Bokblomma

Etikett: Picket & Pocket

  • Himmelsdalen

    Himmelsdalen

    Daniel ska hälsa på sin enäggstvilling Max, som bor på det som Daniel tror är ett privat vårdhem för psykiskt sjuka. Väl där vill Max att de tillfälligt ska byta plats, så att han kan ta sig ut från området och göra några skumraskaffärer som brådskar. Daniel är inte så pigg på idén, men blir inlurad i arrangemanget och finner sig efter ett par dagar övergiven av brodern. Nu tror alla, både boende och personal, att han är Max.

    Det så kallade vilohemmet visar sig heller inte vara ett vilohem, utan ett stort forskningsprojekt, där dömda förbrytare med psykopatisk läggning hålls fångna och ingår i forskning för att försöka göra dem friska. Plötsligt är hemmet inte längre en trevlig plats, utan skrämmande och farlig, och det verkar vara en omöjlighet att komma därifrån.

    När jag läste den här boken svängde jag lite fram och tillbaka i min åsikt om den. Först och främst var jag inte så peppad på att läsa den eftersom min mamma redan hade påbörjat den och inte ens tyckt att den var värd att avsluta. När jag började läsa slogs jag av att mycket i den känns sökt och konstruerat. Bara en sådan sak som att boken handlar om tvillingar som skiljts åt i barndomen och gått åt olika håll, känns som en saga. Efterhand så drogs jag dock med i berättelsen. När jag hade släppt det irriterande kring att Daniel helt enkelt inte åker därifrån eller att personalen på stället inte kollar upp enkla saker i stil med data från folkbokföringen, för att konstatera att Max har en tvilling, så kunde jag faktiskt tycka att boken var riktigt spännande. När ca 100 sidor återstod hade jag egentligen tänkt släcka läslampan för kvällen, men kunde plötsligt inte sluta läsa, för att den var så kittlande och jag ville veta hur allt hängde ihop. Det är sällan jag sträckläser en bok, men Himmelsdalen är en ovanligt skrämmande spänningsroman.

    Egentligen tror jag att största felet med den här boken var min egen inställning. Man måste redan från börja läsa den som en science fiction och inte försöka se den som en vanlig roman, så att säga. Det här är en skruvad och knasig bok, särskilt ballar den ur mot slutet, men om man köper grejen och tänker bort att allt faktiskt är orealistiskt och överdrivet så är boken riktigt spännande.

    Några andra som läst och skrivit om Himmelsdalen: SvD, Annika Koldenius och hyllan. Du hittar boken hos bl.a. Adlibris och Bokus.

  • En halv gul sol

    En halv gul sol

    En halv gul sol är en tegelsten som har stått och värmt min bokhylla länge. Den valdes som bokcirkelbok till bokcirkeln Picket & pocket, men jag kunde inte vara med på träffen och pressade mig inte precis till att läsa ut den i tid. Läsningen blev faktiskt lite väl hoppig. I början höll jag ett bra tempo och läste lite varje dag, men sedan kom annat emellan och jag valde att ställa boken i hyllan i flera veckor. När jag sedan tog upp den igen så hade jag svårt att hålla isär karaktärerna. Det är klart att det säkert beror mycket på att jag tog en paus med boken, men kanske också på att jag aldrig riktigt lärde känna huvudpersonerna.

    Boken utspelar sig i slutet av 60-talet, när Nigeria skakades av ett inbördeskrig och befolkningen i den självutnämnda staten Biafra led hemsk svältkatastrof. Flera miljoner människor dog. Att läsa fakta om ett krig berör sällan på samma sätt som skönlitterära böcker eller berättelser om verkliga livsöden. Adichies roman lämnar en definitivt inte oberörd. Boken är en generisk skildring av krig: familjer som splittras, barn som svälter ihjäl, människor som förlorar hem och arbeten, kvinnor som utsätts för våldtäkter och övergrepp… Det är fasansfullt och samtidigt stilsäkert berättat med ett bra flyt i texten. Det känns inte som att man har läst nästan 700 sidor när man lägger boken ifrån sig.

    Bland huvudpersonerna hittar vi framför allt tvillingsystrarna Olanna och Kainene med familjer. Olanna har valt kärleken och lever med Odenigbo , som är politiskt intresserad och arbetar vid universitetet, dottern ”Baby” samt tjänaren Ugwu. Kainene är en rik affärskvinna och har ett förhållande med den engelske journalisten Richard. När kriget bryter ut spelar det ingen roll vem som har pengar eller arbetar på universitetet. Liksom alla andra dras de ned i krigets fasor.

