Maj, så efterlängtat! Har det här varit den segaste våren någonsin? Ett tag kändes det som att snön aldrig skulle smälta bort, men magiskt nog räckte det med några få varma dagar så började det ändå komma upp vårlökar i rabatterna.
I maj fyller vår dotter två år(!!!). Hur gick det till?! Min stora, lilla tjej! Födelsedagen ska förstås firas med de närmsta: bland annat mormor och morfar, som kommer och hälsar på. Hoppas Umeå visar sig från sin bästa sida och bjuder på värme dessa dagar. Kanske dottern till och med kan använda en av förra årets födelsedagspresenter: sandlådan. Den har varit täckt med snö fram tills… nyss?
Annars planerar jag inte så mycket för maj. Jag hoppas dock att jag hinner springa en del. Jag har nämligen anmält mig själv och en hel del kollegor till Blodomloppet och det vore kul att inte vara helt ur form när det väl är dags. Än så länge känns det bra i alla fall. Jag har hunnit med ett antal rundor och det har gått över förväntan, om man får säga så.
Vad gäller böckerna har jag framför allt ett läsmål: att hinna lyssna klart på nästa bokcirkelbok. Nästa gång ska vi bokcirkla Årets bok-vinnaren Dit du går, följer jag av Lina Nordquist. Det är rent objektiv sett en bra bok: gripande, spännande, allt sådant. Ändå: jag känner ett motstånd. Är den inte för lång? Är den inte lite väl sentimental? Får se hur den utvecklar sig… Oavsett hur det går ska det bli skojigt att diskutera den. Bokcirkeldiskussioner kan verkligen få en ”halvbra” bok att tippa över åt något håll – växa till något större eller rasa ned och få ett sämre betyg.
Vill du läsa något nytt har jag några tips, som kommer här:
Två av Ann ForslindsBäbis-böcker kommer i ny ”board book”-version: Bäbis kan och Bäbis rädd. Kul att dessa barnboksfavoriter kommer i en version som är lätt för små barn att bläddra i själv. Vårt barn har verkligen uppskattat Bäbis-böckerna (och gör det ännu).
Äntligen nytt av fantastiska Martina Haag! Hon kan skriva fantastiskt gripande om ångest, men också underhålla som få andra. Jag misstänker att hennes senaste, Från och med nu, innehåller lite av båda. Den beskrivs som en bok om två vänner, som mitt i livet bestämmer sig för att uppfylla alla sina drömmar.
Medicinhistoria hör inte till mina mest lästa genres, men Elinor CleghornsSjuka kvinnor gjorde mig intresserad. Boken handlar om ”missförstånd, mystifieringar och feldiagnosticeringar som tycks följa kvinnors sjukdomar och smärta”. Det känns som att vi än idag har förvånansvärt många mystiska ”kvinnosjukdomar” i samhället: sjukdomar och smärttillstånd som långt ifrån alla tar på allvar. Sjukt!
Bland alla småbarnsböcker vi har plöjt hittills är Sickan-böckerna, av Sofia Rådström, de jag uppskattar mest (dottern tycker också om dem!). Med underbara illustrationer och härliga rim berättar Rådström varmt och humoristiskt om vardagssituationer med igenkänning. Nu kommer Ät nu, Sickan och Var är Sickan? Den sistnämnda är dessutom en bok med flikar, vilket jag känner på mig kommer att bli en hit här hemma (vi har en annan flik-bok hemma och dottern vill gärna läsa den om och om och om igen).
April är här! Det kan gå fort när snösmältningen väl börjar, men visst känns det något avlägset att det skulle bli barmark inom den närmsta tiden. Det finns många nackdelar med att bo lite längre norrut – en del skulle nog lyfta fram den onödigt långa mörka delen av året eller de kyliga vinterdagarna. För egen del ser jag våren som det största minuset med att bo här, snarare än att bo söder om Dalälven. Det hinner liksom aldrig bli vår. När det väl har torkat upp i skogen, och man vågar hänga undan vinterjackan för den här säsongen, är det allt som oftast redan sommar. Så lär det bli även i år, när vintern har känts ovanligt lång på något sätt.
