Bokblomma

Etikett: Personligt

Kultur betyder allt och inget

Idag kommer ett kanske lite pretentiöst inlägg om en grej som jag har funderat på en hel del. Vad är egentligen kultur och vad ska vi ha den till? Jag har naturligtvis inga svar, men kultur betyder mycket för mig. Vad betyder kultur för dig?

När jag växte upp var böcker och läsning en självklarhet i mitt hem, men jag hade långt till någon teater och gick just aldrig och såg någon scenkonst, annat än med skolan någon enstaka gång. Musik tyckte jag om, men utbudet begränsades till den lilla CD-samling jag hade och några konserter gavs sällan någonstans i närheten, så det blev inte några live-upplevelser speciellt ofta. Någon musikskola eller dansskola fanns just inte i min kommun, så det låg inte direkt nära till hands att själv ägna sig åt något kulturellt. Teater, opera, klassisk musik, konst, allt sådant var främmande. Ändå låg det bara och väntade på mig.

Jag flyttade till Umeå när jag var 18 år och då hamnade jag plötsligt i en stad med ett stort kulturutbud och flera dansskolor. Jag började självklart att dansa. Jag visste att dansen var något som hade saknats mig, trots att jag aldrig hade dansat förut. Jag visste inte vilken stil jag ville hålla på med, men jag testade mig fram. Jag visste inte att man kunde dansa balett som vuxen nybörjare, men när jag så småningom började lyssna på klassisk musik kändes det direkt att det var balett jag måste hålla på med (jag dansar även dancehall, vilket är en helt annan stil). Få musikstilar går rakt in i kroppen på samma sätt som klassisk dansmusik, balettmusik. Jag vet inte varför, men det känns i kroppen.

Musiken är verkligen något som känns. Jag kan inte ens hitta ord för att förklara hur mycket exempelvis Kent och Håkan Hellström har betytt för mig under tonåren och hur mäktigt det har varit att få se dem live. Att gå på konserter kan vara en otrolig upplevelse. Att lyssna på musik i sina hörlurar kan vara en annan, men nästan lika härlig upplevelse. Musik kan gå rakt in i hjärtat, eller rakt ut i kroppen och kräva dans. Det är otroligt hur något kan balansera på känslolägen på det sättet.

Från Kents avskedsturné.

Det dröjde, men sedan upptäckte jag den klassiska musiken. Jag visste ingenting, absolut ingenting, om klassisk musik, men jag delade kontor på jobbet och blev distraherad. Jag började ha Klassisk morgon igång i hörlurarna och där någonstans vaknade mitt intresse för klassisk musik. Som pausmusik fungerade det dock ”sådär” tills jag kom på vad som verkligen är min bästa jobbmusik: minimalistisk musik. Nu för tiden återvänder jag hela tiden till Steve Reich och Philip Glass. Ibland skrattar jag nästan åt mig själv. Vad lyssnar jag på för pretto skit? Jag vet inte! Jag vet bara att Steve Reichs musik passar perfekt för min arbetsdag och att det finns slagverksmusik som är så fantastisk att jag inte ens kan sätta ord på det.

Opera är också fantastiskt. Jag såg min första opera när jag var cirka 20. Det var en obegriplig uppsättning av Trollflöjten. Jag och en kompis köpte biljetter lite sådär på impuls och det fanns bara två platser kvar, längst fram, vilket ärligt talat var skoj, för det är ju roligt att kunna se ned i orkesterdiket. Jag hade dock inte läst på och jag fattade därför ingenting. Sedan fortsatte jag ändå att gå. Det visade sig att jag älskar opera, älskar opera för att det är så maximalistiskt och innehåller allt: musik, kostym, sceneri, dans.

Det mesta jag testar i kulturväg är sådant som ger ett omedelbart sug efter mer. Jag trodde dock länge att konst inte var något för mig. Jag visste ingenting om konst och förstod inte vad det var man skulle ”se”. Jag trodde att det krävdes en viss utbildning, någon slags förstånd eller klass som jag inte hade. Sedan tittade jag på konst i alla fall och fattade att alla kan se. Man ser det man ser. Nu älskar jag konst (nej, inte all konst, precis som att jag inte älskar all musik eller tilltalas av all dans). Jag och min sambo brukar ägna en stor del av våra semestrar åt att springa på museum. Varje gång ser man lite mer, förstår lite mer. Förstår vad? Inget! Allt! Ju oftare man ser, desto mer finns det att se: sammanhang, tekniker, komposition, tanken bakom, sig själv i en ny vinkel. Jag och min sambo pratar om konst typ varje dag och det finns inget bättre söndagsnöje än att kolla på konst.

Ett av många besök på Bildmuseet. Ibland är utsikten som ett konstverk i sig.

Ibland har jag verkligen svårt att hitta tid till film (för att inte tala om serier), men jag älskar verkligen film, självklart inte all film, men mycket och filmer från många olika genrer, högt och lågt. Jag tittar på det som vissa tror är barnfilm, men som är hjärtevärmande animerad film. Jag tittar på komedier, SciFi, de långsammaste av dramafilmer. Under en period brukade jag gå på matinéer på söndagar och mestadels kolla på just de där dramafilmerna. En gång satt jag själv i biosalongen. Lyxen att sitta helt själv och få titta in i någon annans värld en stund.

Ja, ni hör, jag kan inte tänka mig ett liv utan kultur. Jag fattar att allt går i faser och att det säkert finns eller kommer att finnas perioder när jag måste fokusera på helt andra saker, men jag har verkligen svårt att se att jag helt skulle avstå från att konsumera kultur. Någon gång emellanåt behöver jag verkligen en dos nya intryck. Det kan vara opera, det kan vara en utställning, det kan vara en konsert, det kan vara en bok. Eller att bara lyssna lite på Spotify. Ett liv utan böcker? Jag vill inte vara utan böcker!