    En halv gul sol är en hyllad och prisbelönt bestseller och all uppmärksamhet kring den är välförtjänt. Det här är en bra bok och viktig i den mening att den berättar om ett krig som världen tycks ha glömt bort. Jag har då i alla fall inte blivit upplyst om det så kallade Biafrakriget tidigare. Boken ska dock inte bara ses som ”en bok om ett krig”, utan är verkligen en välskriven och bra roman med stora skönlitterära kvalitéer.

    Några andra som skrivit om En halv gul sol: Expressen, Bokmania och Med näsan i en bok. Du hittar boken hos bl.a. Bokus och Adlibris.

  • Nu läser jag Himmelsdalen

    Nu läser jag Himmelsdalen

    Jag missade den senaste träffen med bokcirkeln Picket & pocket, men nu är jag på banan igen och har redan börjat läsa den bok vi ska diskutera nästa gång: Himmelsdalen. Jag har låga förväntningar faktiskt. Jag lånade boken av min mamma, som tidigare har påbörjat boken men inte tyckt att den var värd att läsa ut. Inte så bra betyg, med andra ord! Förhoppningsvis tycker jag att den är bättre.

  • Utmaning

    Utmaning

    Igår var jag på bokcirkelträff med Picket & pocket. Vi hade en liten specialträff i somras, då var och en pratade om någon av sommarens lästa böcker, men förutom denna så var det faktiskt länge sedan jag gick på bokklubbsmöte. Jag missade nämligen juniträffen. Det kändes kul att ses igen och det var intressant att diskutera Konsten att tala med en änkling. Det var ingen som hade något direkt negativt att säga om boken, men ändå var det nog jag som gav den högst betyg…

    Till nästa gång bestämde vi oss för att läsa En halv gul sol, som med sina 682 sidor har stått onödigt länge i min bokhylla och väntat. Det kanske var lika bra att få en spark baken, så att jag kommer igång med den någon gång. Jag är egentligen ganska så säker på att jag missar nästa träff, men jag kommer att läsa boken ändå. Någon gång måste det ju bli gjort. 😉 Jag har faktiskt bara hört lovord om Adichies roman som utspelar sig under Biafrakriget, så själva läsupplevelsen i sig skrämmer mig inte precis. Mer undrar jag när jag ska ha tid att läsa..

    Några andra böcker som har anlänt nyligt är Nanna Johanssons seriealbum Fulheten (med en jätteful framsida; bara en sådan sak) och e-boken Doktor Kessners hemliget, som beskrivs som en ”klassisk äventyrsroman i modern tappning” av förlaget. Det ska bli roligt att läsa båda två. Fulheten passar extra bra eftersom Nanna Johanssons teckningar ställs ut på Bildmuseet i höst (14 oktober – 2 december). Den utställningen vill jag absolut se!

  • Konsten att tala med en änkling

    Konsten att tala med en änkling

    Det var inte så länge jag sedan jag läste en annan av Troppers böcker: Sju jävligt långa dagar. Eftersom jag läser dem så tätt inpå, så har jag även den tidigare romanen färskt i minnet och jag kommer till och med på mig själv med att blanda ihop karaktärerna och händelserna i böckerna. För de är verkligen lika!

    Nu gillade jag ju Sju jävligt långa dagar, så det blir ju logiskt att jag också gillar Konsten att tala med en änkling. För det gör jag faktiskt! Tropper skriver fortfarande roligt, träffande och med förbluffande liknelser som ringar in precis hur tragikomiskt, sorgligt och ensamt bokens huvudperson har det. I den här boken heter huvudpersonen Doug och han har, knappt 30 år gammal, blivit änkling och på sätt och vis har han också blivit ensamstående pappa till sin styvson, som är en strulig tonåring, som sörjer genom att röka på och trassla i skolan. Sorgen är fortfarande som ett öppet sår hos Doug, men hans tvillingsyster, som för övrigt är mitt uppe i en skilsmässa och väntar sitt första barn, tycker att det är hög tid att han ger sig ut på singelmarknaden igen.

    Det är ingen tvekan om att Tropper kan skildra Dougs ensamhet, men han gör det inte som en alltigenom mörk berättelse, utan han skruvar till det ordentligt och får ihop en varm och rolig berättelse som kretsar kring ett helt gäng excentriska karaktärer.