Snart är det i alla fall påsk och då kommer jag som vanligt att resa ned till Öregrund och förhoppningsvis få en viss dos vår. Det ska bli väldigt mysigt att åka ner, inte minst för att jag inte har varit där sedan i julas. Själva resan är dock något att bäva för, känner jag. Tågresor har gått från några timmars mys med datorn i knät till en långdragen plåga där man förtvivlat försöker få sitt lilla barn att åtminstone inte ha sönder andra resenärers grejer och/eller orsaka dövhet. Lite orättvist beskrivet kanske, men i höstas spenderade vi alltså nedresan med att gå runt, runt i tåget – fem timmars promenad. När hon väl somnade, av pur utmattning, kom främlingar fram och berömde mig för mitt otroliga tålamod. Jag började nästan gråta. Men, men. Det går kanske lättare för var gång! På nedresan har jag i vart fall dotterns farmor och gammelmoster med mig på tåget, så vi kan förhoppningsvis byta av varandra lite grann.
Senare i april ska jag på opera för första gången på några år. Det ser jag fram emot. Mycket! I övrigt har jag inte så många planer och jag har heller inga stora ambitioner när det gäller läsningen. Det brukar inte hinnas med så mycket när jag är bortrest och den här månaden blir det ju som sagt en påskresa. Om du är sugen på att läsa något nyutkommet så kommer i alla fall, i vanlig ordning, några tips här:
Alla är vi valloner av den uppmärksammade DNA-släktforskaren Peter Sjölund är en bok om släktmyter. Jag fastnade för titeln eftersom jag själv kommer från ett område där många anser sig härstamma från valloner… Och jag har själv tänkt tanken: är jag inte lite lik en vallon? Hahaha. Jag hade ingen aning om att det tydligen är den vanligaste släktmyten.
Bebbe plaskar av Mervi Lindman. Bebbe-böckerna hör till tvååringens favoriter. Nu kommer Bebbe plaskar, som praktiskt nog handlar om en av dotterns favoritaktiviteter.
Fjärilshjärta av Moa Backe Åstot. Himlabrand är en av den senaste årens finaste debuter, tycker jag. Det känns väldigt spännande att Moa Backe Åstot nu är aktuell med en ny roman om att vara ung same idag.
Roj i affären och Roj på förskolan av Lisen Adbåge och Emma Karlsson. Jag vet inte hur många gånger vi har läst Godmorgon, Roj! här hemma. Det är något med vardagligheten och bilderna som gör att den verkligen går hem som småbarnsbok. Kul med uppföljare!
Svalors flykt av Majgull Axelsson. Få andra författare kan skriva så lättillgängligt, fint och engagerande och människor och relationer. I Svalors flykt skriver Axelsson bland annat om en 16-åring på väg ut i vuxenlivet efter åratal i olika fosterhem och om en äldre kvinna som drabbats av Parkinsons sjukdom.
Nu är vår(vintern) här, den delen av året då det är LJUST och sällan kallare än -5 i den här landsändan. Snö har vi såklart, så våren känns fortfarande avlägsen, men rätt var det är tar snösmältningen fart och då brukar det gå undan. För stunden har vi tillräckligt med snö för att det ska vara i nivå med vårt staket.
I mars ser jag fram emot att gå på Littfest, Umeås litteraturfestival. Den brukar alltid fylla mig med oerhört mycket inspiration och glädje. I år har jag inte hunnit titta på programmet ännu – jag är alldeles för mycket småbarnsförälder för att hinna göra en massa planer – men man brukar kunna lita på att programmet är fullmatat med intressanta samtal och programpunkter, så det är ingenting som bekymrar mig.
