Pestön av Marie Hermanson är en historisk roman och deckare av den sort jag gillar bäst. Det är också en roma där Hermansons stil verkligen kommer till sin rätt.
Pestön, av Marie Hermanson, är en deckare som utspelar sig i 20-talets Göteborg (och dess skärgård). En kropp hittas i vattnet och märken på halsen visar att den döde mannen har bragts om livet på ett brutalt sätt. Överkonstapel Nils Gunnarsson börjar undersöka saken och spåren leder till Pestön, en ö som tidigare har fungerat som karantänstation, men som nu är något annat. Journalisten Ellen Grönblad blir inblandad i fallet och tar sig till ön, officiellt för att arbeta som piga, för att i hemlighet undersöka vad som sker där ute.
Har man läst några av Hermansons böcker vet man att hennes romaner har en alldeles egen stil där stämningen snabbt kan skifta och en vardaglig situation förbytas till surrealism. Hon har skrivit otaliga klaustrofobiska berättelser där huvudpersonernas verklighet visar sig vara något helt annat än de trodde. Pestön utspelar sig till stor del på en avskild ö som gömmer flera hemligheter. Det är en plats dit ingen reser utan särskilt ärende och där de få invånarna i någon mening har skapat sig sin egna lilla värld. Alla ingredienser finns för att skapa precis den täta stämning som Hermanson är så bra på.
Utan att säga för mycket kan jag dock konstatera att Pestön är mer en historisk roman och lättsam deckare än någonting annat. Den är helt enkelt inte lika skruvad som mycket annat hon har skrivit. Det är ingen nackdel. Jag tycker att Hermanson har plockat ut det allra bästa och vävt ihop det med den typ av deckare jag gillar mest. Dessutom är det väldigt fint fångat 20-tal. Jag kan naturligtvis inte veta hur väl hon fångar tiden, men det känns autentiskt och finns många roliga detaljer som fångar oväntade tidsmarkörer. Hur förhåller exempelvis polisen till trafikbrott i en tid då bilar börjar bli vanligt, men där poliserna själva saknar bilar?
Det här gillade jag! Vilken tur för mig att Pestön råkar vara en fristående fortsättning till Den stora utställningen. Det finns alltså mer att läsa!
Pestön
Förlag: Albert Bonniers förlag (2021). Läs även: Den stora utställningen. ISBN: 9789100181277.
Jag hann läsa ca en fjärdedel av Sharon Boltons Nu ser du mig innan jag plötsligt kände mig färdig. Jag tycker det brukar bli bäst när författare utelämnar de råaste detaljerna och låter det grymmaste utspela sig mellan raderna. Det kanske finns undantag, men den här gången kände jag verkligen inte för att läsa en bok med explicita tortyr- och mordscener. Dessutom: jag tror jag har förläst mig på deckare där huvudpersonen är en polis med trassligt privatliv.
Det här är säkert en spännande deckare för andra, men tyvärr inte min kopp te idag. Jag ger upp! Och plockar upp något lättsammare.
Nu ser du mig
Brittisk titel: Now you see me. Serie: Lacey Flint. Översättare: Lilian Fredriksson och Karl G. Fredriksson. Förlag: Modernista (2013).
Sharon Bolton
Sharon Bolton, eller S.J. Bolton, som står på böckerna nu för tiden, är en brittisk författare.
Spionen som kom in från kylan av John le Carré är en mörk spionroman som utspelar sig under kalla kriget.
Spionen som kom in från kylan av John le Carré är något av en klassiker inom spionromangenren. Här finns ingredienser som Kalla kriget, Berlinmuren, hemliga operationer och dubbelspel. Boken kretsar kring Alec Leamas, en erfaren agent, placerad som chef i Berlin. Hans verksamhet är på väg att upplösas och Leamas är beredd att lämna spionlivet och ”komma in i värmen”. Hans chef har andra planer: han ber Leamas att utföra ett sista uppdrag för att sedan gå i pension – han ska återvända till Berlin och lämna desinformation om Hans-Dieter Mundt, en östtysk spion.