En bok kan vara ren underhållning, absolut, men ibland (ofta) kan en bok sätta ord på något jag känt eller tänkt och inte riktigt förstått. Ibland lånar jag någon annans blick, får se någon annan del av världen en stund. Lär mig något. Ibland läser jag ett fåtal ord, ser något mellan raderna, får som ett sug i maggropen. Litteratur kan beröra starkt, kan förändra folks liv. Jag menar det verkligen.

Jag vill alltid lära mig något. Det är en av anledningarna till att jag älskar kultur. Det är nog också därför jag arbetar som forskare. Jag vet inte ens vad jag söker efter. Först grottade jag ned mig i ett doktorandprojekt, men sedan flera år jobbar jag som en slags mångsysslare och kastar mig in i alla projekt där det saknas folk (och okej, jag har några mer långsiktiga projekt också). Allt verkar spännande och kul. Jag vill alltid lära mig något nytt. Det är ett sådant sug i mig att jag emellanåt pluggar vid sidan av mitt jobb. En lätt oroad kollega frågade varför, vad som är mitt mål, vad jag har för plan med mina studier. Plan? Han trodde att jag skulle söka mig till någon annan arbetsplats, men herregud, jag hade ingen plan. Jag har ingen som helst plan. Jag vill bara lära mig nya grejer.

Lära mig nya grejer, känna nya grejer. Och ja, jag fattar att man kan göra det på olika sätt, t.ex. genom resor, möten, äventyr. Ändå känner jag att kulturen har något speciellt, något fantastiskt, för den finns så tillgänglig och tar så många uttryck.

Egentligen är vi bara djur. Människan är verkligen inget mer än ett djur, men ändå vill vi så gärna att vi ska vara något mer, något annat. Den viktigaste skillnaden är kanske kulturen. Egentligen hade vi inte behövt jobba så mycket och hårt som vi gör. Det ekonomiska systemet, jakten på tillväxt, är något vi själva har uppfunnit, relativt nyss dessutom. Redan för 40 000 år sedan konstruerade människan musikinstrument och bildkonst har till och med funnits sedan långt tidigare än så. Suget efter kultur uppstod inte nyss, det har funnits med oss i tiotusentals år. Idag hade vi kunnat ägna oss ännu mer åt kultur och åt bildning. Vi behöver egentligen inte köpa en massa onödiga prylar, jobba (ibland med rena hitte-på-jobb) 40 h i veckan och sträva efter ständig tillväxt (och nej, jag är verkligen ingen flummig hippie eller ens speciellt vänster, men jag tycker såhär ändå). Vi hade kunnat ägna oss mer åt det som skiljer oss från djuren: kulturen, att nå något nytt, något djupare, bilda oss. Men det gör vi inte, för det sjuka är att kulturen inte har något större värde idag. Bildning och utbildning har inget större värde. Just ingen blir rik av att utbilda sig, av att skaffa sig en akademisk utbildning eller av kultur. Rik blir man av att redan ha pengar att placera eller av att köpa en bostad. Tack vare bostadspriserna kryllar det nu av nyrika människor som kan köpa fräsiga bilar, kläder från rätt märken, ännu dyrare hus. Men de kan inte köpa bildning. Spelar det någon roll? Nej, kanske inte. Jo, kanske mycket.

Jag vill i alla fall tro att den som avstår från att ta del av kultur missar något väsentligt. Jag har också svårt att förstå varför kultur ska ha så lågt värde och betyda så lite. Det går alltid att argumentera för att skattepengar ska satsas på vård, skola, omsorg (och det kan jag ju hålla med om, oftast). Det går alltid att skära ner på kultur (eller?). Men vad blir kvar? Till slut blir vi korkade. Det måste vara så det blir. Till slut blir vi bara djur.

Det allra mest korkade: det parti som pratar mest om kultur är också ett parti som värnar om en ”svensk kultur” och som lägger sig i vilka uttryck konsten får ta. Hur mycket hatar man inte kultur om man tror att det finns en ”svensk kultur” eller ”klassisk och tidlös” konst? Kultur betyder odla. Kultur handlar om att växa, expandera, öka, gro. Tror man att kultur handlar om att… jag vet inte vad? Hopsa omkring i folkdräkt? Enbart visa konst som är rent dekorativ? Verk som skildrar svunna tider? Och inget mer. Ja, då är man faktiskt lite väl dum i huvudet (alternativt hatar kultur).

Det här blev ett långt, svamligt inlägg utan någon stark poäng annat än den att kultur verkligen betyder mycket, mycket för mig och för mig är det överrumplande att den kan betyda så lite för andra.

2019-09-19
Böcker i september
Så har augusti passerat och vi får nog acceptera att sommaren är över. Det behöver inte vara så deppigt, om ni frågar mig. Jag tycker att det är härligt när höstens aktiviteter startar upp efter sommaruppehållet och till skillnad från sommaren, då folk tenderar att vara bortresta (gäller inte minst jag själv…), så brukar det vara lite lättare att samla ihop sina vänner till brädspelskvällar, middagar och allt vad det nu kan vara. Till veckan längtar jag särskilt efter mina danslektioner, som startar igen. Jobbmässigt är också allt i full gång igen, vilket också är skönt, på sitt sätt. Det var åratal sedan jag åkte på någon konferens, men nu i september väntar en tripp till en konferens i Malmö och det ser jag fram emot. Sedan får vi se vad månaden bjuder på för kul!

En liten höjdpunkt varje månad är i alla fall bokcirkeln och nu i september är det min tur att vara värd och att välja bok. Jag har valt Väggen av Marlen Haushofer, så den blir självklar läsning nu i september. Vad jag kommer att läsa utöver Väggen vet jag inte riktigt. Vi får se!

Väggen av Marlen Haushofer

Det verkar som att många förlag verkligen laddar upp inför september, för efter sommarens lugn kommer det plötsligt ut massor av intressanta böcker. Jag brukar varje månad tipsa om några nyutkomna böcker som jag tycker känns extra intressanta, men den här månaden får jag fasen dela upp månadens böcker i två inlägg för att det ska bli rimligt.

