Bokblomma

Etikett: Skriva

  • Böcker om böcker

    Böcker om böcker

    Just nu läser jag Bodil Malmstens fantastiskt underhållande bok Så gör jag. Jag tycker ju om Malmstens böcker, mer för hennes stil än hennes berättelser om jag ska vara ärlig, men jag var faktiskt lite tveksam inför att läsa en bok som mer verkar vara en fackbok än en skönlitterär bok. Jag kan dock konstatera att den i mycket liknar hennes tidigare böcker, inte minst hennes loggböcker. Det är alltså inte så mycket en guide till att skriva som jag hade trott.

    Det är fler än Malmsten som skriver böcker om att skriva och läsa. Även min favorit Orhan Pamuk är aktuell med detta. Hans nya på svenska heter En naiv och sentimental prosaist: Tankar om romanen, där han som titeln antyder delar med sig av sina tankar kring romanen. Det känns onekligen lite spännande att få ta del av författarnas tankar kring detta. Nu har jag ju inte läst Pamuks bok, men Malmsten har i alla fall krossat några av mina fördomar om hur skrivande går till… Jag återkommer med lite mer tankar kring boken när den är utläst.

  • Ny bok om talspråk

    Ny bok om talspråk

    Ibland kan jag komma på mig själv med att gilla en bok för att den är schyst skriven, snarare än att berättelsen är särskilt nyskapande eller intressant. Att Jonas Hassen Khemiri hör till mina stora favoritförfattare är därför knappast förvånande. Han har ett lekfullt och spännande sätt att förhålla sig till språk och han drar sig inte för att låta karaktärerna i böckerna ta, minst sagt, stora språkliga friheter. Montecore är t.ex. fylld av hemsnickrade översättningar mellan engelska, svenska, franska…

    Jag gillar verkligen när författare vågar ta ut svängarna med språket. Därför är jag också nyfiken över den aktuella faktaboken Hur låter svenskan, ejengklien?, där Olle Engstrand, professor, skriver om vårt talspråk: svenskans språkljud och satsmelodi, vad som kännetecknar de svenska dialekterna, hur talad svenska har utvecklats under århundradena, om skillnaden mellan talat och skrivet språk, om brytning, accenter, tvåspråkighet m.m. Kanske en bok för alla tröttsamma språkpoliser som tror att allting ska skrivas precis som det ”alltid” har gjort och som tror att det är god etikett att rätta andra… 😉

  • Medförfatta

    Medförfatta

    Jag snubblade över Stoories här om veckan. Någon som har testat? Det är ett e-boksprojekt där läsarna kan vara med och påverka handlingen. Boken släpps kapitel efter kapitel och läsarna kan påverka vad som händer i nästa kapitel. Jag tycker att det verkar vara en rolig idé, men vet inte hur bra det funkar i praktiken. Det kommer bara fler och fler tjänster och appar som följer e-bokstrenden. Kul!

  • Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag: www.finistere.se: maj 2009 – juni 2010

    Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är Bodil Malmstens fjärde loggbok. När hon började sammanställa dem bodde loggbokens Malmsten (som inte ska blandas ihop med författaren Malmsten!) i Finistère, i norra Frankrike, men i de senare böckerna har hon bott och vantrivits i en fuskrenoverad lägenhet nära Atlanten. Den sista boken från Finistère är redan skriven och det här blir den sista boken från staden vid Atlanten. Så kommer Malmsten tillbaka till Sverige: ett Sverige med en post som inte kan leverera paket, bussar som inte klarar av vinterväglag och läkartider som oavsett ärende maximalt får vara 12 minuter och som man måste vänta 2 månader på.

    Malmsten skriver vasst och pricksäkert om vad hon betraktar som vansinne i vårt samhälle. Både Sverige och Frankrike, med sin Sarkozy, får sig en rejäl känga och det är både underhållande och tänkvärt presenterat. I varje precist nedtecknad mening ryms skarpa åsikter och stora känslor. De många fotona och bilderna adderar också till att skapa rätt stämning.

    Bland alla åsikter och betraktelser över samhället rullas förstås också berättelsen om Malmstens flytt upp och hur hon arbetar och försöker slutföra den bok som hon har skrivit på i åratal och aldrig kan bli kvitt. Man blir nyfiken på om den finns på riktigt, men förmodligen gör den väl inte det, för den berättas indirekt i den här boken.

    Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är verkligen en fin bok. Rolig, vass och välskriven, som man kan förvänta sig av Malmsten.

    Den finns bl.a. hos Bokus och Adlibris.

