Tidigare i år har jag skrivit om romance-”trenden”, som jag själv inte är särskilt sugen på att haka på, främst för att jag råkar avsky romantiskt trams i litteraturen. 😉 Bonnierförlagen vågade dock satsa på ett nytt romanceförlag i år, Fenix, men tydligen är förlaget redan på väg att gå i graven. Framöver kommer några få Fenixtitlar, som jag har förstått det, att komma ut varje år av andra aktörer inom Bonnier. Harlequin får alltså fortsätta att ha närmast monopol på genren… Kanske var marknaden inte riktigt mogen för mer romance, hur stor genren än är i USA (större än deckare!). Eller också är det helt enkelt en tuff bransch… Men, ja, det måste vara svårt att få snurr på ett nytt förlag på mindre än ett år?
Den mest omtalade boken just nu är, såvitt jag kan bedöma, Fifty shades of Gray, som nu utkommer på svenska under titeln Femtio nyanser av honom. Boken har redan varit tillgänglig som e-bok hos Dito i några veckor. Kanske är smyglanseringar av e-böcker något att vänta för fler populära titlar framöver. Förlagen gör nog vad de kan för att försöka sälja fler e-böcker. Problemet är dock knappast e-böckerna i sig, utan att priset är så högt, så det återstår att se hur många Femtio nyanser som kommer att säljas i elektroniskt format…
Det märks hur som helst verkligen att förlaget slår på stort för att marknadsföra boken. Det går inte att logga in på Facebook eller Twitter utan att se den i nyhetsflödena, men märkligt nog verkar intresset vara svalt när den omnämns. Jag ser fler som säger sig vara ointresserade av att vilja läsa den, än personer som hållit nedräkning till utgivningen, om jag säger så… Det känns som att boken är lite av en konstruerad produkt, och ingen direkt pangsuccé som kan stå på egna ben. Men vi får väl se… Den beskrivs redan som en succé, så jag har väl fel.
Boken lär hur som helst vara en vanlig romance, men med twisten att den innehåller sadomasochistiskt sex. En bok med erotiska scener känns ju inte så nyskapande egentligen, även om SM knappast har setts i bestsellers tidigare. Med tanke på hur illa jag tycker om romance i allmänhet så kan jag helt oavsett säga direkt att det här inte är en bok som jag är nyfiken på. Av alla söndersnackade böcker har jag aldrig varit mindre sugen på att läsa en bok..
Här om dagen så skrev jag ett inlägg om att jag är tveksam till att läsa böcker som betraktas som svåra, men det finns även annat som gör mig kall när det gäller böcker. En sådan grej är romantiskt tjaffs. 😉 Jag är nämligen otroligt less på all Hollywoodskit som pumpas ut. Ett förhållande handlar liksom inte om ”kärlek vid första ögonkastet”, inte i längden i alla fall, för det är faktiskt en lång process att lära känna varandra. När det uttjatade temat ”tonårsförälskelsen dyker upp igen, 10 år senare, och allt känns såååå rätt” dyker upp så blir jag bara trött. Okej att man får bli handlöst förälskad, men man måste ju förstå att det är en förälskelse och att man aldrig kan veta i förväg om den kommer att leda till något mer. Har man inte setts på 10 år så känner man inte varandra längre. Hur kär jag än är själv, och ni ska veta att jag är lyckligt lottad på den fronten, så tycker jag liksom inte att det är gulligt när folk på film och i böcker väntar hela livet på någon (herregud, gå vidare!) eller släpper allt för att följa med någon som de inte känner (längre). Sådant där är bara irrationellt och konstigt och jag vill inte förknippa sådana galenskaper med det jag själv betraktar som kärlek. Jag tycker faktiskt att romantiska böcker är konstigare än sci-fi och jag har mycket lättare att köpa magi, häxor, drakar och monster, kanske för att sådant aldrig utger sig för att vara på riktigt, medan romantiserade irrationella handlingar passerar som något som finns, när det i själva verket är hittepå.
Så när de där tramsigt romantiska partierna kommer (och de kan dyka upp när som helst, i vilken i övrigt bra bok som helst, som t.ex. Drömhjärta, Gargoylen…), ja, då känner jag ingenting, kan inte relatera till det, kan inte beröras. Jag blir bara sur.
