på min 10-i-topp. Det är en alldeles egen och poetisk atlas, faktiskt olik allt annat jag har läst. Mer än att vara en kartbok eller en faktabok så är den en betraktelse över hur oerhört stor och rik vår planet är och om drömmen om nya, oupptäckta platser att få sätta sin fot på. Man blir helt tagen!
Atlas över avlägsna öar av Judith Schalansky
9: Fyra Selma Lagerlöf-noveller från Novellix: Tjänsteanden, Frid på jorden, Vägen mellan himmel och jord, Dödskallen
Många av Lagerlöfs noveller är lite moraliserande och om man, liksom jag, inte är kristen så kanske man inte helt kan relatera till alla lager som kopplar till den kristna tron. Ändå är det väldigt njutbart att läsa just de här novellerna. Lagerlöf skriver om skräck, men framför allt om tro och tröst. Att läsa Lagerlöf är lugnande, trots att hennes noveller är rena spökhistorierna.
Fyra Selma Lagerlöf-noveller
8: Hemmet av Mats Strandberg
2017 verkar vara skräckromanens år. Utöver Lagerlöf blev jag verkligen förtjust i Hemmet av Mats Strandberg. Här har det ondskefulla flyttat in på ett äldreboende och till en början kan den kanske sammanblandas med den vanliga oron och synerna som flera av de dementa upplever. Hemmet är läskig och nervig, men är också en riktigt fin bok om att vara anhörig till någon som drabbats av demens.
Hemmet av Mats Strandberg
7: Om det var krig i Norden av Janne Teller
Den lilla ungdomsboken Om det var krig i Norden är formgiven som ett pass och det är verkligen ingen lång berättelse. Trots detta lyckas den oerhört effektivt väcka tankar kring krig, flykt och invandring. Genom att vända på förhållandena och förlägga kriget till vår del av världen så blir det svårt att skaka av sig frågan: vad skulle du göra om det blev krig här, i Norden? Den här boken borde alla läsa!
Om det var krig i Norden av Janne Teller
6: Tio över ett av Ann-Helén Laestadius
Stora delar av Kiruna är på väg att rivas för att ge plats åt framtida brytning i gruvan. I sin säng ligger tonåringen Maja vaken långt in på natten och är livrädd för att staden ska rasa samman medan de spränger under jord. I det här landet tenderar nyhetsrapporteringen att snurra runt Stockholm och då känns det fantastiskt fint och välkommet att någon vill berätta om den här extrema stadsomvandlingen, som sker i detta nu(!), och hur den påverkar enskilda. I Tio över ett berättas det om att förlora sin barndoms kvarter, att som ung och maktlös tvingas bort från sitt hem, att uppleva att sina vänner och klasskompisar plötsligt skingras. En mycket intressant och berörande ungdomsbok!
Tio över ett av Ann-Helén Laestadius
5: Värddjuret av Marie Hermanson
En kvinna kommer tillbaka från en semester i ett exotiskt land och blir varse att hon har blivit värddjur för fjärilslarver, som nu väntar på att kläckas. En excentrisk läkare övertygar henne om att tillfälligt flytta in i hans fjärilshus för att låta de utrotningshotade fjärilarna kläckas. Det blir en inre resa för henne, samtidigt som hennes liv krymper allt mer, ju mer tid hon spenderar i fjärilshuset. Värddjuret är en både skrämmande och märklig bok. Paradoxalt nog blev det för mig en berättelse om något helt annat: om att vara en helt fri och obunden kvinna. Och jag älskade det! Värddjuret är en väldigt speciell bok. Jag vet knappt hur jag ska beskriva den.
Värddjuret av Marie Hermansson
4: Neapelkvartetten av Elena Ferrante
I år läste jag de tre avslutande delarna i Elena Ferrantes Neapelkvartett: Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går, Det förlorade barnet. Jag blev egentligen inte tagen med storm när jag började läsa de här böckerna, men berättelsen växte verkligen! Till slut var det med en verklig tomhet jag lyssnade klart på kvartetten och lämnade böckernas huvudpersoner, Lila och Elena. Fantastiska böcker! Som ni säkert redan vet, ty dessa böcker har varit sååå omskrivna, så handlar de om väninnorna Lila och Elena, som växer upp i ruffiga Neapelkvarter och vars liv sedan tar helt olika riktningar.
Den som stannar, den som går av Elena Ferrante
3: Araben av Pooneh Rohi
Araben är en bok som berättar vad det kan innebära att fly sitt hemland: skulden och sorgen över allt som har behövt lämnats bakom och otillräckligheten den känner som hamnar mellan två kulturer och måste uppleva att den ena av dem bleknar allt mer. Araben är en av de mest berörande böcker jag har läst, och en oerhört vemodig och sorgtung berättelse om vårt samhälle så som det är precis idag, där människor springer runt, runt på bostadsvisningar och drömmer om något slags liv som ska börja, medan andra sitter i kollektivtrafiken och fördriver sin tid i ett samhälle där ingen har plats för en och där man har förlorat allt.