Min enda tidigare erfarenhet av John le Carrés spionthrillers är Tomas Alfredsons filmatisering av Mullvaden: Tinker, Tailor, Soldier, Spy. Jag såg den på bio när det begav sig och fattade ingenting, även om jag i och för sig tyckte att det var en riktigt snygg film. Inte ens när jag såg om den vid ett senare tillfälle trillade polletten ned. Nu har jag lyssnat på Spionen som kom in från kylan som Radioföljetong och jag ska villigt erkänna att jag har börjat om lyssningen flera gånger utan att känna att jag till fullo greppade vad boken egentligen handlar om. Jag vet inte vad det här säger om mig. Den där världen är svårgreppbar, antar jag, för oss som inte direkt jobbar med underrättelser. Det hör till situationen att folk agerar med en dold agenda och att det finns gott om hemligheter. Det blir således ett komplicerat pussel för läsaren att lägga ihop och det görs kanske inte med enkelhet när man är en heltidsarbetande småbarnsförälder. Det jag tar med mig är i alla fall en hel del tankar om Kalla kriget och om att jobba med underrättelser. Det är en rå och kall värld le Carré målar upp. Man blir berörd.
Jag kommer säkert ge le Carrés spionromaner en till chans. Tredje gången gillt! Nästa gång vill jag varken se en filmatisering eller lyssna på ljudbok. Jag vill läsa själv, se texten och ana vad som rör sig mellan raderna. Jag tror hans böcker är som bäst på det sättet.
Spionen som kom in från kylan
Brittisk titel: The Spy Who Came in from the Cold. Översättare: Hans-Jacob Nilsson. Förlag: Albert Bonniers förlag (2021). ISBN: 9789100581459.
John le Carré
John le Carré är pseudonym för David Cornwell (1930–2020), en brittisk författare. Han har även arbetat åt den brittiska underrättelsetjänsten.
Stormvakt av Kristina Ohlsson är en spännande deckare som utspelar sig i en småstad på västkusten, där en kvinna har försvunnit, förmodligen ofrivilligt.
Stormvakt av Kristina Ohlsson är en deckare som utspelar sig en småstad på Västkusten. Det är lågsäsong och ödsligt när August Strindberg kommer till Bohuslänska Hovenäset. Han har precis lämnat Stockholm, ett sprucket förhållande och en framgångsrik karriär i finansbranschen för att göra en omstart i livet. Nu har han köpt en lokal där han planerar att starta upp en second hand-affär. Kontrasterna mot Stockholm är stora.
När August flyttar ner är hela samhället väldigt engagerade i ett uppskakande försvinnande. Den omtyckta lågstadieläraren Agnes försvann en stormig natt och har aldrig återfunnits. Hennes son är hysterisk i sitt sökande och drar runt med den närapå jämnåriga kompisen Karl, som är desto mer avvaktande och ovillig att leta. Lokalpolisen Maria Martinsson tror inte att Agnes har försvunnit frivilligt.
Det är en spännande och annorlunda deckare, ovisst in i det sista om försvinnandet är frivilligt eller inte. Jag kan inte påstå att jag blev överraskad av upplösningen, men jag har i och för sig aldrig varit särskilt förtjust i deckare där författare slår knut på sig själva i sin iver att överraska. Den typen av deckare spårar alltid ur. Det finns delar i Stormvakt som inte känns hundra procent trovärdigt eller lättköpt, men för mig är det okej. Jag gillade den här deckaren! På många sätt är den en typisk deckare, men det finns en twist. Vi har väl alla läst tusen deckare där huvudpersonen är en polis med personliga problem. Visst har Maria Martinsson det tufft hemma. Minst sagt. Men det är inte den typiska ”polisen som försummar sina relationer” eller ”polisen som super”. Det här är polisen som blir slagen hemma. Det är en intressant sidohistoria, inte minst för att det är många som är drabbade av samma sak och det är något som tyvärr kan drabba vem som helst, till och med en polis som utreder fall där andra kvinnor blivit utsatta för våld.
Stormvakt
Förlag: Forum (2020). ISBN: 9789137156804.
Kristina Ohlsson
Kristina Ohlsson (född 1979) är en svensk författare. Hon har tidigare arbetat som analytiker på Säpo.
Påskhelgen närmar sig och såhär års brukar jag tipsa om bra deckare jag läst på sistone. Jag kan dock konstatera att det inte har blivit så mycket deckarläsning det senaste året. Just nu har jag Stormvakt av Kristina Ohlsson på nattduksbordet, men den har inte hunnit bli utläst ännu.