Hennes ord av Tove Folkesson
- 1794 av Niklas Natt och Dag. Nej, den här kommer jag inte att läsa, men jag vet att många, däribland Leif GW Persson, blev väldigt förtjusta i 1793, som kom här om året, så jag tipsar om den här uppföljaren ändå. 1793 tycker jag var en onödigt äcklig bok, alldeles för mycket av allt.
- Bitterljuva dagar av David Nicholls. Minns ni bestsellern En dag, boken där läsaren får följa ett par, ett specifikt datum genom åren? Nu är Nicholls aktuell med en ny roman, med en 16-årig kille i huvudrollen. Kärlek, vänskap, coming of age. Kan säkert bli en storsäljare!
- Fyrar runt Östersjön av Magnus Rietz. En bok som är vad den heter: en bok om fyrar runt Östersjön och därtill en bok med fantastiskt fina bilder av dessa. Jag tänkte först skriva att det här är en udda bok för att vara mig, för jag har ju liksom inget jätteintresse för båtar och hav och sådant, men sedan kom jag på att det här knappast är en udda bok för att vara mig? Jag som har fyrmästare och båtfolk längre bak i släkten. Hahaha.
- Hennes ord av Tove Folkesson. Jag blev verkligen förtjust i Folkessons debut, Kalmars jägarinnor, som kretsar kring ett tjejgäng som är alldeles ”för mycket”. Den var så snyggt komponerad, fint skriven, knäpp, rolig, sorglig. Nu är Folkesson aktuell med en roman om att längta efter barn. Jag tror vi kan vänta ytterligare en sorglig, mörk och lite bitskt rolig bok. Undertiteln är Värk I – III…
- Hur vi faller av Kristian Lundberg är en uppföljare till Yarden, som jag tyckte så mycket om. Jag förväntar mig ännu en pärla och ännu ett brännande vackert stycke modern arbetarlitteratur.
- Gileads döttrar av Margaret Atwood är den efterlängtade uppföljaren till Tjänarinnans berättelse. Jag läste Tjänarinnas berättelse förra året och håller den för en av de bästa böckerna det året. Det känns spännande med en fortsättning, men frågan är om den kan leva upp till förväntningarna?! För den som sett TV-serien (det har inte jag) känns det väl förmodligen ”på tiden” att uppföljaren ges ut. Serien är ju liksom uppe i säsong tre vid det här laget.
- Gör skillnad av Emma Sundh, Johanna Nilsson, Maria Soxbo är garanterat en bok för de redan frälsta, men det gör den inte mindre nödvändig. Klimatförändringarna sker nu och med den här boken försöker författarna, tre influencers med klimatintresse, att vända klimatångest till engagemang. Fint initiativ.
- I rörelse av Athena Farrokhzad. Jag gillade verkligen Vitsvit, som kom för cirka 6 år sedan, och jag gillar verkligen Farrokhzad, som jag har haft förmånen att lyssna på på Littfest. Nu kommer en samling fristående dikter.
Gileads döttrar av Margaret Atwood

Vad läser du i september?
2019-08-31
Böcker i augusti och tillbaka till vardagen
Så har sommarens ledigheter snart passerat (för min del) och det är dags att återvända till jobbet. Jag kan tycka att det känns vemodigt redan i juli (!), en känsla av att sommaren har peakat och att allt liksom har vänt. Det känns alltid lite trist med augusti, med andra ord. Det bästa är dock att göra sitt bästa för att muntra upp sig själv. Det gäller att maxa helgerna med somriga aktiviteter: cykelutflykter, uteserveringar, dopp i havet/sjön/älven, häng i stugan, kräftskiva. Har man varit ledig någon längre stund under sommaren tycker jag också att det är nice att se höstens uppstart som barndomens skolstart: in med nytt bänkpapper och på med nya, fina kläder. Nej, bänkpapper kanske man inte använder längre och fina kläder har man förmodligen fullt av i garderoben, men i smått och stort är ”terminsstarten” ett bra tillfälle att göra något nytt, skaffa nya vanor. Vi får se hur det blir med den saken.

På Finlandsbåten i juli

Böcker är i alla fall en konstant i mitt liv. I augusti ser jag fram emot att bokcirkeln startar upp igen efter sommaruppehållet, men jag har faktiskt redan läst ut månadens bokcirkelbok (Bränn alla mina brev av Alex Schulman). Jag tänkte istället läsa några hyllvärmare som jag är extra sugen på att ta tag i, exakt vilka har jag inte riktigt ringat in ännu. Man hade ju kunnat tro att nystarts-känslan även fortsatte till böckerna och att jag skulle gå in i augusti med ett stort sug att läsa en massa nytt. Det är dock precis tvärtom. Ett av försommarens projekt var att göra om lite hemma och det resulterade bland annat i att vi skaffade oss två höga bokhyllor med glasdörrar. Jag har alltså haft anledning att organisera om bland mina böcker. Kul ändå! Det är lätt att bli hemmablind, men nu har jag dem för ögonen igen och är verkligt sugen på att läsa det jag redan har.

Nya bokhyllor på väg att fyllas.

