Nej, men, har det redan blivit sommar? Efter den här rekordkalla (?) våren har jag inte riktigt hängt med i svängarna och förstått att sommaren är här. När jag tittar i kalendern inser jag dock faktum. Och blir lite matt. Nu är det snart semestertider, halva året har gått och var har man egentligen hunnit åstadkomma på jobbet? Det känns som att jag började jobba efter föräldraledigheten igår. Juni blir en jobbintensiv månad, på sitt sätt. Jag har fler jobbresor inplanerade än jag har haft på många, många, många år. Resor har aldrig varit min grej, egentligen, men med ett litet barn hemma blir det ännu svårare på något sätt. Ska jag vara borta hela dagar och nätter från mitt barn? Jag försöker att muntra upp mig med att det säkert blir givande och kul att fara på tjänsteresa. Dessutom går en av resorna till Bryssel, vilket såklart måste innebära min favoriträtt, moules frites, och ett besök på Magritte-muséet.

Resten av månaden ska jag pussa på min lilla flicka, dansa & springa (obs: ej samtidigt), gunga i vår underbara hängstol i trädgården (finns det något mer rofyllt?!), fira midsommar och förhoppningsvis umgås med nära & kära så mycket som möjligt. Känns som en bra plan!

Junis bokcirkelbok är en av mina hyllvärmare (och det är inte ens mitt val den här månaden! :)): Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen. Det är någonting segt över den, måste jag erkänna. Jag hoppas att det lossnar snart. Det är en tunn liten bok som ändå känns… mastig på något sätt. Min livssituation kräver egentligen lättsamma e-böcker man kan scrolla sig igenom i mobilen. Det får bli någonting åt det hållet när Berättelse om ett äktenskap är utläst…

Några juni-böcker jag är nyfiken på:

• Efter Tupac och D Foster av Jacqueline Woodson handlar om Neeka och D Foster. Den sistnämnda kommer in i Neekas familj som fosterbarn och med sig för hon en ny värld – allt som händer utanför Queens. Woodson belönades med ALMA-priset för ett antal år sedan och det känns superspännande med nytt på svenska.
• En främling knackar på din dörr av Håkan Nesser är en samling med tre kortromaner som utspelar sig i Van Veeterens Maardam. Jag känner mig sällan särskilt peppad på deckare nu för tiden; De är ju så till förväxling lika allihop..? Men Nesser har något alldeles eget i språket, humorn, berättandet. De här vill jag läsa!
• Hur blev jag till? Och hur kom jag ut? av Asabea Britton och Louise Winblad är min dotter för liten för, men en dag kanske det är en fin bok att bläddra i tillsammans för att stilla nyfikenheten kring de där frågorna som så många barn har: Hur blev jag till? Och hur kom jag ut? Det känns så kul att den här boken har kommit ut! Jag följde barnmorskan Asabea Britton på Instagram när jag var gravid och tyckte att den gav så mycket pepp och bra information kring graviditet och förlossning. Hon är en duktig folkbildare! Louise Winblad är också fantastisk. Hennes illustrationer och vardagsskildringar HejHejVardag är verkligen mitt-i-prick!
• Katternas ö av Masoud Gharehbaghi är en bilderbok med hållbar uteckling-tema, om jag förstår det rätt. Jag tycker alltid att det känns extra trevligt att låna hem kattböcker till min dotter. Skulle absolut vilja bläddra i den här med henne!

Har du någon bok du längtar efter lite extra i juni?

Vad skönt att februari snart är här! Januari skulle bli månaden då jag började jobba igen. Det kändes inledningsvis lite ”blandat”, som jag har sagt till alla som frågat. Med det menade jag att det kändes piss att vara ifrån min bebis så mycket! 😉 När jag väl var tillbaka på jobbet var det dock full rulle från start och jag kom på mig själv med att njuta av att kunna fokusera på en sak i taget och att prata med andra vuxna om dagarna. Dagarna flög iväg och jag kunde komma hem och känna mig pigg. Pigg! Då är det också enklare och roligare att fokusera på att umgås med sitt barn. Det var faktiskt inte så jobbigt som jag tänkt mig att börja jobba igen. Det var också skönt att ta tillbaka sömnen. Efter att ha tagit alla nätter sedan vår dotter kom till världen gjorde vi ett byte inför årsskiftet och nu sover alla i familjen bättre än på mycket länge (oftast), härligt nog. Det gäller inte minst mig själv, som inte går upp 5–10 gånger per natt längre.