Mitt tips i år får istället bli en roman som inte kan räknas som kriminalroman, men som i alla fall är spännande: Kvinnan i fönstret av AJ Finn. Boken handlar om en kvinna som lever som fånge i sitt eget hem – hon lider svårt av agorafobi. Där inne sitter hon och dricker alldeles för mycket alkohol samtidigt som hon håller koll på sina grannar. Så blir hon vittne till något fruktansvärt: ett mord. Men ingen tror henne. En roman som bjuder på många överraskningar och en läsvärd thriller för den som gillade t.ex. Gone girl och vill läsa något liknande!
Det här blev ett ganska tunt påskekriminlägg… Så jag passar på att be om boktips! Har du läst någon riktigt bra deckare den senaste tiden?
Svart krabba av Jerker Virdborg är en roman om ett svenskliknande land i krig och ett hemligt uppdrag. Spänningen finns där, men boken kändes märkligt svår att komma in i.
I Svart krabba av Jerker Virdborg är ett fiktivt nordligt land, inte helt olikt Sverige, i krig. Konfliktens bakgrund och hur kriget ser ut är lika anonymt som de människor som strider i det. Kriget händer. Stridande beordras hit och dit. Var och en har bara den information de absolut måste ha, om ens det. Bokens huvudperson blir här handplockad för att utföra ett hemligt och farligt uppdrag tillsammans med tre andra. Det visar sig att de är utvalda för att de kan åka skridskor, något de behöver göra för att ta sig till den plats de är beordrade att åka till för att leverera behållare med något okänt.
Uppdraget är riskfyllt och farligt. Snart börjar också tvivlen komma. Vem kan man lita på? Det är en intensiv roman, även om den inte är speciellt actionfylld eller hetsig egentligen. Spänningen finns mer som en obehaglig känsla.
Det är spännande, men med det sagt måste jag också erkänna att jag tyckte att Svart krabba var ganska seg. Jag lyssnade på den som Radioföljetong i uppläsning av Måns Westling. Uppläsningen är bra, så där har jag ingenting att klaga på, men jag kände ändå ett visst motstånd. Jag fick börja om med boken flera gånger och vet ändå inte om jag lyckades snappa upp alla lager.
Kanske hade jag för höga förväntningar. Jag har läst en del noveller ur Skyddsrummet Luxgatan, Jerker Virdborgs novellsamling om ett Sverige i krig, och tyckte att allt hittills har varit kanon. Hela idén att skildra ett nordiskt (om än fiktivt) land i krig är mycket bra. Det är ju så lätt att tänka på krig och konflikt som någonting som sker någon annanstans, att läsa om flykt och attentat i välbekanta miljöer är både skrämmande och tankeväckande. På något sätt tycker jag inte att Svart krabba lyckas beröra så mycket som jag väntat mig. Den väcker dock stor lust hos mig att läsa klart Skyddsrummet Luxgatan, en bok jag verkligen vill rekommendera! Annan intressant läsning är ungdomsboken Om det var krig i Norden av Janne Teller, en bok som verkligen lyckas störa och beröra trots sitt ringa sidantal och väcka många tankar om hur de skulle var om det var krig hos oss.
Svart krabba
Förlag: Norstedts (2002), Albert Bonniers förlag (2015). ISBN: 9113011030, 9789100156848.
Jerker Virdborg
Jerker Virdborg (född 1971) är en svensk författare.
Rebecca av Daphne du Maurier är en klassisk romance, som också överraskar och är riktigt spännande.
Rebecca av Daphne du Maurier är en klassisk roman som blandar både romantik och spänning. Huvudpersonen är en ung kvinna med en enkel bakgrund. När hon träffar den förmögne Max de Winther uppstår en plötslig förälskelse och snart är hon fru de Winther och bosatt på det magnifika godset Manderley. Så långt i berättelsen var jag måttligt imponerad, måste jag erkänna. Jag är ingen stor romanceläsare och för min del känns sådana här askungesagor ganska ointressanta, faktiskt. Jag kände heller inte att förälskelsen mellan huvudpersonen och Max kändes särskilt trovärdigt skildrad.
Sedan vände det, trots allt! Bokens huvudperson är inte den första fru de Winther – när hon träffar Max är han änkling efter att ha förlorat sin första fru, Rebecca, i en drunkningsolycka. Huvudpersonen känner snart att Rebeccas skor är omöjliga att fylla. Samtidigt uppstår allt fler frågor kring Rebecca, vem hon var och hur olyckan egentligen gick till.
