Nu var det ett tag sedan jag postade ett inlägg med fina framsidor, så nu känns det som att det är dags igen! Bonnier Pocket brukar packa om välkända klassiker i nya, snygga förpackningar, och de lyckas nästan alltid! Jag gillar färg och spännande mönster, men den här gången är det fyra minimalistiska varianter: svart-vita porträtt av författarna bakom böckerna. Känner ni igen dem?
Ja, Karin Boye känner ni säkert igen! De övriga författarna är alltså (som ni kan läsa er till om inte annat…) Edith Södergran, Erik Axel Karlfeldt och Werner Aspenström. Fyra diktsamlingar i pocket alltså! På sätt och vis känns det lite ”fel” att läsa dikter i pocketutgåvor, för jag tycker att pocket har en tendens att ”falla ihop” när man läser och det känns lite opraktiskt att läsa just dikter i det formatet. Skönlitterära texter är en annan sak, för de vill man förmodligen bläddra sig igenom förhållandevis snabbt. Dikter, däremot, skulle jag hellre vilja läsa i en bok som faktiskt går att öppna och hålla öppen. Om ni förstår vad jag menar. Gud, vad snobbig jag låter! Det jag skulle komma fram till är att jag trots detta känner mig råsugen på de här utgåvorna! Det är Jan Landqvist som har gjort porträtten och det är också samma porträtt som några kanske känner igen från de populära bokstöd som gått att köpa här och där de senaste åren. Nina Ulmaja har gjort en grafiska formgivningen.
En annan tjusig framsida som jag har spanat in på sistone är framsidan till Per I. Gedins bok När Sverige blev modernt, som handlar om konsthistorikern Gregor Paulsson. Jag känner inte till någonting om Paulsson, men när jag läser om boken så förstår jag att han introducerade funktionalismen i Sverige. Jag gillar verkligen funkis och bokens framsida tycker jag såklart är kanonfin. Det är Nina Lyth som står för formgivningen, men vem som är konstnären bakom bilden på framsidan vet jag faktiskt inte (upplys mig gärna om vem det är!).
Nu var det ett tag sedan jag postade ett inlägg med snygga framsidor. Det finns så många fina böcker där ute och jag gillar att uppmärksamma dem på bloggen.
Vad sägs om ett helt gäng färgglada och stiliserade Agatha Christie-utgåvor? Jag gillar verkligen att man har lyckats hålla det stramt och snyggt trots de knalliga och glada färgerna. Det här kontrasterar verkligen mot dagens dussindeckare som allt som oftast har stentrista, mörka framsidor. Sara R. Acedo har gjort framsidorna för Bookmark förlag.
Sedan till avdelningen ”väldigt specialiserade kokböcker”. Jag är inte helt säker på att jag vill ha en hel bok vigd åt rabarber, men visst blir man lockad när man ser den här fantastiska formgivningen ändå! Hallon, Rabarber, Kål heter böckerna av Ingar Nilsson, från Bokförlaget Arena och med formgivning av Kristin Lidström (kolla in hennes hemsida för bra bilder som gör böckerna lite mer till sin rätt än förlagets pressbilder). Jag vill ha motiven som prints och hänga dem i mitt kök!
Den mindre fina framsidan då..? Jo, jag kollade på Nyhetsmorgon här om veckan när Sandra Beijer och Sofie Sarenbrant tipsade om bokreaböcker. En av böckerna som kom upp var Hon som vakar av Caroline Eriksson. Det är säkert en spännande deckare, men… 80-talet ringde?! Förmodligen är framsidan så retro och modern att det är jag som är dum i huvudet, men för mig känns den i alla fall allt annat än spännande eller snygg. Tyvärr. För mig känns det här som framsidan till någon stackars bok som har hamnat i en bokbyteshylla istället för i soporna… Och som sedan ingen byter till sig. Förlåt!
Dags för ett inlägg med snygga böcker! Jag brukar skriva en liten anteckning när jag råkar på en snygging och nu när jag tittar på dem så inser jag att jag verkar vara inne i en rymdfas… Visst är framsidorna till både Audur Ava ÓlafsdottersÄrr och Mia ÖströmsVakuum fantastiska?
Vakuum av Mia ÖströmÄrr av Audur Ava Ólafsdotter
Det är kul att framsidorna, trots stjärnhimlarna, ger helt olika känsla. Vakuum, med sin överdimensionerade titel, är snygg och maffig på sitt lågmälda sätt. Ärr överraskar genom att kombinera mäktig stjärnhimmel med babyrosa text i lekfullt typsnitt. Vakuum är en ungdomsroman om sorg, förlust och tomhet, och Ärr är en (vuxen)roman som med svart humor berättar om isländsk vardag och om en frånskild man som har tappat livslusten. Jag hade nästan gissat att Ärr vore ungdomsromanen. Det är ju så sällan romaner riktade till vuxna får vara rosa & lite barnsliga (förutom när det är feelgoodböcker…). Positiv överraskning!