Den senaste tidens läsning har fokuserat på Bockfesten av nobelpristagaren Mario Varga Llosa, en bokcirkelbok vi ska bokcirkla om ett par veckor. Den är närmare 500 sidor lång, vilket är i längsta laget för min del. När jag hade hämtat den på bibblan satte jag mig ärligt talat ned och räknade efter och kom fram till att jag behöver läsa ca 20 sidor om dagen för att hinna igenom den. Det är alltså den läsläxa jag har haft den senaste tiden. 😉 Mina andra små och stora läsprojekt har fått stå åt sidan så länge.
Vill du läsa något helt nyutkommet kommer några tips på böcker som fångat mitt intresse lite extra:
Drömmen om ett träd av Maja Lunde är nästa del i hennes CliFi-serie. Lunde är alltså en författare som skildrar klimatkrisen, ett ämne som är skrämmande aktuellt och som hon är väldigt fin på att tolka i sina romaner.
En linje i världen av Dorthe Nors. Jag har läst Blicken, pilen, filen av samma författare och tyckte att den var en riktig liten pärla. En linje i världen är en essäsamling från Nors resa längs Nordsjökusten. Det är säkert en helt annan bok än Blicken, pilen, filen, men säkert lika bra!
Expertparadoxen av Emma Frans. Det är inte helt lätt att att veta hur man ska tolka forskning och nya rön. Det tycker alltså jag, som själv är forskare. I Expertparadoxen går Frans igenom just det: när ska man lyssna på forskarna? Vad händer när forskare har fel? Intressant! Frans är duktig på att skriva populärvetenskapligt, så Expertparadoxen är nog väldigt läsvärd.
Laga lunch på typ 4 minuter av Sara Begner låter som en kokbok för mig. Nu äter jag de flesta luncher på jobbet, men rätterna funkar säkert även till middag. Att laga middag… Well. Det är inte lätt med en 1,5-åring bredvid sig. Önskar att jag kunde svänga ihop något på 4 minuter lite oftare…
Majas alfabet av Lena Andersson är en av de böcker jag har skarpt i minnet från min egen barndom. Jag hade även sångerna på kassett och kan texterna till många av dem än. Illustrationerna är helt underbara och det är helt klart en bok som tål att tittas i igen. I mars kommer både den och Majas lilla gröna i nyutgåvor.
Sniglar och snö är tredje delen i Agneta Pleijels självbiografiska projekt som hon inledde med Spådomen 2015 (en fantastisk roman!). Det här har jag verkligen set fram emot!!
Februari är här! Precis som jag förutspådde i januari blev det min tur att hämta upp Frida RamstedtsHandbok i möblering för några veckor sedan. Jag tycker att Ramstedt skriver klokt och intressant: jag har liksom inte haft sug att läsa så många andra böcker (att det är lång kö och att den därför måste lämnas tillbaka ganska snart spelar kanske också in). De där novellerna jag hade planerat för december (och januari) är med andra ord fortfarande olästa. Och vad gör väl det! För nu är det februari: ny månad, nya möjligheter.
Februari verkar vara det nya januari, dessutom. Det är först nu dansskolan startar sina kurser, så dans är något jag ser fram emot den här månaden. Jag har dessutom biljett till en dansföreställning på operan och det ska bli så kul att komma iväg på den tillsammans med vänner med samma dansintresse som mig själv. I övrigt har jag inte så mycket planer de kommande veckorna. Det har känts oväntat segt att komma tillbaka efter julledigheten. Trots att det blir ljusare för var dag känns det orimligt drygt att gå upp tidigt på morgonen. Det är bäst att inte peta in för mycket i kalendern.
I februari är förresten dags för traditionsenligt bokrea så småningom (start 21:a februari). Nu, när flesta verkar läsa och lyssna på sina böcker i sina mobiler, har den kanske spelat ut sin roll, men jag tycker fortfarande att bokrea är förknippat med ett visst mys, kanske för att jag så sällan är i bokhandeln annars. Jag siktar på att köpa något trevligt till mig själv och något till dottern. Återkommer med vad!