Araben av Pooneh Rohi
2: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj
Kan en reportagebok av en vitrysk, nobelprisbelönad författare vara något att ens våga sig på att läsa? Svar: ja! Bön för Tjernobyl här är både lättillgängligt och läsvärd. Framför allt är det en helt krossande bra bok. Aleksijevitj har intervjuat ett imponerande stort antal människor som på olika sätt har drabbats av kärnkraftshaveriet i Tjernobyl och med sin fantastiska tonkänsla har hon vävt ihop berättelserna till något som går rakt in i hjärtat. Det dessa människor har utsatts för är så fruktansvärt att det är smärtsamt att läsa om det. Boken innehåller många lager och skildrar det sovjetiska samhället på ett intressant sätt. En helt otrolig bok!
Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj
1: Glaskupan av Sylvia Plath
Glaskupan är en modern klassiker om en ung kvinna som upplever hur en ”glaskupa” träs över hennes liv. Från att ha varit en tjej på väg ut i livet, med bjudningar, fester, flärd, så tappar hon allt och virvlar rakt ner i en djup depression, som vid den här tiden inte kunde botas eller lindras med några antidepressiva tabletter direkt. Språket i boken är fantastiskt. Jag älskar de snärtiga formuleringarna och hur berättelsen är uppbyggd. Och i en värld där de flesta sjukskrivna är sjukskrivna för psykiska problem, och där det trots detta är absolut tabu att prata om det, så är det fantastiskt med berättelser som insiktsfullt och berörande berättar om depression. Poeten Sylvia Plath led själv av psykisk sjukdom, som sedermera tog hennes liv. Det blev bara en vuxenroman från henne. Vilken oerhörd förlust!
Min serie inlägg med summeringar fortsätter! Idag tänkte jag summera vad som hände på bloggen under 2017.
En dag i slutet av april hittade över 500 unika besökare till bloggen. Jag vet fortfarande inte varför! Men det var ju en rolig liten besökstopp, för en vanlig dag har jag runt 200 unika sidvisningar (och det tycker jag är fint det med!). Helst letar sig folk hit på tisdagar klockan 21 och det är genom mobilen som de surfar sig hit.
Många har under året var sugna på att läsa mer om ljudboksappar, inte minst Bookbeat, som är ett av de mest använda sökorden för att hitta hit (även ”vad är storytel”, ”nextory”, ”bookbeat vs. storytel” är vanliga sökord). Men det är ju fint ändå! Jag har till och med haft ett samarbete med just Bookbeat i år. Bland de mest lästa inläggen hittar vi alltså min serie inlägg (rätt inaktuella nu!) som handlar om Bookbeat, Nextory, Storytel och Mofibo. Två böcker finns också i sökordstoppen. Den ena är gissningsvis kopplad till folks skolarbeten… Den andra vet jag inte riktigt varför den fått sådan spridning, men kanske för att många tyckte att min sågning var rolig? Böckerna är i alla fall Anna, Hanna och Johanna och Den lilla bokhandeln i Paris. Gissa vilken som är vilken… Tusentals människor har också läst mitt gamla inlägg om Grabben i graven bredvid. Är det också en typisk ”skolbok”?
Den lilla bokhandeln i Paris av Nina George
Några andra inlägg i min topp-10 över antal besökare:
10 anledningar att läsa pappersböcker (varför?! vad är det för romantiska pappersboksvurmare som sitter där ute och febrilt letar tecken på att e-boken inte är på väg att ta över världen? ).
Ett jättelångt inlägg om vegetariska kokböcker (ett gammalt inlägg, som jag tror att jag har följt upp med flera nya inlägg på samma tema, men folk hittar ändå till den här gamla godingen).
Det sistnämnda inlägget är roligt, för det märks att ämnet engagerar. Det är inte så många av mina besökare som är flitiga i kommentarsfälten. Inte ens nya inlägg brukar få speciellt många, om ens några, kommentarer, men den här gamla godingen får fortfarande nya kommentarer lite nu och då. Katarina Ewerlöf verkar vara en vattendelare…
Vegetariska kokböcker
Besöksantalet säger inte allt om vilka som är årets mest populära inlägg. Om man sneglar på antalet kommentarer så är årets mest populära inlägg snarare:
Det är kul att se vilka inlägg som mina besökare uppskattar mest och vilka inlägg som folk är mest benägna att hitta till när de googlar efter saker. Det är inte alltid de stämmer överens med mina egna favoriter. Nu menar jag såklart inte att jag sitter och skriver trista inlägg bara för att! Men en del inlägg tar lite längre tid att sätta ihop och själva processen kan vara extra kul. Eller också är det bara extra kul för att jag gillar ämnet extra mycket.