Någonting jag brukar vara svag för hos böcker är glitter & guld. 🙂 Så gissa om jag gillar Evin AhmadsEn dag ska jag bygga ett slott av pengar, som enligt förlaget är en roman som rör sig ”Från tugget på bänkarna i Akalla, adidasbyxor och falska Raybans från Alanya, till den fina dramahögskolan på Valhallavägen i Stockholm, där man gör andningsövningar och får massage.”. Jag blir verkligen lockad att läsa när jag ser den här himmelsblå, härliga framsidan. 🙂
Ett inlägg delat av Natur & Kultur (@naturochkultur)
Slutligen, det finns fina framsidor som inte anspelar på (stjärn)himlar på något sätt. Jag gillar framsidan till Ester RoxbergsBarnvagnsblues. Titeln leder tankarna till helt vanlig feelgood, men boken har en framsida som sticker ut rejält från allt karamelligt och gulligt som genrens böcker brukar förpackas i. Men så är det heller inte en feelgood, vad jag kan förstå, utan en roman om föräldraskap. Otroligt vacker framsida, hur som helst, med mjuka färger och ett intressant motiv! Böcker från feelgoodgenren borde ta efter!
Nu var det ett tag sedan jag postade ett inlägg med snygga framsidor! Men snygga framsidor finns det verkligen många av därute, så här kommer ett inlägg med ett gäng riktigt fina böcker. Eftersom jag inte har några av de här böckerna i min ägo (även om de är väldigt lockande!!) och eftersom pressbilder ofta är rätt torftiga, så följer här lite delningar från Instagram, där det känns som att böckerna kommer lite mer till sin rätt.
Först ut är Bonniers fina pocketsamlingsutgåva av Per Hagmans 90-talsromaner Cigarett, Pool och Volt. Jag är oerhört förtjust i Hagmans poetiska språk och personliga nutidsskildringar. Cigarett har jag redan läst, men när jag ser den här härligt gröna, glimrande utgåvan så blir jag såklart superlockad att läsa mer!
Ett inlägg delat av Albert Bonniers Förlag (@albertbonniersforlag)
Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde beskrivs i recensioner som en slags ”dagbok inför döden”. 30 år efter det att Nahid har lämnat Iran till förmån för Sverige så får hon besked om att hon har ett halvår kvar att leva. Det verkar vara en både smärtsam och fin bok. Här har @alskaromaner skrivit fint om den här boken. Jag älskar framsidan, som har den perfekta blå färgen och ett silvrigt grenverk, som blodådror, i bakgrunden. En oerhört vacker framsida!
Hjärtat är bara en muskel av Kristofer Ahlström har en framsida som är på lite samma tema som Det var vi, men här är det guldiga EKG-kurvor som utgör en diskret bakgrund. Boken är en kärlekshistoria om ett par som hamnar i en trafikolycka, som bara den ena av dem kommer att överleva. Det verkar vara en väldigt fin och sorglig bok och framsidan skvallrar verkligen om innehållet och speglar titel och handling.
Ett inlägg delat av Bokförlaget Forum (@bokforlagetforum)
En bok i en helt annan stil är Nathan Hills Nix, med sin retrodoftande framsida, som för tankarna till gamla tidningsreportage. Boken handlar om en kille vars försvunna mor plötsligt finns på alla löpsedlar eftersom hon har genomfört en politisk aktion. Här kan ni se den tjusiga framsidan hos @mrsjunphers_reading.
Ett inlägg delat av ? My reading journal (@mrsjunphers_reading)
Natur & kultur låter en vovve posera med den tjusiga boken Det fria ordet av Johannes Klenell på sin instagramsida. Boken beskrivs med orden ””Det fria ordet” är en satirroman om människor som vill väl men står handfallna inför samhällets förändring. Det är en situationskomedi med drag av tv-serien ”The Office”, som utöver att vara hejdlöst rolig bjuder på skarpa analyser av den politiska utvecklingen under de senaste tio åren.”. Framsidan tycks verkligen spegla handlingen på ett bra sätt. Jag älskar alla detaljer, som den gamla windowsloggan som skymtar till höger och som personerna i den gråtråkiga byggnaden.