Augusti är annars en högtid i bokutgivningen. Jag tycker mig märka att årets bästa och mest intressanta böcker ofta kommer ut på hösten. Jag antar att det är strategiskt av förlagen att ge ut böcker lagom till höstens alla prisutdelningar och mässor. Här är ett axplock av månadens, i mitt tycke, mest spännande böcker:
- Björnkvinnan av Karolina Ramqvist, en bok som följer en ung kvinna på en kolonialexpedition på 1500-talet och en nutida författare som försöker att beskriva henne. Jag har läst två av Ramqvists tidigare böcker: More fire, som handlar om en ung kvinna som befinner sig på Jamaica, och essän Det är natten, om skrivande. Björnkvinnan verkar lustigt nog koppla till teman från båda dessa böcker. Intressant! Boken skulle ha kommit redan i februari, men blev uppskjuten till slutet av augusti.
- Ålevangeliet av Patrik Svensson, en bok som faktiskt lär handla om precis det man tror – ålen. Låter det tråkigt? Det tror jag faktiskt inte! För många år sedan läste jag Tyst hav av Isabella Lövin och redan där blev jag fascinerad av denna gåtfulla, och snart utdöda, fisk. Ålevangeliet är också en bok om författaren och hans far, så det är säkert en väldigt fin och intressant bok på fler sätt än att den kretsar kring just ålen.
- Halvmördaren av Håkan Nesser. Nesser är en författare jag alltid dras till. Jag älskar hans stil, hans förmåga att bygga upp en stämning – och inte minst hur man alltid känner igen titlar och namn på karaktärer i hans böcker. 😉 Halvmördaren är en ovanligt kort och koncis titel för att vara Nesser, men jag tror ändå att läsaren kommer att känna igen Nessers berättande.
- Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm, en ny biografi över Selma Lagerlöf. Jag tycker att Lagerlöf är en otroligt spännande person: så framgångsrik och så tongivande, i en tid när det absolut inte var självklart att kunna ta plats som kvinna.
- Jag föreslår att vi vaknar av Beate Grimsrud. Beate Grimsrud är en ganska okänd författare för mig, men jag blev fascinerad när jag läste om henne i Vi läser nr 2 i år. De hade en så spännande artikel om Grimsruds samarbete med författaren Malin Nord, vilket alltså har mynnat ut i just den här boken. Grimsrud behöver stöd från andra i sitt skrivande eftersom hon är dyslektiker och har en medfödd synskada och i det här fallet har romanen alltså växt fram i en ”romanverkstad” tillsammans med Nord. Spännande metod och man blir ju nyfiken att ta del av slutresultatet.
- Förlaget Modernista är på gång med en återutgivning av Bodil Malmstens titlar. Eftersom hon är en av mina allra största favoritförfattare <3 så känns det såklart välkommet och kul. Redan i våras kom hennes Så gör jag: Konsten att skriva i en häftad nyutgåva. Nu i augusti är det recensionsdatum för hennes samlade noveller, för första gången i en och samma volym: Svartvita bilder & andra noveller. En något märkligt grej är att boken redan fanns att köpa på årets bokrea. Den hör faktiskt till en av de böcker jag själv köpte (under stor förvåning, för jag kände inte till boken och jag brukar ha koll på utgivningen). Ja, ja. I augusti kommer den i en nylansering, antar jag. Jag älskar Malmstens poesi, memoarer och romaner, så det ska bli superhärligt att också testa hennes noveller.
- Stora veckans vego av Sara Begner, en kokbok med snabblagade vego-recept. Konceptet ”veckans vego” känns kanske igen från Coops medlemstidning MerSmak? Jag brukar i alla fall uppskatta vego-sidorna i MerSmak-tidningen och jag lagar ofta rätterna, dessutom, så jag jag har en god aning om att recepten i den här boken är bra!
Svartvita bilder & andra noveller av Bodil Malmsten

Vad läser du i augusti?
2019-08-01
Böcker i juli och SEMESTER

Åh, vad skönt det ska bli med semester! Jobbmässigt har det varit fullt upp för mig i år. Eftersom jag jobbar på en uppdragsfinansierad myndighet brukar det alltid sluta med att projekten går i vågor över året. Det kan komma perioder där mycket sker på samma gång och sedan kan det gå perioder där man faktiskt har utrymme att återhämta sig, om man uttrycker sig så. I slutet av året brukar det vara som mest hektiskt när precis allt ska vara klart och avrapporterat innan jul och absolut ingenting kan skjutas över till året därpå av någon slags bokföringstekniska skäl som går över mitt förstånd. Som standard kommer man sedan tillbaka till jobbet i januari och har 0 uppstartade projekt. I år blev det emellertid lite annorlunda, av olika orsaker, och jag har haft fullt ös från dag 1. Jag brukar ha cirka 3 – 8 projekt igång samtidigt och mestadels brukar jag kunna lägga upp det så att jag slipper ”multi-taska” så mycket, men i år har folk velat ha diverse analyser och texter av mig från dag 1 och har ibland stått på kö utanför mitt kontor för att få statusuppdateringar… Det har inte varit en optimal arbetssituation, särskilt inte eftersom jag också har pluggat på 33 % vid sidan av, som en kul grej på kvällar och helger. Och det var ju kul, men också rätt arbetsamt. Nåja, allt lättade i maj och nu har jag hunnit varva ned ordentligt. Stressen har lagt sig sedan länge, men semestern känns ändå mer än välkommen. Nu måste jag i och för sig vänta lite till innan jag också får checka ut från jobbet för några veckor, men snart så!

Kurslitteratur. Och examenspresent till mig själv. 😉

Förra året var vi hemma sista helgen innan jobbet drog igång igen och i övrigt var vi i princip bortresta i fyra veckor (med en ca 12 h mellanlandning för att tvätta). Den sista helgen hade vi förresten besök också. Det kanske låter hektiskt, men det var fantastiskt. Innerst inne vill vi nog vara borta fyra veckor igen. Hehe. Så kommer det dock inte alls bli i år, så inbrottstjuvar behöver inte göra sig besvär 😉 , men visst kommer vi att resa bort några dagar, någon gång framöver. Framför allt tänkte vi spendera några dagar i Helsingfors, en stad som jag faktiskt aldrig har besökt förut. Så ge mig gärna Helsingfors-tips!

Ungefär såhär vill man ju ha det i sommar igen! <3

Jag brukar inte läsa så mycket under sommaren. Så fort jag faller ur mina rutiner är det lätt att tappa bort läsningen. När jag är ute och reser med min sambo eller andra känns det heller inte så rimligt att gå undan och läsa; Det blir mer att vi umgås och hittar på saker. Jag har alltså inte gjort upp några planer över sommarens läsning utan det får bli lite som det blir. Jag gissar att det blir en hel del ljudböcker och en och annan pocketbok.