    Ja, jag gillar det! Liksom tidigare så blir det kanske lite för mycket ibland och, framför allt, lite onödigt många sexreferenser, men det är väl en smakfråga om man roas av det… Sammantaget är det här en väldigt bra och mycket välskriven bok.

    Jag läste boken i bokcirkeln Picket & pocket. Hundöra, som också är med i bokcirkeln, tyckte också att boken var riktigt bra. Några andra som har skrivit om boken är En bok om dagen, Calliope books och Bokcirkus. Bokcirkus skriver bland annat om det som som hon tänkvärt kallar för ”dicklit”. Byt ut chick mot dick i chicklit så har du den här boken. Det ligger mycket i det och säger något om hur tråkigt låg status chick lit har. För den här boken är då inte inpackad i en rosa förpackning och står och skäms i ett pocketställ.

    Du hittar boken hos bl.a. Bokus och Adlibris.

  • Nästa Tropper

    Nästa Tropper

    Det var inte länge sedan jag läste Jonathan Troppers Sju jävligt långa dagar. Jag tyckte den var både rolig och vasst skriven, även om den kanske var lite väl sexfixerad. Det är inte alltid jag läser något nytt av samma författare så tätt inpå, men nu är det faktiskt dags för nästa Tropper:
    Nästa bokcirkelbok i Picket & pocket är nämligen Konsten att tala med en änkling av samma författare. Jag har läst några sidor och kan känna igen en del från hans andra roman, men vi får se hur den känns när den är utläst. Ibland kan man faktiskt bli lite mätt på en författare. Jag läste t.ex. en hel drös John Irving-böcker under en period, men när karaktärerna bara började kännas som varianter av karaktärer jag redan träffat på i tidigare böcker så kändes det som att jag var lite färdig.

  • Bytt är bytt

    Bytt är bytt

    I söndags hade vi en specialbokträff med Picket & pocket. Till skillnad mot vanliga träffar så hade vi ingen speciell bokcirkelbok (många var bortresta, så vi sparar bokcirklandet till höstens träffar), utan var och en berättade om böcker vi läst nyligt. Det blev en bra blandning, för själv hade jag med mig den humoristiska relationsboken Sju jävligt långa dagar, medan andra hade klassikern Jane Eyre, ungdomsboken No och jag och biografin Jag är Zlatan. Helt olika böcker alltså! Jag är sugen på att läsa alla tre…

    Vi hade också ett pocketbyte. Jag är inte så bra på att samla på mig pocket, för jag lånar det mesta eller får recensionsexemplar (de är sällan pocket) och det jag har läst brukar jag ofta lämna hos mina föräldrar. Men jag hade åtminstone Is och vatten, vatten och is och Gösta Berlings saga med mig till potten… Kom hem med en ljudbok(!) samt dessa två pocketböcker:

    Det ska bli himla skoj att läsa en bok av en kinesisk författare och så tror jag verkligen att Flickan med de röda skorna är gripande och bra… Vad gäller ljudboken så ser jag fram emot den med, men både Josefin och Hundöra har gett upp den för att uppläsningen tydligen inte är så bra… 😉

  • Främlingen i huset

    Främlingen i huset

    Anna/Med näsan i en bok valde ut några skräcktitlar att välja mellan till bokcirkeln Picket & pocket och efter en omröstning valde vi att läsa Sarah Waters Främlingen i huset. För mig känns det otippat att boken finns att hämta i bibliotekets hylla för Skräck & rysare. Det här är ingenting i jämförelse med t.ex. John Ajvide Lindqvists brutalt läskiga böcker, utan snarare en mysig bok med övernaturligheter som en krydda.

    Handlingen utspelar sig på den brittiska landsbygden strax efter krigstiden och kretsar kring läkaren doktor Faraday, som kommer från en enkel bakgrund och nu försörjer sig genom att resa runt och se till sina patienter; något som faktiskt inte är så lukrativt. En dag har han ett ärende till det tidigare så blomstrande godset Hundreds Hall. Han har tidiga minnen från att ha besökt det pampiga huset med sin mamma, som hörde till husets tjänstefolk på den tiden. Nu är huset förfallet och dess ägare, den unge Roderick, bor där med sin syster, Caroline, och deras mor. Han sliter praktiskt taget sitt hår för att få ekonomin att gå ihop. Efter ärendet på Hundreds fortsätter Faraday sina besök och han blir vän till familjen. Särskilt fattar han tycke för den betydligt yngre Caroline, som allmänt sett inte ses som någon skönhet:

    Hon var äldre än Roderick, tjugosex eller tjugosju, och jag hade upprepade gånger hört henne kallas ”ganska kraftig”, ”en typisk ungmö” och ”en klyftig flicka”. Med andra ord såg hon inte särskilt bra ut.

