När teaterläraren och tre av hennes elever råkar bli instängda i ett av skolans skyddsrum en fredag kväll får de inte bara anledning att börja att oroa sig över att inte komma ut, tampas med hunger och försöka att klara sig ur tristessen: de börjar också konfronteras med inre problem. Läraren blir kanske den svagaste av de alla och börjar att tänka tillbaka på allt hon gjort i sitt liv och hon börjar fundera på om hon verkligen har handlat rätt alla gånger. Sextonåriga Silvi får det också tufft. Hon känner sig utanför och tvingas mer än en gång att svälja tårarna medan hon sitter instängd tillsammans med skolans populäraste tjej och inser hur lite den populära tjejen och de andra förstår hur det kan vara att vara ensam.
Jag tror att alla människor som någon gång har varit ensamma känner igen sig i det Silvi säger och tänker. Själv känner jag igen mig så mycket att jag inte kan annat än gilla den här boken. Dessutom är boken spännande eftersom personerna i den befinner sig i en knepig situation och har anledning att oroa sig över att inte komma ut igen.