Jag brukar passa på att tipsa om nyutkomna böcker i den här typen av inlägg, men semestertider råder väl även på förlagen i juli. Jag har just inte hittat någon intressant bok över huvud taget!

Vad läser du i sommar?

2019-07-02
Böcker i juni och äntligen ledighet

Vad skönt det ska bli med sommar, hörrni! Jag har förvisso inte semester förrän en bit in i juli, men med långhelg kring nationaldagen och med midsommar om bara några veckor så känns det att det snart är dags. Dessutom kommer det att bli en del festligheter under månaden, så den kommer nog att rusa iväg i en himla fart.

Maj försvann i alla fall i ett rasande tempo. Min programmeringskurs tog slut i början av månaden och då återupptäckte jag den här grejen med fritid. Plötsligt har jag återigen haft tid att göra en massa saker på kvällar och helger och det har ju passat bra, för under maj har det känts väldigt härligt att kunna göra saker i stil med att cykelorientera och att äta glass i solen. Maj har också varit en mer social månad än på länge med mycket brädspel, grillning, middagar och Eurovision-kväll. Den sistnämnda orsakade nästan en ohälsosam spänning. Ni som också följde tävlingen kan säkert förstå…

Något som jag har ägnat förvånansvärt lite tid åt är läsning. Det är i alla fall så det känns, men mycket av det är väl bara en känsla, så som det kan kännas när man plötsligt inser att man har sju påbörjade böcker och att ingenting blir utläst. Någon som kan relatera? Snart kommer ketchup-effekten och det kommer att rassla till med en himla massa bok-inlägg, men till dess går det långsamt fram. Det blir några sidor lästa här och några där.

Jag har med andra ord min juni-läsning spikad: det blir till att beta av det jag har påbörjat. Just nu läser jag exempelvis Slutet av Mats Strandberg och Anna Karenina av Lev Tolstoj. Den sistnämnda blir förmodligen hela sommarens projekt, men så är den ju också drygt 1 000 sidor lång.

Slutet av Mats Strandberg

Jag brukar passa på att tipsa om nyutkomna böcker när jag gör den här typen av inlägg, men den här gången får jag tipsa om att botanisera på biblioteket eller att snegla på äldre böcker, för jag har ärligt talat inte så många tips att komma med. Jag har då inte hittat så många guldkorn i förlagens kataloger i alla fall.

För den med barn kan jag i alla fall tipsa om att en sprittny Astrid Lindgren-bok (!) med illustrationer av Maria Nilsson Thore kommer ut nu i juni. Då kommer nämligen Ett litet djur åt Pelle, som såklart är en berättelse från Saltkråkan. <3 Jag har redan bloggat om den faktiskt.

Ett litet djur åt Pelle av Astrid Lindgren och Maria Nilsson Thore

Vad läser du i juni?

2019-05-30
Böcker i maj och äntligen vår!
Vad skönt att våren äntligen är här med besked! För mig var det väldigt välgörande med påskledighet efter en lång vinter och vårvinter med mycket jobb (och studier). Eftersom jag har jobbat heltid och pluggat 33 % så har det blivit lite mycket, ärligt talat, men nu är kursen snart slut. Nu undrar jag nästan vad jag ska göra med all fritid? 😉 Maj är faktiskt en väldigt luftig månad, får man väl säga. Jag har möjlighet att ta ledigt på klämdagar genom att ta ut flextid, så helt utan semesterdagar blir det långhelg både nu kring 1:a maj och lite senare runt Kristi Himmelsfärd. Jag hade gärna hittat på något extra skojigt under någon av de här helgerna, men min sambo råkar jobba båda långhelgerna, så vi kan inte åka iväg någonstans, och det har inte passat så bra att resa på egen hand heller. Det får bli avkoppling på hemmaplan istället, men det kan man ju också behöva! Det blir nog en hel del löpning och cykelorientering, om jag känner mig själv rätt. Och så ska vi såklart kolla på Eurovision <3 och mot slutet av maj toppar vi med att gå på Önskekonsert på Norrlandsoperan.

I april har det blivit en hel del läsning i mina föräldrars uterum. 🙂

När det väl lossnade med kursen, och jag började se ljuset i tunneln vad gäller detta, så fick jag en stor läslust, måste jag säga. Under april har jag plockat fram födelsedags- och julklappsböcker som inte har hunnits med förrän nu. Lyxigt att ha ett lager med olästa böcker hemma! Jag kommer att fortsätta att beta av den här samlingen under maj, hade jag tänkt, och även läsa böcker som tyvärr har blivit liggande längre än det här halvåret… Jag tänkte till exempel våga mig på Törst av Jo Nesbø som jag har haft oläst i åratal. Den ska vara riktigt bra, har jag hört!

Törst av Jo Nesbø

Om någon annan är sugen på att läsa något helt nytt och purfärskt så kommer det faktiskt ut en del spännande nu i maj. Förlagen gör sig redo inför sommaren, antar jag. Här är några tips:

Vi for upp med mor av Karin Smirnoff
- I maj kommer uppföljaren till Karin Smirnoffs succédebut Jag for ner till bror. Den kommande Vi for upp med mor fortsätter att ”på ojämförlig prosa … låta oss stifta bekantskap med glesbygdens olika gestalter…”. Att jag inte har läst Jag for ner till bror känns som en skandal, för det är SÅ många som har tipsat mig om den.
- I maj kommer också en ny bok från Curtis Sittenfeld. Ni kanske är några av alla de som läste den fascinerande Presidentens hustru? Nu kommer Sittenfelds första novellsamling på svenska, Jag säger det ni tänker. Spännande!
- Konsten att leva som en katt är eventuellt en helt meningslös bok, men jag fick i alla fall upp ögonen för den av två anledningar: 1) katter!!, 2) framsidan. Boken är skriven av Stéphane Garnier och är en illustrerad bok med tips om att att ”leva som en katt och minska stress och allmänt obehag”. Säkert en självhjälpsbok så god som någon. Om inte annat tror jag att den är fylld med gulliga bilder. 😉
- Det här är kanske inte en bok för mig, för jag är ingen bilderbokläsare egentligen, men jag blev förtrollad redan när jag såg pressbilderna av Tiger, Tiger, Tiger av Åsa Lind & Joanna Hellgren. ”Tiger, Tiger, Tiger handlar om svårfångad kärlek till en vacker katt. Om att vilja klappa och vara nära, men inte hinna med. Grannens katt är alldeles för snabb för små knubbiga ben, inte ens vackra blombuketter och strömmingskaka lockar fram honom ur buskarna.” Katter. <3 <3 <3 Jag har dessutom haft en Tiger. <3 <3 <3
Tiger, Tiger, Tiger av Åsa Lind och Joanna Hellgren