    Boken är fylld av träffsäkra beskrivningar av både miljöer och personer och jag gillar det verkligen! Man ser den förfallna, men fortfarande pampiga, georgianska byggnaden framför sig och lever sig in i de lantliga miljöerna ute i Warwickshire, där boken utspelar sig. Bokens karaktärer känns levande och är att lätta att känna med. Jag tyckte faktiskt att kärlekshistorian mellan Faraday, med sin enkla bakgrund, och Caroline, med sin stämpel av att vara ”en typisk ungmö”, är lite rörande. Faraday är så ensam och vågar till en början inte tänka tanken på att inleda en relation med Caroline, men förhållandet växer fram och man gläds med honom. Man förstår dock att det aldrig kommer att funka. I boken är det övernaturliga händelser som sätter käppar i hjulet. Boken hade lika gärna, och förmodligen med fördel, kunnat skrivas på ett annat sätt, som ännu mer hade tagit upp frågan om klass och status.

    Hur som helst är det en riktigt fin bok. Jag tyckte mycket om den, men rekommenderar den inte för den som vill läsa något läskigt. Jag läste faktiskt hela boken med tanken att det säkert skulle komma en naturlig förklaring till alla ”spökerier” på slutet.

    Boken finns t.ex. hos Adlibris och Bokus.

  • Nåt gammalt, nåt nytt…

    Nåt gammalt, nåt nytt…

    Igår hade vi träff med bokcirkeln Picket & pocket igen. Den här gången var vi i min kvarterslokal, som jag aldrig har haft anledning att besöka förut. Som så mycket annat i mitt kvarter har den stannat i 60-talet. Jag måste ändå säga att jag trivs här, trots att soffan i kvarterslokalen är så horribel att jag saknar ord. 🙂

    Nåväl. Vi diskuterade Vi har redan sagt hej då och hamnade bland annat i diverse diskussioner kring relationer och singelliv. Som vanligt är det kul att få andras perspektiv. 🙂 Den här gången kan vi dessutom se fram emot att få även författarens perspektiv, eftersom han har kontaktat mig. Mycket roligt!

    En annan mycket rolig grej med gårdagens träff var att snälla Sofia/Hundöra hade med sig en present till mig: boken Matens pris! 🙂 Den vill jag ju verkligen läsa!

    Apropå nya böcker har jag fått en del andra nyheter i hyllan. En hel liten hög faktiskt.. Bland annat en biografi av Christian Wass, som skriver om sitt liv, som fick en oväntad vändning när Wass var 20 år och bröt nacken i en dykolycka. Jag är säker på att boken kommer att väcka många tankar och mycket känslor. I högen ligger också essäsamlingen Varför håller man på? av Fredrik Sjöberg och Skuggland av Jonas Brun. Jag har läst så bra om både Varför håller man på? och Skuggland i DN att jag ser fram emot läsningen.

    (fråga inte vad jag har fotat i för perspektiv…)

    Ja, sedan ligger ju Oskuldens museum där också… Och då kanske uppmärksamma besökare undrar om jag inte har läst den ännu (eftersom jag tjatar om dess storhet ca 1 gång i veckan). Ja, det har jag ju faktiskt. Det verkar inte bättre än att jag… eh… har blivit lite av en samlare. 😮 Fick till och med köpa den via Bokbörsen (antikvariat), då den är helt slutsåld hos nätbokhandlarna. Nu är den dock min trots allt! Den kom inslagen i brunt papper och i en kartong med förbluffande många frimärken:

    Nu ska den stå i min bokhylla och påminna mig om god läsning. 😉

    Nästa bok att läsa blir Sarah Waters Främlingen i huset. Det är en skräck som Anna/Med näsan i en bok hade som förslag. Spännande att läsa något läskigt! Det gör jag faktiskt sällan. Enda problemet är att hinna läsa ut den… 😉 Det är mycket på gång nu.