Jag tyckte att boken utvecklade sig och blev riktigt spännande och överraskande. Vill du också lyssna på Rebecca så finns den fortfarande att ladda ned som Radioföljetong i uppläsning av Kerstin Andersson.
Kvinnan i fönstret av AJ Finn är en spännande bok om en kvinna som blir vittne till ett mord, men som blir misstrodd och snart inte ens vet själv vad hon såg. En bok i samma stil som Gone girl och Kvinnan på tåget.
Kvinnan i fönstret av AJ Finn handlar om Anna Fox, en kvinna som lider svårt av agorafobi. Sjukdomen innebär att Anna får allvarliga panikattacker av att vara på öppna platser och hon har således blivit fången i sitt eget hem. Anna har inte lämnat den luxuösa New York-villan på tio månader. Mannen och dottern befinner sig någon annanstans och dagarna går till stor del åt till att studera grannarna genom kameralinsen – och åt att dricka vin, kopiösa mängder vin. Anna har en lång rad tunga mediciner utskrivna av läkare, men sköljer endast ned dem sporadiskt med vinet.
Nya grannar har flyttat in i huset mittemot – en man, en kvinna och deras tonårsson. Anna får besök av både sonen och kvinnan vid separata tillfällen och hon får snart intrycket att allt inte står rätt till i familjen. När hon senare spanar på familjen genom kameran blir hon vittne till något fruktansvärt – hon ser kvinnan bli nedstucken med kniv i sitt hem. Anna larmar om händelsen, men blir snabbt misstrodd. Ingen ser henne, en alkoholiserad och psykiskt sjuk kvinna, som särskilt pålitlig. Grannarna hävdar att ingenting har hänt. När det dessutom visar sig att hennes kvinnliga granne är vid liv och inte ens är samma person som hon fått besök av tidigare blir hon uträknad på riktigt. Anna förstår ingenting. Vem är kvinnan i huset mitt emot? Vem var kvinnan som besökte henne? Och vad var det hon såg? Snart vet Anna inte ens om hon kan lita på sig själv längre.
Ett av Annas stora intressen är svartvita filmer. Boken gör en del blinkningar åt klassiker som Fönstret åt gården och Gasljus, vilket känns lite kul. Annars leds tankarna främst till Paula Hawkins bästsäljare Kvinnan på tåget, där inte bara titeln, utan även handlingen, liknar den i Kvinnan i fönstret. Även där är huvudpersonen en kvinna på dekis som betraktar andra genom deras fönster och som sedan blir vittne till händelser som hon knappt vet själv om hon har sett. Även Gillian FlynnsGone Girl spelar i lite samma liga. Med det sagt vill jag inte påstå att Kvinnan på fönstret är en dålig kopia. Den är riktigt spännande och jag tycker dessutom att det är väldigt tacksamt att författaren skriver så rakt om hur handikappande det kan vara att leva med en fobi. Alldeles för många använder ordet fobi helt fel och tror rent av att det är en synonym för de vanliga rädslor vi alla känner ibland, men så är det såklart inte. Här är tydligt vilken begränsning sjukdomen utgör i Annas liv och tragedin bakom att fobin en gång utlöstes är därtill en berörande historia.
Det finns mycket som talar för den här boken, men tyvärr finns det också några saker jag har svårt för. Det här är ingen deckare, men det finns ett antal deckare som anstränger sig så hårt för att överraska att de ballar ur fullständigt. Den här boken gör precis det: slutar med föga trovärdiga händelser som paradoxalt nog inte ens överraskade speciellt mycket. Jag hade gärna sett ett annat slut. Med det sagt är det ändå en spännande bok och den som gillade Gone girl och Kvinnan på tåget och är sugen på att läsa mer i samma stil har all anledning att ge Kvinnan i fönstret en chans.
Kvinnan i fönstret
Kvinnan i fönstret av AJ Finn
Amerikansk titel: The woman in the window. Översättare: Klara Lindell. Förlag: Albert Bonniers förlag (2018). ISBN: 9789100172374, 9789100172381.
AJ Finn
AJ Finn är en pseudonym för den amerikanska författaren Daniel Mallory (född 1979).
Hägring 38 av Kjell Westö är en fantastisk roman om Helsingfors året innan Andra världskrigets utbrott, om hemligheter och om att famla omkring efter en separation.