Nu var det ett tag sedan jag postade ett inlägg med snygga framsidor, så här kommer två, rakt upp och ner:
Miraklet av Emma Donoghue
Miraklet av Emma Donoghue tycker jag om för att jag i princip alltid gillar omslag med stiliserade fåglar eller andra djur. 😉 Det råkar finnas rätt många framsidor som pryds av djur i olika former, så det är inte lätt för den här typen av omslag att sticka ut i mängden. Jag tycker ändå att Miraklet lyckas ganska bra, kanske för att färgsättningen är så fin och att det vita bryter av på ett snyggt sätt. Jag gillar i alla fall framsidan! Boken beskrivs i en blurb som ”en mästerlig gotisk bladvändare” och den ska tydligen handla om en liten flicka som slutar äta, men som ändå fortsätter att vara vid god hälsa. Därmed tror hennes föräldrar att hon är utvald av gud. Jag vet inte om det är min typ av bok, men ändå.
Farofylld överfart av Rachel Rhys
Framsidan till Farofylld överfart av Rachel Rhys är en härligt art deco-osande sak. Dramatisk och snygg! Boken lär vara en spänningsroman som utspelar sig vid tiden för Andra världskrigets utbrott och Rachel Rhys är tydligen pseudonym för ”en mycket framgångsrik författare som skriver psykologisk spänningslitteratur”. Beskrivningen ”mycket framgångsrik” får mig att ana att det är en författare med blygsam framgång som ligger bakom boken. 😉 Men jag är ändå sugen på att läsa! 🙂
När jag skrev om sommarens böcker (inlägg I och II) så missade jag en bok som kommer i augusti. Då kommer i alla fall en ny roman av Jessie Burton. Jag brukar inte fastna för historiska romaner, men tidigare i år läste jag Miniatyrmakaren av samma författare och jag tyckte att den var riktigt bra trots att det alltså är en bok som utspelar sig i 1600-talets Amsterdam. Miniatyrmakaren var dessutom väldigt annorlunda och bjöd på en del överraskningar under läsningens gång…
I slutet av sommaren kommer Musan. Handlingen är då framflyttad till 1900-talet. Boken handlar dels om en kvinna, i 60-talets London, som arbetar som sekreterare åt en gallerist och dels om en spansk kvinna, dotter till en konsthandlare, som lever på 30-talet. Två berättelser lär med andra ord vävas ihop. Den här boken är jag nyfiken på!
Någonting som verkligen fick Miniatyrmakaren att sticka ut var förresten framsidan! Och Musan är inte sämre. Riktigt snyggt! Jag älskar alla detaljer i bilden, färgerna, allt!
Vitsvit av Athena Farrokhzad är en diktsamling om att tvingas migrera, att tvingas överge den välbekanta jorden, men också orden, språket. Det är en bok där alla detaljer, från de exakt formulerade raderna till formgivningen, känns genomtänkta. Betyg: 4 mjölkkannor av 5.
Vitsvit av Athena Farrokhzad
När jag lyfter upp diktsamlingen Vitsvit tittar jag rakt på mig själv – omslaget är silverglänsande och speglande. Det är knappast en slump att mötas av sig själv, i mitt fall ett vitt ansikte som betraktar den här boken. Jag vill i alla fall tro att det är högst medvetet, även om man i och för sig kan tänka att det silvriga, ljusa helt enkelt ska anspela på det vita i bokens titel. Oavsett är det genialt och den intressanta formen fortsätter sedan in i boken. Här har all text fått en svart bakgrund och vit text spränger alltså fram ur mörka maskningar. Jag tycker att det är väldigt fint. Det är en lek med vitt och svart, men ger också en viss känsla av att överhöra något privat.
Dikten består också av något privat. Hela dikten består av citat från familjemedlemmar som talar till den enda röst som egentligen inte hörs i boken, annat än mellan raderna. Det är uppmaningar och anklagelser sprungna ur de erfarenhet som familjemedlemmarna delar av att tvingas migrera, att tvingas överge den välbekanta jorden, men också orden, språket. Genom citaten berättar de om vad de har varit med om, det våld de har tvingats uppleva eller bevittna, och de kastar ur sig sina tankar kring att starta om på en ny plats.
Citaten är många gånger som små ordspråk och det kan ibland kännas som att jag redan har hört dem förut, men det beror inte på att de är plagierade utan på att de helt enkelt sätter fingret på något, att de är brännande och att de i sina precisa formuleringar är väldigt tänkvärda. Det är också fint att det är en bok som har en väldigt tydlig linje och ett väldigt starkt tema, men där det egentligen går att slå upp boken på vilken sida som helst och läsa. Jag tycker verkligen att Vitsvit är en stark läsning. Det är också en bok där varje detalj känns rätt, från det speglande omslaget till varje litet ord och formulering.