Det här börjar spåra ur till ett väldigt list-tungt inlägg, men om jag får fortsätta att lista lite till så kommer här några av mina egna favoriter från året:
Ljudbok och e-bok i mobilen: några funktioner jag saknar. Kan inte någon apputvecklare bara läsa mitt inlägg och fixa till ett och annat i ljudboksapparna? Och apropå ljudboksappar. Jag skrev också ett inlägg där jag funderade över vad vi kan vänta oss framöver när det gäller berättelser skrivna direkt för ljudboksformatet. Jag tycker det är en intressant utveckling på gång (även om jag inte är säker på att jag gillar den!).
Den femte sanningen av Doris Lessing – en i stort sett helt obegriplig roman.
Puh. Det blev en hel del inlägg 2017. Och en av många anledningar till att det är så trevligt att blogga är att inläggen inte försvinner för gott i något flöde…
Åh, tänk att 2017 snart är över! Som traditionen bjuder tänkte jag göra lite återblickar och sammanfatta året som varit. Nu är inte det här en personlig blogg, utan en bokblogg, men jag tänkte ändå börja med att sammanfatta vad jag gjorde 2017.
Januari började med nyårsdag, då vi säkert städande undan glitter & disk från dagen innan. Minns inte riktigt! Nyårsdagen följdes av dagar då vi lade ett fyrdimensionellt pussel (fundera på den!) och sedan fyllde jag 30. Detta firades ordentligt med tårtkalas, middagar och fest i dagarna fyra. Kände mig väldigt uppvaktad! Jag hann både bli firad av familj & släkt i Uppland, av vänner, av sambons släkt & familj och under en staycation med min sambo. Jag fick även blommor med bud och var tvungen att sluta tidigare från jobbet för att kunna ta emot dem. De visade sig vara från jobbet.
Extremt glad 30-åring på födelsedagsmiddag.
I februari drog Melodifestivalen igång igen och månaden gick i Mellons tecken. Nästan varje helg satt vi bänkade i någon konstellation och hjärtröstade för glatta livet. Jag älskar Mello! För att väga upp med något finkulturellt så kan jag nämna att jag också gick och såg årets bästa och finaste film: Moonlight. <3
I februari bakades det glutenfria semlor också.
Om jag ska fortsätta på kulturspåret så kan det nämnas att mars var månaden då vi såg musikalen Passion. Flera av oss i sällskapet blev så irriterade på huvudpersonen att vi fortfarande blir starkt uppretade om någon nämner namnet Fosca! I mars hände också flera litterära grejer: jag var på Ordcafé och lyssnade på fantastiske Ann-Helén Laestadius (som har skrivit underbara Tio över ett) och så var jag på Littfest en liten sväng.
I mars plockade vi fram Jägersrospelet också.
I april blev det äntligen påsk! Jag åkte till Uppland och hälsade på. Jag var också på mitt livs första kattutställning (som besökare alltså; jag har ju ingen katt). Månaden bjöd på en hel del aprilväder. Om jag minns rätt så var det pangfint dagen innan valborgsmässoafton och sedan kom en massa snö?! Typiskt april.
Den soliga aprildagen.
I maj kollades det på Eurovision song contest och åts en massa snittar. Det var min arbetsgrupp som hade till uppgift att anordna jobbets vårfest och jag tror att det blev lyckat faktiskt. Temat var after ski. Och jo, det var faktiskt snöfritt en stor del av månaden.. Och det var ju bra, för jag ägnade en hel tid åt att cykla kors & tvärs och cykelorientera. Jag sprang också Blodomloppet på en tid jag inte direkt var nöjd med, men jag tog igen det sedan.
Ute med cyklarna och kisar i majsolen.
För i juni tog jag nytt personbästa på 5 km! Jippi! I maj åkte vi ner till Sundsvall med pioner m.m. i famnen, för då var det en väns tur att fylla 30! Resan fortsatte sedan söderut till en långhelg i Uppland och tjuvstart på semestern. I mitten av juni provade jag på orientering. Jag tänkte att mitt intresse för löpning och cykelorientering kunde gifta sig liksom. Tyvärr upptäckte jag 1) mygg, 2) myrar + att jag kom vilse. Buhuu. Håkan Hellström gjorde ett stopp i Umeå med sin turné Rullande åska. Åskan rullade, Hellström gick upp 2 h sent, men jag var glad ändå!