Tiger <3 <3 <3

Vad läser du i maj? 🙂
2019-04-30
Böcker i april 2019 och inte mycket tid för läsning
Det känns närmast ironiskt att jag för cirka en månad sedan skrev att jag såg fram emot en vilsam månad efter en tid med väldigt mycket att göra. Det blev snarare tvärtom. På jobbet har jag väldigt mycket att stå i och hemma har jag också en hel del att göra, inte minst för att jag läser en programmeringskurs på distans. Det är ju kul med studier, naturligtvis, annars hade jag inte sökt kursen, men även om den här kursen inte är så tung eller svår så kräver den ju ändå tid. Jag vet inte hur många timmar jag har lagt under mars månad på att lösa den tredje inlämningsuppgiften av fyra. Bland annat spenderade jag i princip en hel tågresa tur och retur till Östersund med att greja med den här inlämningsuppgiften. Det var nästan så att jag blev paff när tåget var framme. Jag hade behövt sitta 5 h till. Hehehe.

I Östersund har jag för övrigt aldrig varit förut, men jag blev verkligen förtjust och känner helt klart att det är en stad jag gärna återvänder till, kanske när det är lite mer sommar & sol. Den här gången åkte jag till Östersund för att gå på bröllop. Festen hölls på Frösön, där vi också bodde på hotell. Åh, vad vackert det är på Frösön! Jag älskar utsikt och fina vyer och det har man ju verkligen därifrån. När man har vuxit upp i Uppland och levt hela sitt vuxna liv i Umeå, som ju är platt som en pannkaka, så känns det förbluffande när det är kuperat och lite mer liv i landskapet. Och allt vatten… (som ju naturligtvis var fruset den här gången). Ja, vackert! Och bröllopet ska vi inte tala om. <3 Så, så fint!

Annars har helgerna runnit iväg med Melodifestivalen, Tallest man on earth-konsert, Littfest (<3) och andra grejer. Det jag verkligen inte har ägnat mycket tid åt är läsning. Några böcker har jag läst ut, men det var nog mest för att de varit påbörjade sedan längre.

Kanske får april bli en månad när jag prioriterar upp läsningen lite! Ja, jag tror att det kan bli något, faktiskt. Snart kommer ju också påsken, med efterlängtad ledighet för mig. Då ska jag nog minsann läsa Musan, som jag fick i födelsedagspresent och inte har hunnit börja på ännu.

Mina födelsedagsböcker! 🙂 Från januari. 😉

April är annars en månad då förlagen brukar vara alldeles särskilt ivriga på att mata ut intressanta böcker inför sommarsäsongen. Själv har jag ju en del ”hyllvärmare” att beta av, men om vi glömmer det för en stund så kan jag ju tipsa om att april bland annat bjuder på följande nyheter:

Folk med ångest av Fredrik Backman
- Fredrik Backman kommer ut med det som beskrivs som en ”bråkig bok”: Folk med ångest. Den här gången har han skrivit en komedi om ett gisslandrama på en lägenhetsvisning. Jag tror nog att vi kan vänta oss att hans kommande bok befolkas av precis den sköna blandning med mångbottnade människor som vi har vant oss vid i hans böcker, men att det är snäppet knasigare än vanligt. Jag ser fram emot att läsa! Jag älskar knäppa humor-deckare och kan behöva lite feelgood.
- DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen är aktuell med reportageboken Amerikaner, som kommer ut nu i april. Jag kan på sätt och vis känna mig lite less över USA, Trump och utvecklingen generellt i världen, men det här boken känns ändå lockande. Jag brukar gilla det af Kleen berättar om i DN och i den kommande boken kommer det bland annat finnas intervjuer med intressanta personer som Chelsea Manning och Steve Bannon.
- I april kommer också en ny bok av Jonas Karlsson. Jag vill gärna lyssna på den ifall den också ges ut som ljudbok, för det är något speciellt att lyssna på hans böcker i författaruppläsning. Jag är särskilt förtjust i God jul, som handlar om ett kommunkontor och försök att skapa lite julstämning… Den nya, Regnmannen, beskrivs som ”en trädgårdsberättelse” och handlar om en änkeman som påtar runt i sin rosenträdgård när han plötsligt hittar en rostig kran med oväntade egenskaper.
- Jag har tänkt mer än en gång att jag måste läsa något av Amanda Svensson. Jag har till och med Välkommen till den här världen hemma, men har inte läst den (än). I april infaller i alla fall recensionsdatumet för henne senaste: Ett system så magnifikt att det bländar (ska man vara petig kom den ut redan i mars). Det är en familjeberättelse om tre syskon som försöker att nå varandra i en splittrad värld, som förlaget beskriver det. Jag blev ruskigt sugen på att läsa boken efter Littfest, när Amanda Svensson diskuterade den här boken i ett samtal med Jonas Hassen Khemiri.
- Nanna Johansson är en av mina favoritserietecknare och jag brukade också lyssna på henne i den numera insomnade podden Lilla drevet (saknar!). Hon är vass och rolig och självklart ser jag fram emot hennes kommande album, Jag kommer med stryk, som kommer ut i april. Enligt förlaget kommer den innehålla en hel del ouppfostrade tanter, självgoda män, Stockholmsbeundrande lantisar och käcka motivationsdjur…
- För några år sedan läste jag (och såg filmatiseringen av) Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs. Det är en speciell och lekfull bok, illustrerad med märkliga vintage-foton, som liksom får nytt liv i berättelsen. Jag visste inte att det har kommit en fortsättning, som nu är uppe på del 4, men det kanske är läge att fortsätta läsningen. Del 4, Dagarnas karta, kommer i april.
Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson

Vad läser du i april?
2019-03-31
Böcker i mars (2019) och energi
Årets kortaste månad är till ända. När jag skriver det här sitter jag med en ordentlig förkylning och hoppas på det bästa, d.v.s. att det går över snabbt. Jag har varit väldigt otursförföljd det senaste året, med den ena förkylningen efter den andra. Kan man få slippa någon gång? Jag har också haft onödigt mycket att göra på jobbet de senaste månaderna, så jag har kanske inte fullt lika mycket energi som vanligt, förkylning eller ej. Jag hoppas att mars blir en mer vilsam månad. Jobbet brukar absolut inte vara någon stress-faktor i mitt liv, men just nu har jag fyra projekt som rullar parallellt och där alla väntar på att jag ska leverera saker. När jag rullar tummarna i augusti kan jag se tillbaka på den här tiden och skratta, antar jag. Just nu skulle jag vilja ha… en assistent.

Någonting jag verkligen hämtar energi från under dessa dagar är i alla fall dansen. Jag tycker verkligen att jag har fått en nystart med dansen i år. Eller nystart är kanske fel ord. Jag har dansat i över ett decennium utan uppehåll, men i år har det dykt upp en del nygamla ansikten, både bland andra kursdeltagare och bland lärarna, och allt känns bara så extra rätt och kul och utvecklande! Igår hade jag ingen som helst vettig anledning att gå på min danslektion, för jag hade faktiskt ont i halsen och är det någon gång man ska vila så är det ju när man har en pågående halsinfektion… Men är man lite dum i huvudet så är man. Sa jag att jag är förkyld ofta? Det kanske finns en förklaring…

Något annat som gett energi i februari är den spelning som min sambo hade med sitt band. Så då var jag på en pub här i Umeå och lyssnade. 🙂

En annan energi-boost fick jag här om veckan när jag var med och överraskade en vän med en möhippa! Så härligt och roligt och med många skojiga lekar och upptåg. Det var verkligen superfint ordnat, främst av den blivande brudens systrar, så jag ska inte ta åt mig äran här. Jag tror att vi alla hade en riktigt härlig dag och nu i mars väntar fortsättningen: bröllop! Det kommer att bli fantastiskt! Och tårarna lär väl spruta… 🙂

En annan grej som jag längtar efter i mars är Littfest, Umeås litteraturfestival. Förra året kunde jag knappt slita mig eftersom att det var så himla många intressanta samtal som avlöste varandra. Jag var helt mör efteråt! På minussidan för årets upplaga finns dock att min favorit, Jonas Hassen Khemiri, gästar Littfest på fredagen, när jag egentligen jobbar. Samma sak gäller samtalet Den politiska kulturen med Uje Brandelius och Suzanne Osten i samtal med Annika Norlin. Hur ska jag hinna med detta? Jag planerar att ta långlunch (vilket jag har full rätt att göra p.g.a. flextid), men jag får se om jag får till det. Annars får jag maximera lördagen, då jag har tid att lyssna på författarsamtal hela dagen om jag har lust. Självskrivet är att lyssna på den vietnamesisk-kanadensiska författaren Kim Thúy, som också hör till mina favoriter.

Apropå Uje Brandelius: jag såg soloversionen av hans show Spring, Uje, spring här om veckan och tyckte att den var himla rolig, sorglig och fin, så den kan jag rekommendera till alla som har chansen att gå och se. Jättefint var också att Uje tog sig tid att hälsa på alla han kom åt att skaka hand med innan föreställningen och att han sedan stod i garderobskön och tackade alla efteråt också. Alltså! Vilken varm och genuin person han är! För er som inte har koll på Uje Brandelius så är han kanske främst känd om sångare i bandet Doktor Kosmos, men nu är han aktuell med en show om livet och vardagspussel – och om att drabbas av Parkinsons sjukdom. På Littfest är han främst aktuell med barnboken Hemma hos Harald Henriksson, som han skrivit tillsammans med Clara Dackenberg.

Jag hoppas att jag lyckas gå på alla samtal jag vill på Littfest. Men det är inte bara Littfest och bröllop som kommer att uppta mina helger den kommande månaden. Det blir nog fullt upp i mars, faktiskt. Det ska klämmas in Melodifestivalfinal <3 (som vi ser framför TV:n med vänner) och så ska vi på konsert med Tallest man on earth. Och så händer det säkert något mer, som jag inte kommer ihåg… Men vila ska jag klämma in. Vila och läsa.

I mars tänkte jag fortsätta med ”projekt läsa ut slattar”. Jag har så många påbörjade böcker på nattduksbordet! Varför blir det så? Nu är jag inne på typ 3:e månaden med Maken med Gun-Britt Sundström och Orlando med Virginia Woolf. I mars är de nog utlästa båda två, tror jag…

Maken av Gunbritt Sundström

Vad läser du i mars? Vill du ha några tips på sprillans färska böcker så kommer de i alla fall här:

All den luft som omger oss av Tom Malmquist
- All den luft som omger oss av Tom Malmquist. Vi var många som läste och berördes av Malmquists autofiktiva roman I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, som kom 2015. Den boken, som skildrar den fruktansvärda tid då Tom förlorar sin sambo och samtidigt blir pappa, nominerades också till flera tjusiga priser, däribland Nordiska rådets litteraturpris. Den kommande boken kretsar också kring Tom (och hans uppväxt), men handlar också om ett ouppklarat mord. Jag hoppas och tror att Malmquist fortsätter att skriva med sin fina ton och lätta, luftiga, poetiska språk.
- Överstinnan av Rosa Liksom. Förra året läste jag Kupé nr. 6 av samma författare. Jag tyckte att den var väldigt speciell och den gav helt klart mersmak och nu kommer alltså Rosa Liksoms senaste i svensk översättning. Överstinnan handlar om en kvinna som blickar tillbaka på sitt liv som rört sig i nationalistiska och nazistiska kretsar. Den är säkert intressant.
Överstinnan av Rosa Liksom
2019-03-01
Böcker i februari (2019) och teknikstrul
I februari kommer det ut flera intressanta titlar. Här är de två som jag ser fram emot mest:

Grejen med saker av Helena von Zweigbergk
1. Helena von Zweigbergk verkar vara inne i en väldigt produktiv fas. I höstas var hon aktuell med sin senaste roman, Totalskada, och redan i februari kommer en bok där hon tillsammans med Cilla Ramne och fotografen Pia Ulin diskuterar vårt förhållande till saker. Grejen med saker är titeln. Det känns som ett tema i tiden att undersöka.
2. Här om året läste jag Middlesex av Jeffrey Eugenides. En fantastisk bok, tycker jag! Därför känns det spännande att det kommer nytt av Eugenides nu i februari. Då kommer novellsamlingen Tidig musik.
Tidig musik av Jeffrey Eugenides

En tredje bok som jag hade sett fram emot är Karolina Ramqvists nya, Björnkvinnan, som enligt vårkatalogen skulle ha kommit ut nu i februari, men som tydligen har blivit framskjuten till september. Undrar vad som hände? Kanske ville författaren fila lite till – och det kan man väl i sådant fall förstå. Det tar tid att skriva en roman och när man väl har börjat lägga ner all den där tiden vill man väl också att berättelsen ska bli så bra som den någonsin kan bli.

Själv har jag lagt ned absurt mycket tid och energi på teknikstrul i januari. Jag började året med att bli hackad (ett gammalt Pinterest-konto som jag inte brukar använda). Det var inte hela världen, men jag kände mig ändå tvingad att fundera några extra varv på mina lösenord och jag behövde lägga ner en hel del tid på att ändra vissa av dem. När detta var klart så behövde jag plötsligt byta telefon och det fungerade ganska smärtfritt ändå, för jag hade en säkerhetskopia av min gamla mobil och kunde därför få med mig allt av värde till den nya. Eller ja, inte riktigt allt: snart insåg jag att den app som jag har för att generera säkerhetskoder till alla miljarder ställen med 2-faktorautentisering inte hade följt med, så då behövde jag lägga en massa tid åt mina lösenord igen. Nåja, det var väl inte heller hela världen, även om det finns roligare saker att spendera tid på, särskilt när man redan lagt en massa tid på lösenord för bara någon dag sedan…

Då kändes det jobbigare när min nätverkslagring (NAS) plötsligt rasade ihop. Från den ena dagen till den andra var min NAS totalt död och gick inte att väcka. Inte heller detta var en katastrof eftersom jag hade backup av mina filer på andra ställen, men det visade sig snart att allt faktiskt inte fanns säkerhetskopierat som jag hade trott, för den automatiska säkerhetskopieringen hade magiskt slutat att fungera av sig självt i oktober. Jag kunde över huvud taget inte dra mig till minnes vilka filer som eventuellt gått förlorade, men förstod väl innerst inne att det egentligen inte var något av värde som gått förlorat. Jag kände ändå rätt mycket katastroftankar, måste jag erkänna. Det är inte kul att förlora foton och andra minnen som man har byggt upp under decennier och även om det nu inte var så, så fick blotta tanken mig att bli helt matt. Så löjlig är jag!

Magiskt nog gick det att få ordning på min NAS igen, för den delen, så i slutändan förlorade jag ingenting, men det krävde någon veckas väntan på ny hårdvara och sedan ytterligare ett antal dagar innan jag kunde få hjälp av tekniker, som för övrigt behövde ägna flera timmar åt att försöka komma in på mina diskar. Det var långt ifrån säkert att allt skulle gå att rädda i slutändan. Det var en liten pärs!

Förlåt för detta dravel. Jag tror att cirka 1 promille av mina läsare är intresserade av att läsa om mitt teknikstrul. Det här är i alla fall något som har präglat min januari, även om jag inser att jag också har fyllt månaden med mycket kul. Jag har t.ex. varit i Öregrund, sett baletten Svansjön (åh, så fint det var och så imponerande duktiga dansarna var!) och så har jag firat födelsedag med fika & brädspel. 🙂 Frusit har jag gjort också. Det har varit skapligt många minusgrader här i Umeå och jag är inte riktigt gjord för låga temperaturer.

I februari önskar jag mig lite mer lugn och ro på teknikfronten, men lite mer liv och rörelse i andra sammanhang. Det är inte så mycket i kalendern för tillfället, men jag får se till att hitta på något efter den här kyliga och struliga januari-månaden.

Läsa böcker kommer jag i alla fall att göra, i vanlig ordning. Jag har en del ”slattar” att läsa ut, men jag hoppas också på att hinna påbörja följande böcker som står på tur:
- Bokcirkelboken Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske av Emmy Abrahamson. Den är vald med förhoppningen att den ska vara lättläst och underhållande, så det är något vi alla i cirkeln hoppas på. När någon valde något ”lättsamt och underhållande” senast blev det den fruktansvärt usla Dumskallarnas sammansvärjning som hela cirkeln sågade unisont. Hehehe.
- Musan av Jessie Burton. Jag fick den när jag fyllde år och jag tyckte verkligen om Miniatyrmakaren av samma författare, så Musan ser jag fram emot lite extra! 🙂
Födelsedagspresenter: Musan, Mitt hjärta går på och Eat good. Om tårta ingår i konceptet ”eat good”? Ja… Varför inte? 🙂

Vad läser du i februari? 🙂
2019-01-31