Citerat ur Vitsvit
”Min familj anlände hit i en marxistisk idétradition
Min mor fyllde genast huset med prydnadstomtar
Vägde plastgranens för- och nackdelar mot varandra
som om problemet vore hennes
På dagarna skiljde hon mellan långa och korta vokaler
som om ljuden som kom ur hennes mun
kunde tvätta olivoljan ur huden”
Vitsvit av Athena Farrokhzad
Om Athena Farrokhzad och om Vitsvit
Athena Farrokhzad (född 1983) är en svensk författare, översättare och litteraturkritiker. Hon är även kursansvarig och handledare på Författarskolan vid Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö. Farrokhzad är född i Teheran i Iran, men är uppvuxen i Göteborg. Hon debuterade som författare 2013 med Vitsvit, som sedan nominerades till både Augustpriset och Borås tidnings debutantpris och som belönades med Karin Boye-priset. Sommaren 2014 var hon värd för Sommar i P1 och valde då att ägna programmet åt att tala om feminism, klass och rasism. Programmet rörde upp mycket känslor och ledde bland annat till 70 anmälningar till granskningsnämnden.
Utgivningsår: 2013 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2016 (den här pocketutgåvan, Bonnier pocket).
Antal sidor: 70.
ISBN: 978-91-0-013114-2, 99-0307595-2.
Köp hos t.ex. Adlibris, Bokus, CDON (annonslänkar).
Förlagets beskrivning
”I Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit turneras utsagor om våld och vithet, i en dialog mellan familjemedlemmar som är bundna till varandra genom revolutionens och migrationens erfarenhet. Diktjaget kommer endast till tals genom de citat som hon placerat i familjens munnar, citat där hon omväxlande anklagas och tas i försvar. Vitsvit är ett körverk som aldrig låter frågan om ursprung och ansvar stelna till ett svar, som gång på gång skriver fram repressionens förödande grundvillkor: ”Min bror sa: Det enda språk du kan fördöma förgripelsen på är förgriparens språk / och förgriparens språk är ett språk som uppfanns för att rättfärdiga förgripelsen”.”
Fina framsidor tycker jag om! Här kommer ett gäng som jag har fått upp ögonen för på sisone.
Först ut är en bok utgiven av bokförlaget Tranan, som verkligen brukar vara duktiga på att formge sina böcker. Jag är t.ex. hemskt förtjust i Fallet Mersault av Kamel Daoud. Jag älskar färgerna, skuggorna och att det är så skarpa linjer i bilden. Det matchar också de brutala motiv som också finns mellan raderna om man tittar närmare. Trots att motiven är så stiliserade så finns det mycket att upptäcka och mycket känsla i bilden. Det gillar jag!
Fallet Meursault av Kamel Daoud
Bildning är en annan snygg bok, tycker jag. I den här boken, där ett antal författare skriver om bildning och bildningens betydelse, pryds framsidan av bildningens symbol nummer ett: kolonner. Fast de lutar? Rasar? Som sagt: jag gillar verkligen sådana här nästan löjligt stiliserade och enkla bilder som ändå väcker både nyfikenhet och tankar!
Bildning
Jag tycker också om framsidan till pocketutgåvan av Livet enligt Fikry. Det är så glada och fina färger. Ja, och så har jag uppenbarligen en grej för väldigt stiliserade motiv… I det här fallet har man i alla fall med väldigt enkla medel fått till ett väldigt levande och lockande motiv där det händer saker om man tittar närmare. Kul!
Livet enligt Fikry av Gabrielle Zevin
Slutligen. Vad glad jag blir av alla finfina pocketutgåvor av gamla klassiker. BonnierPocket har den senaste tiden gett ut t.ex. Selma Lagerlöf-klassiker med såhär underbara framsidor <3:
Mönstren på Selma Lagerlöf-böckerna är från tyger formgivna av systrarna Lisbet och Gocken Jobs (verksamma från 40-talet och framåt). Jag kände inte till dem sedan tidigare. Nu skulle jag vilja inreda med deras tyger och mönster överallt!!
En av mina favoritfilmer från förra året är faktiskt Fantastiska vidunder och var man hittar dem. Boken utspelar sig i Harry Potters universum, men långt före Harrys tid, och följer magizoologen Newt Scamander (spelad av den helt fantastiske Eddie Redmayne(, som btw borde ha belönats med en Oscar för sin roll i The Danish Girl)). Jag avskydde i och för sig den urlöjliga kärleksstoryn och flera av de totalt ointressanta och klichéartade bifigurerna, men det vägdes faktiskt upp av att filmen var så mysig och av att det är så härligt att få vara i Harry Potters värld en stund. Filmen är inte helt ospännande, men mest av allt tyckte jag faktiskt att den var gullig – så som det blir med magiska djur. 🙂
Det var såklart en lågoddsare att filmmanuset skulle bli till bok. 🙂 Ändå måste jag erkänna att jag missade den här utgivningen och av den anledningen så räknade jag inte heller upp den i något av mina inlägg om vårens böcker (I, II, III). Men visst vill jag läsa den! Och man blir ju inte mindre lockad av framsidan!
Fantastiska vidunder och var man hittar dem av J.K. Rowling
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