Såhär piffig kan man vara en junidag när man står i kö till Håkan.
I juli var det äntligen dags för semester! Vi hann med att resa kors och tvärs och träffa på vänner både här och där. Uppland, Stockholm, Värmland. Vi åkte även till Vasa. Vi var typ inte hemma på närmare en månad. KUL. Kul för mig var att jag missade det pissiga Ume-vädret. Faktum är att jag badade fler gånger i somras än vad jag har gjort på många år. Bad, minigolf, löpning, uteserveringar, nära & kära. Jag tycker att sommaren hade allt!
Äter tacos i Vasa.
Sedan kom augusti. Vi grillade & rökte fisk om helgerna och jobbade hela veckorna. Det är så jag minns det i alla fall. Jag inledde också terminen med att mjukstarta med en kort danskurs. Av någon obegriplig anledning var vi ytterst få som tog chansen att gå den här kortkursen. Sådan lyx! Så kul! Månaden avrundades med att vi plockade bär och svamp. Hela frysen fylldes med hallon och blåbär och min sambo gjorde flera liter hjortronsylt. Vi lärde oss också vad odon är för något…
Rensar hallon.
I september besökte jag Höga kusten för första gången (jag har såklart åkt igenom tidigare, men…). Så vackert och sagolikt!! Under en helt galen varm dag sprang jag Umemilen och slipade mitt personbästa med några sekunder. Månaden avrundades med en fin liten kryssning för att fira min svärfar, som fyllde jämnt. Vi frossade i skaldjur och jag och min sambo sprang runt, runt, runt på en löparbana som fanns högst upp på båten. Fräsch utsikt!! Jag reste också ner till Uppland igen. Och blåste en glaskula. Så kul!
Är på kryssning och springer runt, runt, runt.
I oktober blev jag helt golvad av operan Faust. Allt med Faust var perfektion och den lyckades överraska och förbluffa hela tiden. I oktober gjorde jag också lite av en nostalgitripp genom att gå på konsert med Mando Diao, som jag har lyssnat väldigt sparsamt på de senaste typ 10 åren. Gud så bra de var! I övrigt kämpade jag på med cykelorienteringen. Jag tog nästan alla kontroller i år!
Cykelorienterar och möter feministisk pepp.
I november blev det allhelgonahelg och jag reste återigen ned till Uppland. Så jävla förkyld var jag under den helgen. Buhuu. Min cykel var trasig typ halva månaden vilket gjorde mig på dåååligt humör. Humöret blev inte bättre av att jag blev förkyld igen efter bara några veckor. Det blev en månad med alldeles för lite träning och dans för att jag ska vara glad och trots att jag gjorde megamycket roliga grejer – gick på en oförglömlig konsert med Henrik Berggren (Shoreline <3), lyssnade på när Stina Ekblad hade poesiuppläsning, fick besök från barndomskompis, lyssnade på Nötknäpparen, hade en rolig julfest, julpyntade, bakade pepparkakor, var på standup, firade bokcirkelns 6-årsjubileum – så minns jag det ändå mest som att jag var rätt trött. Hm.
Att hälsa på i Uppland är ofta som att resa tillbaka i tiden. Man kommer från vintern och besöker hösten.
Så kom december och vi reste till Skellefteå för att fira en 30-åring och hälsa på hennes lilla 1,5-månaders pojke. <3 Jobbet hade julfest och jag vann sensationellt i det extremt svåra musikquiz som en kollega hade satt ihop. Jag kommer leva länge på denna skrällseger!! I december drack vi också en massa glögg, shoppade julklappar (mest till oss själva ) och spelade tv-spel. Musikhjälpen kom till stan och när Norrlandsoperan sålde ut kostymer till välgörenhet var jag på plats! Jag lyckades knipa en barnklänning till mig själv. Hahaha. Älskar den!
Är på julig middag och poserar i tomteluvaspänne.
Ja, det var 2017, som jag minns det och som min kalender & mina blandade bilder påstår att det var. Ett fint år ändå! Så mycket kul som hanns med! Hoppas 2018 fortsätter såhär!
Juli är över! Det har varit en fin månad, då jag har hunnit med en hel del vistelse i den lilla uppländska kuststaden där jag växte upp och även har hunnit med besök i Stockholm och Värmland. Jag har varit på Drottningholm, besökt Lars Lerins konsthall Sandgrund, badat i havet, ätit glass i stora lass, sprungit långt och länge och njutit av utställningen Like a horse på Fotografiska. Jag har sett den fantastiska föreställningen Charlotte Löwensköld (blev megasugen på att läsa Selma Lagerlöf!) med Västanå teater och träffat vänner som annars är utspridda här och där i det här avlånga landet.