Gissa om jag är tveksam till den s.k. romancetrenden? Ännu har jag inte vågat mig på att läsa någon Harlequinroman eller annan uttalad ”romance”, men resten av världen har tydligen förstått något som jag inte har förstått. Romance är faktiskt den största genren i USA, faktiskt dubbelt så stort som deckare, som ju å sin sida är gigantisk här i Sverige. Nu märks det också att svenska förlag nosar efter nya intäkter. T.ex. startade Bonniers nyligen ett förlag, Fenix, inriktad mot genren. Jag vet inte alls om deras böcker har gjort succé. Ärligt talat fattar jag ingenting. I teorin är det ju sympatiskt om romantiska böcker skulle bli större än våldsamma dito, men…
Kanske är genren mycket djupare och mer nyanserad än vad jag tror? Upplys mig! Jag är extremt tveksam.
Att böcker har olika status är ingen hemlighet. Av all ”mindre fin” litteratur är det förmodligen Harlequinromaner som hamnar längst ned. Jag har inte ens provat en Harlequinroman, men jag gissar att det brukar röra sig som ganska enkla, romantiska berättelser, och det är en genre jag aldrig riktigt har gillat. Men inte är jag den som vill dissa en hel genre. Smaken är som baken… Och nu verkar det som att Harlequinromaner är på väg att få ett uppsving. Bonniers har precis startat ett nytt förlag, Fenix, med fokus på romantik; genrefokus snarare än författarfokus. Ett sådant förlag kan säkert nå ut till de som gärna håller sig till en genre.
Att Fenix konkurrerar med Harlequin är för övrigt ingen hemlighet. Tanken är att böckerna, liksom Harlequinromaner, ska stå i ett eget ställ och att de ska ha ett eget pocketformat och ett lägre pris. Får se hur det går för dem. Jag känner nog ingen som läser den här genren, men den kanske är större än vad man kan tro..?
Vindens skugga är något så annorlunda som en bok om en bok. När Daniel är 10 år tar hans pappa med honom till ”De bortglömda böckernas gravkammare”. Det är en märklig plats, där besökarna får välja en bortglömd bok, eller om det kanske är boken som väljer besökare(?), att beskydda. Daniel väljer boken Vindens skugga, skriven av den, för honom, okände författaren Julián Carax. Boken väcker en lust att ta reda på mer om Carax och hans böcker och efter lite efterforskningar visar det sig att Vindens skugga är en riktigt speciell bok, nämligen det sista återstående exemplaret. Någon tycks ägna all sin tid åt att söka upp Carax böcker för att bränna dem.
Daniel finner sig snart indragen i den spännande berättelsen om Carax liv och det tycks finnas märkligt många beröringspunkter till hans eget.
Det här är en vida omtyckt och väldigt omtalad bok som jag har velat läsa länge. Det är alltid svårt att tycka om en bok när man har höga förväntningar och tyvärr blev det kanske inte en ”wow!”-upplevelse för mig. Boken är en sådan där mystisk och spännande bok där alla personer sätts i sitt rätta sammanhang och alla händelser får en förklaring och vävs ihop, som ett pussel, mot slutet. Jag tycker väldigt mycket om sådant! Samtidigt lämnas väldigt lite till läsaren, så det är väl en smaksak vad man gillar. Min invändning mot den här boken är egentligen att den innehåller så mycket romantik och kärlek och det är faktiskt inte riktigt min grej. Tyvärr! Jag måste ändå säga att jag är nyfiken på att läsa mer av Carlos Ruiz Zafón. Jag tycker att det var en välskriven och fin berättelse.
Jag valde att lyssna på den som ljudbok och den är mycket bra uppläst av Jonas Karlsson, som skickligt ”spelar” bokens alla karaktärer.
Är det någon där? är en historia om en kvinna som har förlorat sin man i en bilolycka. Ämnet skulle kunna vara engagerande och viktigt, men det är det inte. Det blir mest klichéartat och fånigt om jag ska vara ärlig. Jag tål inte riktigt tillbakablickarna, när vi får se hur huvudpersonens och hennes make träffades, eftersom de är alltför puttinuttiga och löjliga. De sidospår som boken är kryddad med; bl.a. en orealistisk och konstig historia om huvudpersonens privatdetektiv till syster, känns inte som det tillför något heller. Det här var inte min typ av bok helt enkelt
Ska jag säga något positivt var den i alla fall rolig, åtminstone bitvis. Huvudpersonen jobbar med att marknadsföra make up och jag drog faktiskt ofta på läpparna när jag fick följa med i den ytliga världen, där allt kretsar kring att passa upp på skribenterna på olika modemagasin och att sitta uppe till midnatt för att klistra ihop fina kuvert med prover till desamma.
Vill man ha lite tidsfördriv är det inte en helt dum bok egentligen, men den gick inte hem riktigt hos mig. Det blir för platt och förutsägbart.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