  • En annan Malmsten

    En annan Malmsten

    Här om dagen läste jag ut Bodil Malmstens nya loggbok: Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag. Den var riktigt svår att hitta på Boktipset när jag sedan ville betygsätta den. Till slut hittade jag rätt baksidestext  och en framsida med rätt titel (och ett annat foto) under rubriken Som när en ångare passerar. Det är nog inte så lätt att få ihop alla detaljer i en roman. Förmodligen ändrade sig Malmsten och hennes förläggare i sista stund och bytte både titel och framsida. Slutresultatet blev på pricken i alla fall:

    Första recensionsdag är om några dagar, så jag postar ett inlägg om boken då. Redan nu kan jag dock avslöja att den avhandlar den mödosamma skrivprocessen (inga sista sekunden-titeländringar dock!) och varför loggböckerna heter som de heter. Jag brukar ofta tjata om hur fina titlar Malmstens böcker har, så det var kul att hon skrev om det. Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig, Kom och hälsa på mig om tusen år…

    I min jakt efter rätt bok på Boktipset hittade jag förresten en hel drös Malmstenböcker som inte var den jag sökte, t.ex. Surfactants and Polymers in Drug Delivery av Bodil Malmsten. Det är nog en annan Malmsten… 😉 Men det är säkert en intressant bok det med… Den ligger faktiskt inte så långt från mitt yrke. Hehe.

  • Trycka på Replace

    Trycka på Replace

    Att Juholt inte skulle vara partiledare i mer än ett år hade nog inte så många socialdemokrater gissat, och inte författaren John Lapidus heller. Förra året utkom han med boken Sverige 2017, vars handling förlaget beskriver med orden:

    I Tyskland vill den nystartade Rörelsen införa ett samhällssystem som frigör tid och minskar kapitalets makt över människor och miljö. Nu föds samma tanke även i Sverige. Folk samlas i tusental på gator och torg. En utmaning för hela Europa men också för socialdemokraten Anders Bergman som känner trycket från avhoppade partikamrater och pressas av kommunisten Mia Lundström när deras vägar åter möts.

    I originalupplagan var Håkan Juholt statsminister, men i nya upplagan blir det Stefan Löfven. Tur att författare kan vara flexibla. 😉

  • Att överraskas eller att inte göra det

    För ett tag sedan skrev DNs ”Filmdoktor”, Mårten Blomkvist, om ”Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska spoilers”. Han skriver bland annat om en studie där testpersoner fått läsa noveller på tre olika sätt: en grupp fick läsa novellerna som de var skrivna från början, en grupp fick läsa samma noveller, men med en inbyggd spoiler mitt i, och tredje gruppen fick spoilern som förord. Personerna med förordet kände sig mest nöjda med läsupplevelsen. Kanske är det inte så förvånande. Jag vill sällan läsa oskrivna blad utan söker mig aktivt till litteratur som lästs och bedömts av andra. Det känns lite som slöseri med tid att läsa något helt okänt, för om man, som jag, har en lista med 265 titlar som jag vill läsa så fort som möjligt, så går det liksom inte att lägga tid på något helt slumpartat.

    När jag var på bokcirkelmöte senast hade jag inte hunnit läsa boken och fick därför slutet presenterat för mig på förhand.Det gjorde mig verkligen inget och då är det ändå en spännande postapokalyps (Metro 2033) det handlar om. I vissa fall kanske man vill ha ett överraskningsmoment, men man ska nog inte ta det för allvarligt. Jag tror att jag är känsligare för överraskningsmoment när det gäller film (hur bra vore Sjätte sinnet om man redan visste slutet?), men när det gäller böcker är jag för stor boknörd för att bry mig. Det finns böcker som jag har läst så mycket om att jag knappt ids läsa dem. :p

    Att läsa sista sidan först skulle jag dock aldrig kunna göra. Att veta hur det slutar är inte samma sak som att veta hur slutet presenterats. Jag imponeras ofta av elegant hopsydda berättelser och ett vackert språk och jag vill lämna slutet till slutet.

    Hur är du?

    Angående Metro 2033 är den för övrigt fortfarande outläst..!

  • Skrivtips

    Författaren Barbara Voors har tipsat mig om att det snart startar en ny skrivkurs som hon är med och anordnar. Den kan säkert vara något för den skrivintresserade i Stockholmsområdet. 🙂

    Själv nöjer jag mig med att läsa. 😉 Jag läser faktiskt gärna Barbara Voors. Har ni läst Fantomsmärtor?

  • Inte precis småpengar

    Inte precis småpengar

    Jag läste någonstans att deckarförfattaren James Patterson med sina 535 000 000 kr är den författare som tjänade mest förra året. Det var inte småpengar! Mest fascinerande tycker jag dock att det är att jag aldrig har hört talas om författaren! Vem är han?

    I hasorna har han förresten Danielle Steel och Stephen King, som också tjänar mycket pengar på sina böcker. De är inte heller några författare som jag har läst, men jag känner åtminstone till dem. 😉

    Jag tänker faktiskt på det där med författare och pengar ibland. Hur tjänar man egentligen pengar på sina böcker? Jag förstår att det är tungt inom alla konstnärliga yrken, men som etablerad musiker kan man ju sälja och tjäna pengar på sin musik länge och dessutom dra in pengar på turnéer och merchandise. Som författare ger man ut en upplaga, som förhoppningsvis säljer bra, och sedan är det inget mer? Eller? Jag har svårt att förstå hur man tjänar så att man klarar sig som författare, men kanske är det så enkelt som att det gör man inte. Upplys mig gärna!

    Foto: Chris Greene/stock.xchng