Bokblomma

Etikett: Picket & Pocket

  • Horn

    Horn

    Horn - Joe HillDet har gått ett år sedan Ig Perrish förlorade sin flickvän i ett obehagligt sexmord. Han har själv varit anklagad för dådet, men i brist på bevis har han släppts fri. Det har dock inte hindrat samhället från att döma honom hårt. Nu vaknar Ig upp med en rejäl baksmälla och när han tittar sig i spegeln gör han en fasansfull upptäckt: det har växt ut horn i pannan. När andra möter honom reagerar de inte nämnvärt på att han börjar ta skepnad av en djävul. Däremot kan ingen längre avhålla sig från att anförtro honom sina mörkaste och smutsigaste hemligheter. Plötsligt får han veta att inte ens den närmsta familjen älskar honom längre och han får också veta saker som leder honom mot den verkliga mördaren.

    Jag har ingenting emot skräck, men huvudfokus får gärna vara människorna, relationerna och psykologin. John Ajvide Lindqvist är någon som verkligen bemästrar att bygga upp en skräckberättelse genom att börja med karaktärerna (och deras ensamhet och ångest) och sedan bygga upp spänningen och låta det övernaturliga introduceras allt eftersom. Här byggs inte berättelsen upp, utan man kastas rätt in i handlingen. Jag hade väl inte helt lätt att komma in i det, för det blir ju så lätt ointressant om en berättelse bara består av staplade skräckelement och saknar en engagerande handling. Som tur är så växer Horn och berättelsen om Ig som djävul varvas med tillbakablickar till vad som hände vid tiden innan mordet och tiden när Ig och hans tjej träffades i tonåren. Det blir faktiskt riktigt spännande och författaren bjuder på några oväntade vändningar. Mot slutet kändes det lockande att sträckläsa.

    Joe Hill är förresten pseudonym för Joseph Hillstrom King, och, ja, han är faktiskt Stephen Kings son. Det är lite lustigt hur vanligt det är att gå i sina föräldrars fotspår, även om man inte så ofta stöter på fenomenet när det gäller författare, särskilt inte författare som rör sig i samma genre. Det är nog inte helt rättvist att jämföra far och son King, och själv har jag inte ens läst någon av Stephen Kings böcker, så den jämförelsen kan jag inte ens göra, men man kan väl konstatera att Hill kan skriva skräck. Bra bok!

    Några andra som skrivit om Joe Hills Horn är Bokhora, Kulturbloggen och Kajsas bokblogg. Du hittar den hos bl.a. Adlibris och Bokus.

  • Utrensning – filmen

    Vi läste ju Utrensning i bokcirkeln Picket & pocket nyligt och förra veckan så gick filmatiseringen på Folkets bio. Det var ju bra timing! Vi var ett litet gäng som gick och såg den.

    Jag tyckte filmen var bra, men det var också en lite väl jobbig film att titta på.. Boken behandlar tuffa ämnen som trafficking i 90-talets Tyskland och övergrepp under Sovjettiden i Estland. I boken berättas det mesta av vidrigheterna mellan raderna och det gör det inte mindre gripande, men man slipper faktiskt konfronteras med scener där det bara är blod, våld, ännu mera våld och sexvåld… Filmen är inte riktigt lika censurerad…

    Filmen är boken trogen, med några undantag, men vad som faktiskt framkom ännu lite tydligare i filmen än i boken är kopplingarna mellan det de båda huvudpersonerna utsätts för: Aliide, som blir våldtagen och slagen under förhör med kommunister, som vill få henne att ange den man ur motståndsrörelsen som är gömd hos henne, och Zara, som tvingas att sälja sex. Våldtäkt som vapen pågår fortfarande hela tiden. Helt jävla sjukt.

    Läs boken!

    Utrensning - Sofi Oksanen

  • Snart ska jag börja läsa Horn

    Snart ska jag börja läsa Horn

    Ikväll har vi haft Picket & Pocket-träff med prat om Utrensning. De flesta tyckte att den var lite mellanbra, men jag tyckte, som ni vet, att den var en favorit. 😉 Till nästa gång ska vi läsa en bok som jag inte hade valt själv: Horn. Det blir spännande! Lite av tjusningen med bokcirklar är ju att man vidgar vyerna.