Men. Jag hann bara jobba fyra dagar (varav två hemifrån) innan hela familjen blev sjuka. En av oss testade positivt för covid och sedan blev det alltså karantän. Vår flicka, som varit så frisk fram till nu, fick sin första feber och även om det absolut inte var någon fara blev vi ändå oroliga och all energi gick åt. Fantastiskt nog tillfriskande hon snabbt och då behövde vi plötsligt lära oss att underhålla en baby samtidigt som man är sjuk. Men det gick bra! Det hela sammanföll dock med att jag hade en stor arbetstopp på jobbet. Jobbet jag inte kunde gå till. Något som tack och lov löste sig tack vare fina kollegor och chef! Tacksam för det!

Det är speciella tider. Fortfarande. Tänk att vi har levt med pandemin så länge?! Nu, när vi har upplevt covid i min lilla familj, känns det närmast som en lättnad. Ingen i familjen är i riskgrupp (längre) och vi vuxna är vaccinerade. Det finns inte så mycket att oroa sig över och nu ska vi väl slippa skiten den närmsta tiden.

Efter denna annorlunda hemma-januari är jag redo för en mer normal vardag! Jag är sugen på att komma in i mina arbetsuppgifter på riktigt och hitta en bra balans så att jag både hinner med vårt barn och allt annat. Jag är sugen på att börja dansa igen efter juluppehållet. Kanske springa igen! Jag är sugen på att få ordning på de sista störiga grejerna i vår hem – smått och stort som kommit med höstens flytt och som vi inte har prioriterat att göra ännu. Det är så mycket som borde organiseras och fixas till.

Ja, vi håller oss nog sysselsatta i februari, det tror jag nog.

Med den förbättrade sömnen har jag också större lust och ork att läsa. Jag ska först och främst läsa ut nästa bokcirkelbok: Levande och döda av Han Kang (mitt bokcirkelval!). I övrigt får vi se vad det blir. Två nyutkomna böcker som jag är nyfiken på är i alla fall dessa:

• Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti, en bok som handlar om en mamma och en dotter, bosatta i Stockholm respektive Gällivare. Jag vet inte vad som gjorde mig nyfiken. Kanske att jag själv bor i Umeå och min familj i Öregrund, i norra Roslagen. Avstånd.
• Äpplet faller inte av min feelgoodfavorit Liane Moriarty. Boken handlar om ”det perfekta paret”. Eller är det bara en fasad? Jag tycker Moriarty skriver fängslande samtidigt som böckerna också har en viss tyngd och berör även lite mörkare ämnen. Gillar det jag har läst hittills!

Vad läser du i februari?

Januari är här! Den här månaden är det två böcker jag är lite extra nyfiken på:

• Bara en mor av Roy Jacobsen. Jag har förvisso bara läst den första delen i Jacobsens serie om Barrøya, men den var riktigt bra. Jag är sugen på att fortsätta läsa om den lilla norska ön och dess invånare vid krigsåren. Nu i januari kommer del fyra.
• Har ni också läst Testamente av Nina Wähä? I så fall kanske ni, liksom jag, är nyfiken på Babetta, som kommer nu i januari. Förlaget beskriver den som ”en hyllning till filmkonsten med alla dess hjältar och skurkar”. Handlingen har nu flyttat sig långt från Testamentes Tornedalen – i Babetta tillbringar huvudpersonerna en sommar i Sydfrankrike.

Själv tänker jag ägna januari åt att läsa ut påbörjade böcker. Jag har en imponerande hög på gång och dessutom ett helt gäng biblioteksböcker som jag bör ta tag i. Under föräldraledigheten har jag tagit dagliga promenader och en lagom runda har passerat förbi biblioteket, där jag har inspirerats till att låna hem betydligt mer än vad jag hinner läsa ut. Någon som känner igen sig?! Nu är min föräldraledighet strax slut för den här gången och det återstår att se hur mycket jag kommer att hinna/vilja läsa framöver. Hur får man tid till att både umgås med sin bebis och att jobba?! Herregud. Just nu känns det helt sjukt att börja jobba igen.

I januari har jag inte speciellt mycket inplanerat. Jag fyller år, men lär knappast ha något stort kalas, som ni kanske förstår (pandemin, ni vet). Annars lär månaden mest handla om att landa i det nygamla livet med ett jobb att cykla till varje morgon. Man lär väl vänja sig vid det med! Tro det eller ej, men just cyklingen är något jag ser fram emot i alla fall. Annars hoppas jag på dans och träning, kanske någon brädspelskväll eller andra tillfällen att träffa vänner (om pandemin tillåter). Vårt radhus bjuder också på tusen små och stora projekt att ta tag i när andan faller på. Kanske blir januari den månad då vi fick lite ordning på vinden, där vi just nu har slängt upp allt möjligt huller om buller.

Vad gör du i januari?