Men nu är augusti här! Jag älskar augusti, trots att jag samtidigt tycker att det är en vemodig tid. När jag flyttade till Umeå en gång i tiden så var det många som direkt påpekade hur mörkt det är i ”Norrland”, men för mig har det, år efter år, både fascinerat och överraskat mig hur ljust det är i maj och juni. Juni är en magisk tid, när man kan vara uppe sent och fortfarande njuta av dagsljus. Det känns som att man har oändligt med tid och att sommaren aldrig kan ta slut. Det vemodiga är alltså att det snabbt vänder och i augusti går det inte längre att låtsas som att sommaren varar för evigt, för då är det verkligen mörkt på kvällarna igen och den där magin är borta. Jag är dessutom uppvuxen i en liten sommarstad där allt bommar igen i augusti och alla sommargäster packar in sig i sina lyxbilar och drar hemåt. Augusti har alltid varit ett definitivt slut på den livliga sommaren.
Men det bästa med augusti är också just precis detta. Augusti har alltid känts som en nystart på ett helt annat sätt än vad nyåret är. Det är då man kan komma tillbaka till sitt arbete med nya tankar och infallsvinklar och det där då kvällskurserna börjar, gymmet drar igång med sitt ordinarie gruppträningsschema och operan, museerna och scenerna visar sitt höstprogram. På hösten kan man nyfiket fundera på vilka konserter man vill gå på och vilka biofilmer som snart är aktuella. Ens vänner, som förmodligen har varit svåra att samla ihop under sommaren, är på plats i stan igen och man kan gå ut och äta, spela brädspel, umgås i största allmänhet. Jag tycker att augusti är en väldigt fin tid. För min del väntar jobb, danskurs och egentligen inte så mycket mer som jag känner till just nu, men jag är säker på att det händer mycket skoj!
En dag på Tossebergsklätten, med utsikt över Fryken. Jag hade uppenbarligen inte orkat borsta håret. Och frisyren blev inte bättre av att det fläktade lite…
Vilka litteraturhändelser har vi att se fram emot i augusti då?
Jo, jag gissar att en och annan kommer att besöka Crimetime Gotland, som går av stapeln 3-5 augusti. För mig är Gotland alldeles för långt bort och jag är förresten inte så intresserad av just deckare, men med namn som Camilla Läckberg, Malin Persson Giolito och många andra så förstår jag att det kommer att bli ett välbesökt event. Det känns också som ett i nuläget långt mer trevligt arrangemang än typ Bokmässan, som mest verkar handla om att diverse folk ur kultureliten (eller de som önskar att de tillhörde kultureliten) gapar på kultursidorna om vilka som ska dit och vilka som ska bojkotta (på goda grunder, i min mening).
Ett gäng nya böcker kommer ut nu i augusti och själv ser jag mest fram emot del två i Fredrik Backmans serie Björnstad hockey. Den senaste delen heter Vi mot er. Nu i augusti kommer också den tredje och avslutande delen i John Ajvide Lindqvists serie Platserna, X: Den sista platsen. Jag har dock missat att läsa de två första delarna, så jag bör ju rimligen läsa dem först. Ytterligare en augustibok är Torbjörn FlygtsFlyktväg, vilket verkar vara en dystopisk berättelse om en flyktingkatastrof. Det var länge sedan jag läste något av Torbjörn Flygt, så den boken är jag sugen på att läsa så småningom.
Vi mot er av Fredrik Backman
Vad tänker jag läsa i augusti?
Jag tänkte först och främst låna något kul på biblioteket, för jag behöver hur som helst gå dit och lämna tillbaka mina sommarlån. Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska låna hem, men det lutar åt Atlas över avlägsna öar av Judith Schalansky, för det är en bok som knappast går att läsa som e-bok, så den vill jag nog ha som pappersbok framför mig… Det är alltså en bok där Schalansky presenterar ”femtio öar som jag aldrig besökt eller någonsin kommer besöka”. Jag har förstått att den ska vara poetisk och fin att läsa, om man nu, precis som jag, tycker att det är intressant med kartor. En annan bok som jag måste läsa ut i augusti är Maja Ekelöfs 70-talsroman Rapport från en skurhink, som vi ska bokcirkla senare i månaden. Jag tror att den kommer att väcka en hel del tankar och ge en hel del stoff att diskutera sen.
Juli är här! Snart väntar min semester som efter en hel del pusslande ser ut att innehålla en tripp till Värmland och ganska mycket tid i mina barndomstrakter i Uppland. I Värmland ska jag träffa vänner, men också besöka Sandgrund, Lars Lerins konsthall. Jag är helt tagen av Lerins akvareller och har längtat i flera år efter att få se hans akvareller på riktigt (istället för i konstböcker), så det känns redan som en höjdpunkt. I övrigt hoppas jag såklart på att det i alla fall blir några soliga dagar – även om jag inte är som en fisk i vattnet så vill jag gärna hinna med något dopp i alla fall!