    Horn - Joe Hill

    Fast den där framsidan alltså… Inget ont om boken som sådan, men jag vet inte vad jag ska göra med framsidan. Ett bokomslag av något slag kanske..? 😮

  • Utrensning

    Utrensning - Sofi OksanenDet är 40-tal. Aliide bor i sitt föräldrahem på estniska landsbygden tillsammans med sin syster, Ingel, systerns man, Hans, och deras dotter, Linda. Aliide har till skillnad från systern inte gift sig. Hennes hjärta tillhör nämligen Hans och har så gjort sedan första gången hon såg honom. Kan hon inte få Hans så behöver hon ingen annan.

    Estland har förvandlats till en sovjetrepublik och Hans hör till motståndsrörelsen. Att hålla fast vid estniska traditioner anses inte vara ett godkänt beteende och agenter håller koll på invånarna för att kunna identifiera alla som kan misstänkas ha sovjetfientliga åsikter. För Hans del blir det nödvändigt att gå under jorden och man inreder därför ett lönnrum inne i huset. Snabbt efter Hans ”försvinnande” börjar dock utfrågningarna. Både Aliide, Ingel och Linda plockas in för förhör, trakasseras, misshandlas och förföljs. Aliide bestämmer sig för att lösa problemet, och skydda Hans, genom att inleda en relation med en partifunktionär. Som hustru till en partimedlem kommer Aliide lämnas i fred. De uppoffringar hon behöver göra är dock större än vad hon först föreställt sig.

    Berättelsen rullas upp när Aliide oväntat träffar Zara, en ung kvinna som är på flykt undan sina hallickar. Hon kommer från Ryssland, men har hamnat i Berlin som traffickingoffer och nu har hon lyckats fly till Estland. Zara söker sig till Aliide eftersom hon vet att Aliide är hennes mormors syster, men hon vet ingenting om Aliides bakgrund och Aliide vet ingenting om Zara. Det blir en skakande överraskning för henne att stå inför sin systers dotterdotter.

    Utrensning är en fantastisk bok. Jag känner med huvudpersonerna från första sidan, långt innan jag vet deras bakgrund och historia. Oksanen kan verkligen göra Aliide och Zara levande och hon lyckas verkligen fånga skräcken och tvivlet och gripande berätta om hur de ändå måste lita på varandra. Att läsa om Zaras helvete som traffickingoffer är tungt, men det som berörde mig mest var egentligen att läsa om Aliide, vars förräderi rullas upp, sakta men säkert, och lämnar en alldeles ledsen över hur livet kan vara och vilka handlingar folk kan tvingas till. Det här är en oerhört stark bok. Jag kan knappt förstå hur författaren har fått ihop allt detta på ca 350 sidor. Skickligt berättat!

    Några andra som skrivit om boken är DN, Lottens bokblogg och Bokhora. Du hittar den bl.a. hos Adlibris och Bokus.

  • Nu läser jag Utrensning

    Nu läser jag Utrensning

    I onsdags hade vi bokcirkelträff igen. Vi pratade om Morgon i Jenin, som jag skrev om igår. Det var en bra bokcirkelbok, även om det lätt blir så att den inbjuder till mer diskussioner om Palestina än boken i sig. Jag kan varmt rekommendera boken hur som helst. Josefin tyckte att den var den bästa bokcirkelboken hittills. Själv tycker jag nog att Niceville var ännu lite bättre. 😉 Men det är två böcker som är svåra att jämföra… Eller ja… Hur skulle man någonsin kunna sätta två olika berättelser mot varandra, egentligen?