Hägring 38 av Kjell Westö utspelar sig i Helsingfors under det skakiga året 1938 – året innan Andra världskriget bryter ut. Bland Helsingfors välbeställda elit finns en och annan som ser försonande drag hos Hitler och hur han har lyft landet. Andra förhåller sig mer avvaktande. Advokat Claes Thune hör till de mer kritiska. Sedan många år är han medlem i Onsdagsklubben, en herrklubb som lika mycket går ut på att träffas och supa som att diskutera politik. Träffarna i Onsdagsklubben blir allt mer obekväma i takt med att läget i omvärlden förändras. Vad som bidrar till den stela stämningen är också att en av medlemmarna, den enda med judisk bakgrund, har en vacklande psykisk hälsa och är intagen på mentalsjukhus. Vad som ytterligare mera skapar spänning i gruppen är att Thune är nyskild och att exfrun numera sällskapar med en annan av Onsdagsklubbens medlemmar.
Thune försöker komma till rätta med sitt nya liv, som omfattar både ett nytt radhus utanför stan och tankar om att satsa mer på sin advokatbyrå. Han försöker också hitta sätt att förhålla sig till Onsdagsklubben och till exfrun.
På kontoret har han hjälp av byråns enda andra anställda: den nyanställda sekreteraren Matilda Wiik. Fru Wiik är korrekt och sköter sitt jobb klanderfritt. Med tiden börjar Thune också allt mer uppskatta samtalen med fru Wiik, samtal som blir mer och mer förtroliga. Ändå är det någonting hon döljer, något som har med hennes förra anställning att göra och med något annat, något mörkt.
Westö håller läsaren på halster och bygger upp en spänning som håller hela vägen. Vad har Matilda i bagaget och vad är det egentligen hon planerar när hon råkar träffa på en av Thunes vänner i Onsdagsklubben, ett möte som väcker skräck hos Matilda?
Hägring 38 är en roman som innehåller allt och det här skulle mycket väl skulle kunna bli årets bästa läsning för min del. Boken är skickligt komponerad och som läsare vill man bara sträckläsa och se vad som döljer sig. Boken är dock mer än en spännande roman, det är också en väldigt fin bok om Finland och Helsingfors vid den här tiden. Jag kan förvisso inte veta hur väl Westö fångar tiden och platsen, men det känns äkta. Äkta och upplysande. Westö ger mig en historielektion kring finska inbördeskriget och tiden innan Andra världskriget och det blir en mer levande historielektion än vad jag inbillar mig att man kan få genom att läsa en lärobok: här ser jag miljöerna och karaktärerna framför mig och hör deras diskussioner.
Det kanske finaste med boken är dock inget av det jag räknade upp i stycket ovan, även om de saker i sig får Hägring 38 att stå ut. Det finaste är i mitt tycke att Westö gjort både Thune och Matilda Wiik så verkliga. Jag läste och blev berörd. Jag läste och kände en slags ömhet för Thune och hur han försöker komma på fötter efter att ha blivit lämnad av sin fru. Det är fint berättat. Och kanske är det första gången någonsin jag läser om mjuka sidor och sårbarhet hos en man som blivit dumpad och om som vacklar kring gamla vänskapsrelationer?! När jag läser slås jag över hur många liknande böcker jag har läst om kvinnor som famlar omkring efter en separation, men att alla motsvarande berättelser om män tenderar att skildra något annat: mod och handlingskraft, eller det kanske allra vanligaste – att det snarare är mannen som har lämnat.
När jag läser slås jag också av språket. Det är fint och precist berättat. Jag kan erkänna att jag ibland kom av mig och fick för mig att jag läste Hjalmar Söderberg, som så skickligt skildrat sitt samtida Stockholm på ett liknande sätt. Det här är ju en Helsingforsroman, så det kanske är lite ologiskt att mina tankar gick till Söderberg, men så var det i alla fall och i min värld är det högsta beröm.
Hägring 38
Hägring 38 av Kjell Westö
Förlag: Albert Bonnies förlag (2013). ISBN: 9789100134952, 9789100134969.
Kjell Westö
Kjell Westö (född 1961) är en finsk, prisbelönt författare. För romanen Hägring 38 tilldelades han Nordiska rådets litteraturpris och Sveriges radios romanpris.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