Juni har ju inte direkt bjudit på badväder, inte i den här landsändan åtminstone. Jag har ändå haft en skön månad med besök hos mina föräldrar i Uppland, konsert med Håkan Hellström <3, sommarstugevistelse och midsommarfirande. Sprungit Vårruset har jag gjort också! I början av juni skrev jag på bloggen att jag hoppades på att springa under 24 minuter och det gjorde jag! Jippi!
Håkan Hellströms turné går under namnet Rullande åska. Och ja, det åskade när vi ställde oss i kön…
Men nu är det alltså en ny månad och nya tag…
Vad finns det att se fram emot på bokfronten i juli?
Jo, i juli kommer den fjärde boken om Torunn! Ni hör kanske till de som, liksom jag, läste Berlinerpopplarna, Eremitkräftorna och Vila på gröna ängar när de kom ut i mitten av 00-talet. Jag vet knappt om författaren själv visste att det skulle komma en fjärde del, men till slut gjorde det alltså det. Den nya boken heter Det finns alltid förlåtelse. Jag hoppas att den kommer som ljudbok, för då kanske jag lyssnar på den redan i sommar.
Det finns alltid förlåtelse av Anne B. Ragde
Vad läser jag i juli?
Först och främst ska jag läsa ut de böcker jag har på gång just nu, däribland Marie HermansonsVärddjuret, som ligger i min läsplatta. Jag har läst en hel drös av hennes tidigare böcker och allt som oftast brukar jag gilla dem, men också irriteras över att flera av de lider lite av att de bygger på en ”kul idé” som det sedan krävs några logiska luckor för att få ihop. Värddjuret är ingen jätterealistisk berättelse den heller, men jag måste säga att jag är helt fast i den ändå! Boken kretsar kring en kvinna som kommer hem från en semesterresa och plötsligt blir varse att hon har blivit ett värddjur – under huden på hennes ena lår ligger några fjärilslarver förpuppade och väntar på att utvecklas till riktiga fjärilar. Så kommer det sig att hon tillfälligtvis flyttar in i ett fjärilshus hos en excentriker som gärna vill att fjärilarna ska kläckas fram. Där sitter hon och gör lite av en inre resa. Jag vet inte varför, men jag tycker himla mycket om huvudpersonen i den här boken! Hon liknar nästan ingen karaktär som jag har träffat på i en bok tidigare. Det här är en självständig kvinna som jobbar frilans, lever utan barn och utan någon partner och nu har hon alltså möjlighet att avsätta tid för att sitta inne i ett växthus och vänta på något så absurt som att fjärilar ska kläckas från låret. Jag vet inte om det är meningen att man som läsare ska bli så förtjust i att en självständig kvinna har huvudrollen, men jag är i alla fall förtjust. Hon är ju så fri!!
Värddjuret av Marie Hermansson
Några andra böcker som jag tänkte hinna med i juli är Det förlorade barnet av Elena Ferrante, för den finns i min ljudboksapp har jag sett, och Den lilla bokhandeln i Paris av Nina George. Vad gäller det sistnämnda boken så har jag mycket låga förväntningar. Jag brukar tycka att den här typen av böcker är maximalt töntiga. Boken blev i alla fall framröstade i jobbets bokklubb nu senast, så nu får jag vidga vyerna lite… Jag hoppas att den är megamycket bättre än Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, som är den senaste bokhandelsfeelgoodboken jag läste… Den var då inte min kopp te, vilket framkommer rätt tydligt i mitt blogginlägg om den. Hehe.
Halva året har passerat! Precis som vanligt tänkte jag passa på att blicka tillbaka och summera vad jag har läst den här första halvan av året. Hittills har det blivit 29 böcker i lite olika format.
Antal lästa böcker (olika format) i juli 2017.
Man kan kanske tro att jag har haft fantastiskt mycket lästid nu i juni, då jag uppenbarligen läste mer än dubbelt så mycket böcker i juni jämfört med mars, men det där beror mest på ketchupeffekten, eller vad man ska säga. I mars och april läste jag t.ex. Middlesex, som är en riktigt tjock bok (över 600 sidor) och då blev det ju inte så mycket utläst just den månaden… Den här första halvan av året har det blivit böcker av blandade storlekar, så att säga. Jag föredrar lite kortare romaner, och det syns kanske i statistiken.
Antal lästa böcker i juli 2017, grupperade efter sidantal.