    Nåväl. Vet inte om de andra läste mitt blogginlägg om Utrensning och/eller om de bara ville läsa just den boken hellre än de andra förslagen, men till nästa gång ska vi göra det. 😉 Jag har redan börjat så smått…

    Utrensning - Sofi Oksanen

  • Morgon i Jenin

    Morgon i Jenin

    Morgon i Jenin - Susan AbulhawaDet tog ett tag innan jag kom in i Morgon i Jenin, men det beror nog mest på yttre omständigheter. När jag väl började läsa så grep den tag som få böcker gör. Boken utspelar sig i Palestina och tar sin början redan vid Israels bildande och fortsätter fram till 2000-talet. Jag har inte vetat särskilt mycket om konflikten mellan Israel och Palestina, men här skildras verkligen helvetet utifrån de små människornas perspektiv. Den har varit en nyttig ögonöppnare för mig. I boken får vi följa Amal, som förlorar båda sina föräldrar i tonåren. Hon har två bröder, tvillingar, men den ena brodern, Ismael, försvann som liten. Vad ingen i familjen vet är att Ismael kidnappades av en israel och har kommit att växa upp som son till ett par, som själva inte kunnat få barn. Den andra tvillingen, Yousef, tillhör motståndsrörelsen och tar del i konflikterna, med allt vad det innebär i form av våld och misshandel. Amal känner sig rotlös och ensam. Ett stipendium ger henne möjlighet att studera vid ett universitet i USA och hon flyttar dit och försöker lära sig kulturen, som är så långt från den hon växt upp med. När hon tagit examen hamnar hon dock åter i Palestina och återuppfinner sitt ursprung, träffar kärleken, återförenas med sin bror, som nu gift sig med sin ungdomskärlek och blivit far, och känner sann glädje.

    För en palestinier är dock både glädje och kärlek skört. När Amal återvänder till USA utsätts hennes nära och kära i Palestina för det ena övergreppet efter det andra och en efter en rycks ifrån henne. När hon själv blir mor och är ensamstående i USA, blir hon en kvinna som bara vågar krama om sin dotter medan dottern sover, för hon våga inte visa sin kärlek längre. Hur skulle någon kunna tillåta sig att visa kärlek, när precis allting kan smulas sönder imorgon?

    Ibland läser jag boken och tänker ”Men lägg av! Så överdrivet det här är. Såhär mycket elände kan en människa helt enkelt inte utsättas för!”. Sedan tänker jag ett varv till och inser att jo, precis såhär många trauman kan en palestinier ha utsatts för och utsättas för. Precis såhär mycket våld, hot och övergrepp har skett i Palestina. När det skildras hur barn föds och växer upp i flyktingläger och leker bland militärfordon och vapen så är det inget överdrivet snack, utan en realitet. Samtidigt; boken berättar också om israeler och palestinier som är nära vänner och den döljer inte att våld sker från båda håll.

    Det är en fantastisk liten bok. Språket flyter fram som poesi och berättelsen är av en sådan karakatär att den helt enkelt kräver att få bli berättad. Författaren har själv varit på plats i Palestina under många år och berättar egna vittnesmål, om än som en skönlitterär bok och inte en fackbok.

    Vi läste den här boken i bokcirkeln Picket & pocket och jag tror att vi alla tyckte att boken var mycket bra. Visst, det finns saker man gärna hade dragit ett streck över, t.ex. slutet, som känns som något som tillkommit i efterhand, och den lite småfåniga kärlekshistorian, men jag kan ha överseende. Det här är en läsvärd och viktig bok.

    Några andra som har läst boken är Nobelprisprojektet, Sydsvenskan och Tonårsmorsa. Du hittar boken hos bl.a. Adlibris och Bokus.

  • Dags att föreslå bokcirkelböcker igen

    Dags att föreslå bokcirkelböcker igen

    Det är nästan ett år sedan senast, men nu är det dags för mig att åter föreslå bokcirkelböcker till Picket & pocket. Jag var fast besluten att ta något som redan stod i min hylla… och där står ju en del. Till min förvåning var det dock förvånansvärt få av titlarna som fanns i pocket (det är ett krav att böckerna ska finnas i pocket). Bland annat var jag sjukt sugen på Richard Yates Cold Spring Harbor, men en extratitt på nätet avslöjade att den bara finns i inbunden utgåva. Ingen Richard Yates i pocket?! Crazy. Vidare så diskvalificerade jag Strändernas svall (har redan varit uppe på förslag och röstats ned), Fågeln som vrider upp världen (för fet), Varför håller man på (kan man bokcirkla om essäer?), Sommarboken (för tunn), Mr Dixon försvinner (del två i en serie kändes inte ok) samt Lasermannen (inte tillräckligt skönlitterär; antar jag). Återstod endast dessa:

