Fortfarande lär det dröja innan vi kan resa som förut, i den mån vi någonsin kan göra det igen, men låt oss fortsätta att resa hej vilt genom böckerna! Idag tipsar jag om fem böcker som också skildrar några stora städer i världen.

Steglitsan

Donna Tartts Steglitsan börjar dramatiskt med att bokens huvudperson hamnar mitt i ett terrorattentat på Metropolitan Museum of Art i New York. I tumultet får han med sig den lilla målningen Steglitsan, som han sedan kommer att behålla genom livet. Romanen Steglitsan är en riktig tegelsten och bland mycket annat innehåller den rikligt med stoff för att förflytta läsaren till Manhattan.

Paris Passion

Paris Passion är en roman (med en hel del självbiografiska inslag, tror jag) skriven av Eva Swedenmark. Som titeln avslöjar utspelar den sig i Paris (och i Algeriet). Boken utspelar sig under 60-talet, så bokens huvudperson vandrar inte omkring på nutida Paris-gator, men det är verkligen en bok som effektivt skildrar en plats och kanske framför allt en tid. I Swedenmarks berättelse verkar det finnas ett ständigt pågående samtal om kärlek, frihet och politik – några ord jag faktiskt förknippar med just Paris.

Delhis vackraste händer

Delhis vackraste händer av Mikael Bergstrand är en feelgoodberättelse och ger kanske en något tillspetsad bild av ett högljutt och trångt New Delhi och en lite stereotyp skildring av en exotisk kultur, men boken innehåller faktiskt en både varm och rolig berättelse. Också. Huvudpersonen är en medelålders man som i ett svagt ögonblick går med på att följa med på en charterresa till Indien och som sedan blir kvar längre än vad han någonsin hade tänkt.

Det eviga folket är inte rädda

I Det eviga folket är inte rädda av Shani Boianjiu får läsaren följa ett gäng unga israeliska kvinnor som måste göra sin obligatoriska militärtjänstgöring. De är i precis den tid i livet då det är dags att kasta sig ut i vuxenlivet. Samtidigt är de just inte mer än barn. Nu får de vara med om tuffa händelser som de inte är speciellt rustade för att hantera. Sedan fortsätter deras sena tonår i ett Tel Aviv där de unga i Boianjius berättelse inte har så stora möjligheter att förverkliga några drömmer. Innan jag läste den här romanen hade jag ingen aning om tillvaron i Tel Aviv: de absurda bostadspriserna, de begränsade möjligheterna för unga att få jobb, den obligatoriska militärtjänstgöringen.

Att komma hem ska vara en schlager

När man läser Per Hagman får man verkligen känslan av att han är en man som har rest runt i alla metropoler. Själv är jag inte speciellt berest, inte speciellt världsvan. I Hagmans böcker känns hela världen öppen och tillgänglig, utan gränser. Kanske är inte heller nattlivet speciellt annorlunda i Nice jämfört med exempelvis Dubai. Eller Marstrand. I Att komma hem ska vara en schlager reser huvudpersonen verkligen runt till storstäder runt om i världen. Utan att aldrig riktigt komma hem, i och för sig. En av mina favoritböcker!

Har du några storstadsfavoriter?