Jag brukar alltid ha minst en pappers-, ljud- och e-bok igång samtidigt. Det är smidigt att varva olika format! När det kommer till pappersböcker är jag sällan först på bollen. Jag är ingen storkonsument av just pappersböcker, utan jag brukar välja att t.ex. låna på biblioteket och då blir det sällan att jag läser det allra, allra senaste. Däremot brukar jag läsa och lyssna på hyfsat aktuella böcker i mobilen! Det är ju smidigt om man, som jag, lyssnar med en av alla de appar som finns för ändamålet. Så jag har faktiskt läst en hel del som kommit ut nu under 2017! Fast jag har såklart läst ännu mer som kommit ut för några år sedan…
Utgivningsår för böcker lästa hittills under 2017.
Jag har en förkärlek för svenska böcker, men i år har det skett ett trendbrott. Jag har för kanske första gången läst fler böcker med andra ursprung!
Ursprungsländer för böcker lästa första halvan av 2017.
Kollar man lite närmare på ursprungsländerna så ser man att författarna kommer från några olika europeiska länder och från USA. Sedan har jag faktiskt läst en bok från Argentina. Det är ett exotiskt land för mig!
Ursprungsländer för böcker lästa första halvan av 2017.
Hur ser könsfördelningen ut hos författarna än så länge då? Jodå, det är ovanligt jämnt! Det är ingen medveten strategi på något sätt, men annars brukar det vara en rätt så övertygande övervikt för kvinnliga författare. Jag gissar att de kvinnliga författarna är fler än de manliga. Det är i alla fall fler kvinnor som läser och som bokbloggar, så det känns i alla fall som att böcker är ett kvinnligt intresse.
Könsfördelning hos författare till böcker lästa första halvan av 2017.
Slutligen, det kanske viktigaste, har jag läst något bra då?! Svar: Ja! Jag har faktiskt inte läst en enda usel bok än så länge. I övrigt är det spridda skurar, men jag har i alla fall prickat in några böcker som har varit fantastiska, rent av.
Betygsfördelning för böcker lästa under första halvan av 2017.
Lämpligen kan jag ju därför passa på att kora en favorit för 2017 so far! Det är inte helt lätt, för jag inledde året mycket starkt med att läsa Araben av Pooneh Rohi och det är en otroligt stark läsning. Det bränner fortfarande till när jag tänker på denna fenomenala bok om rasism och skuld och vad man måste offra längs vägen här i livet. Men kanske måste jag ändå säga att Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj har varit bäst i år..! Det säger jag kanske bara för att jag har den lite färskare i minnet än Araben, men så får det kanske vara. Bön för Tjernobyl är i alla fall en fantastisk reportagebok om Tjernobylkatastrofen och om människor som drabbats av den. Det är inte en bok som lämnar en oberörd – det är en bok som väcker så mycket tankar. Läs den!!
Så är det en ny månad! Den har för min inletts med lite jobb, en 30-årsfest och nu spenderar jag en långhelg hos mina föräldrar i Uppland. Inte dumt!
Den nyblivna 30-åringen gratulerades bland annat med pioner!
Vad händer på bokfronten då?
Nya böcker i juni
Den här månaden tror jag att många, många kastar sig över den avslutande delen i Elena FerrantesNeapelkvartett. Jag har lyssnat på de tre första delarna som ljudbok och kommer nog att gå på ljudboken även för den avslutande delen, Det förlorade barnet. En bok som en och annan nog passar på att plöja i sommar är också Joyce Carol Oates senaste på svenska, Jack of spades, som också kommer ut nu i juni. Som vanligt kommer jag nog avvakta ett tag innan jag läser. Jag är sällan först på bollen när det gäller litteratur…
Det förlorade barnet av Elena Ferrante
Vad läser jag i juni?
Det här blir nog månaden när jag äntligen, äntligen läser ut Handbok för städerskor av Lucia Berlin. Jag har aldrig varit med om någon längre och långsammare novellsamling..! Missförstå mig inte, den är bra, men den tar bara sådan tid. Jag kommer också högst troligt att lyssna klart på Per Hagmans självbiografiska roman Allas älskare, ingens älskling. Det här är som en del av er vet den bok som jag längtat efter mest i sommar och den har inte gjort mig besviken hittills. Den här månaden plöjer jag också en riktigt gammal hyllvärmare: Bara du finns av av Jenny Holmberg. Jag är positivt överraskad än så länge. Det känns alltid tråkigt att bli positivt överraskad av en bok, men ärligt talat så hade jag rätt låga förväntningar. Det är en för mig okänd författare och en bok som jag inte har läst/hört så mycket om. Att den också har stått oläst i min bokhylla i många år har nog också skruvat ner förväntningarna lite. Hehe. Men den är alltså bra!