    Förslag på bokcirkelböckerHon älskade lånade jag på bibblan vintern-våren 2010 eftersom den togs upp på jobbets bokcirkel när jag nyss hade gått med och ivrigt lånade allt vi tog upp. Har aldrig haft en aning om vad den handlar om, ty den saknar baksidestext… De andra böckerna har jag köpt in de senaste åren men aldrig kommit mig för att läsa och vid det här laget är det egentligen bara Utrensning som jag är jättepeppad på att läsa. Hehe. Får se var rösterna hamnar. 🙂

  • Bokcirkelträff med Gustavs grabb och Morgon i Jenin

    Bokcirkelträff med Gustavs grabb och Morgon i Jenin

    Igår hade vi bokcirkelträff med Picket & pocket och diskuterade Gustavs grabb. Min ambition var att åtminstone bläddra igenom boken innan träffen, för jag läste den ju i somras och jag hade ingen lust att läsa om hela boken såhär tätt inpå. Jag hann dock bara bläddra igenom del 1 medan jag åt middag precis innan… Hehe.

    Det var lite roligt att bläddra den i alla fall. Jag har inget principiellt emot att läsa om böcker, men jag gör det liksom aldrig längre, för jag har inte tid. Jag menar; jag har typ 400 titlar på min lista över böcker som jag vill läsa och listan minskar inte precis… Annat var det när jag var liten; då tog böckerna slut och då fick man börja om från början…. 😉 Stallkompisarserien har jag läst 3-4 gånger skulle jag tro. 😉 Åter till saken, så var det lite kul att bläddra igenom Gustavs grabb, det lilla jag hann med, för trots att det inte är en ”djup” bok (föreställer jag mig) med många tolkningsmöjligheter, så kändes det lite som en ny bok när jag kollade i den igen. Inte för att jag hade glömt den, men för att man med hela boken med sig kan läsa på ett annat sätt. Man kanske skulle ta och läsa om något bra. Det borde ge en ny läsupplevelse, inser jag.

    Jag tycker att typ 80 % av en läsupplevelse handlar om situationen när man läser boken. En del böcker träffar rätt i livet och då kan boken segla upp till en favorit och bli en betydelsefull och speciell bok, som typ Oskuldens museum för mig. Den kändes fantastiskt bra när jag läste den eftersom den liksom berättade det jag ville höra just då. Vet dock inte om den betyder samma sak idag.

    Ja, av den anledningen kanske jag inte ska ta och läsa om just Oskuldens museum. Men… Man kanske skulle låta någon annan bok få en andra chans.

    Gustavs grabb då? Jo, någon ogillade boken, men de flesta tyckte den var helt ok. Som jag då, med andra ord. Till nästa gång ska vi läsa Morgon i Jenin, som jag så praktiskt såg till att låna i veckan.

    Morgon i Jenin

  • Leif GW Persson, populäraste killen i stan

    För någon vecka sedan hade vi Picket & pocket-möte, där vi inte bara drack glögg, utan också diskuterade Himmelsdalen. Vi hade lite olika åsikter, som vanligt.. Och som vanligt var det kul att höra vad andra hade tänkt om den.

    Nästa bok blir Gustavs grabb, som ju dessutom är bokcirkelbok på jobbets bokcirkel. Själv läste jag den ju i somras, så jag kan erkänna att jag inte kommer att läsa om den redan nu… Jag har däremot köat den på biblioteken i stan och hoppas att jag hinner bläddra lite i den innan nästa träff. De fem exemplaren på stadsbibblan och de tre exemplaren på universitetet är dock utlånade allihop och har flera i kö före mig, så vi får se hur det blir. Tur att den också finns som e-bok…