Handbok för städerskor av Lucia Berlin
Var & när läser jag i juni?
Det här blir en riktig läsmånad för mig! Just nu pågår ju en liten minisemester som kommer att bjuda på en hel del lästid. Snart väntar midsommar, som kommer att spenderas i min sambos stuga. Där saknas el, så det kommer garanterat finnas en hel del möjlighet till ostörd läsning, om man säger så. Det är bara att hoppas att vädret blir fint så att jag kan vara ute.
Vad gör jag annars i juni?
Just nu är jag alltså hos min föräldrar och hälsar på och på vägen hit stannade jag hos en vän i Sundsvall och var med och firade hennes 30-årsdag. Så det har ju redan rivstartat helt okej!
När jag kommer hem till Umeå igen senare i veckan så väntar Vårruset, som jag ska springa med ett lag. Jag tror att jag behöver lite revansch efter att ha sprungit Blodomloppet här om veckan och gjort min sämsta miltid på många år. Jag tror och hoppas att jag kan springa på under 24 minuter i alla fall. Det borde gå?!
Den stora höjdpunkten kommer veckan därpå, för då blir vi ett gäng som ska gå på konsert med Håkan Hellström. <3 Han har gjort soundtracket till mina tonår, känns det som, och han är alltid fantastisk live, så det känns helt klart härligt att få gå på konsert med honom. Det finns dock två lite sådär småsega saker med denna konsert: 1. Det finns bara ståplatser, och jag hatar ståplats, bland annat på grund av att jag fick all luft utpressad hur kroppen gång på gång på gång när jag var på Håkan Hellström-konsert senast… och bland annat för att min erfarenhet är att man ser 0 när man måste stå. 2. Det är utomhus – så segt att hela upplevelsen ska vara beroende av något så opålitligt som vädret..! Men, men.
Sedan är det ju midsommar snart också. Så det händer en hel del kul i juni. Ja, och så är det bokcirkel om några veckor också! Mysigt, mysigt. Det kanske blir sista bokcirkelträffen innan sommaren?
Så har jag kommit till mitt sista inlägg där jag summerar 2016. Idag bloggar jag om de bästa böckerna 2016! Vad som är ”bäst” är såklart lite svårt att svara på eftersom att det är så orättvist att jämföra böcker från olika genrer.
Bland de fackböcker som jag har läst så måste jag ändå säga att den klarast lysande stjärnan är Jenny NordbergsDe förklädda flickorna i Kabul. De förklädda flickorna i Kabul är en reportagebok med så många lager att var och varannan sida blir en aha-upplevelse. Dels är det överrumplande och fascinerande att läsa om fenomenet ”bacha posh”: de afghanska flickor som av olika skäl är förklädda till pojkar. Dels är det oerhört intressant att leka med tanken kring vad könsidentitet egentligen är för något. Det är också fint att få läsa Nordbergs skildring av Afghanistan. Det saknas inte kritik mot hur andra länder har klampat in och smetat dit sina egna idéer om hur Afghanistan borde se ut och vara.
De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordgren
Bland den poesi som jag har läst i år så kan jag ju i och för sig erkänna att nästan allt är taget från samma bok: Samlade dikter av Bodil Malmsten. Det känns ändå konstigt att summera 2016 utan att nämna just den här boken, som jag läste i små doser under hela sommaren och som jag verkligen njöt av. Jag har svårt för poesi och tycker ofta att det är svårt att tolka dikter, men Bodil Malmsten skriver direkt och angeläget så att det går rakt in i hjärtat.
Samlade dikter av Bodil Malmsten
Bland de romaner som jag har läst i år så finns det en hel del riktigt, riktigt bra att välja mellan: I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist, Allvarligt talatav Lena Andersson – och två titlar av Therese Bohman: Den andra kvinnan och Aftonland. Om jag måste välja så seglar nog ändå Den andra kvinnan upp som en vinnare. För det första älskar jag Bohman precisa språk och träffande beskrivningar, för det andra är det en helt otroligt insiktsfull och berörande berättelse om klass och makt. I boken får vi följa en ung kvinna som jobbar som diskare på sjukhusets storkök, men egentligen drömmer hon om någonting helt annat, något som också är något helt annat än hennes småborgerliga studentvänners drömmar. Klassresor är ett tema som jag tycker om att läsa om, kanske för att jag i någon mening själv har gjort en sådan. Ingen har dock lyckats skildra det här ämnet på ett för mig så träffande sätt som Bohman. Det blev en berättelse som också lärde mig någonting om mig själv.
Den andra kvinnan av Therese Bohman
Vilket var det bästa du läste 2016?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.