Bland det som inte reas ut, eftersom det är helt nyutkommet den här månaden, är jag mest nyfiken på:
Cirkelns fyra hörn av Jerker Virdborg. Jag har inte hunnit jättelångt med den där novelläsningen, men jag har läst en del noveller, däribland flera ur Jerker Virdborgs Skyddsrummet Luxgatan, en fantastisk samling med berättelser om ett Sverige indraget i krig och konflikt. Cirkelns fyra hörn är en annan berättelse – förlaget beskriver den med orden: ”Cirkelns fyra hörn är en roman om minne, historieskrivning och arv, spännande och klaustrofobisk i en stil som Jerker Virdborg behärskar som ingen annan.” Vill läsa!
Du vill inte mer av Alexander Mahmoud. Jag har prenumererat på DN från och till i många, många år och då har jag naturligtvis lagt märke till Alexander Mahmoud, en av deras mycket skickliga fotografer. Du vill inte mer är hans självbiografi. Känns mycket intressant att läsa en biografi från någon som skildrat stora samhällshändelser under många år.
När bror dör av Emilia Aalto. Debuterande Emilia Aalto har skrivit en berättelse om ”en brors liv och död – men också en anklagelseakt mot den decentraliserade vård som dagligen låter människor falla mellan stolarna.”. Det känns som en brännande och viktig skildring, tycker jag. Jag får också intrycket att det är precis den poetiska och koncentrerade berättelse som jag brukar tycka så mycket om.
Nytt år, nya möjligheter! När det gäller läsningen tänkte jag dock inleda året på samma sätt som jag avslutade det förra: med att läsa noveller. Jag plockade ut ett gäng noveller att läsa i december, men förstod redan på förhand att de inte skulle hinnas med. Och det gör ju inget! Det passar bra att njuta av noveller även i januari. Dessutom tänkte jag skynda på med Stephen Kings Blod säljer, som vi ska bokcirkla på söndag. Det är min första Stephen King och än så länge är jag väldigt förtjust. Jag ser fram emot att diskutera den med mina bokcirkelkompisar. Ett tredje läsprojekt är Frida Ramstedts Handbok i möblering, som står och väntar på mig på bibblan. Jag har redan läst Handbok i inredning och styling – en bok jag uppskattade så mycket att jag först läste den som biblioteksbok och sedan köpte den för att ha den hemma. Det är en klok och inspirerande bok, fylld med handfasta råd, basprinciper och tumregler som kan vara bra att ha med sig när man inreder ett hem. Jag känner på mig att Handbok i möblering kommer inspirera minst lika mycket.
Månaden bjuder annars på en hel del nyutkommet jag är nyfiken på och som jag säkert kommer att läsa så småningom. Här är några av de jag fick upp ögonen för när jag bläddrade igenom förlagens kataloger här om veckan:
Lotta Olsson och Lisen AdBåge har gjort en serie småbarnsböcker med tema känslor. Vårt barn är ett barn med sällsynt starka känslor… Nu kommer Arg. Den kommer troligtvis att läsas här hemma…
Bilderboken De fula fem, av Julia Donaldson (text) och Axel Scheffler (bild), översatt av Ulf Stark, låter som en mysig bok att läsa med sitt barn. Ni känner kanske till storvilt, big five, men vem har sagt att gnun, hyenan, gamen, vårtsvinet och maraboustorken är sämre än leopard, lejon, elefant, noshörning och afrikansk buffel..? I år kommer den i nyutgåva.
Ian McEwan brukar vara duktig på att väva in vår tids stora ödesfrågor och dramatiska händelser i sina romaner. Nu är han aktuell med Lektioner, en roman där Tjernobylolyckan sker i bakgrunden, men framför allt är det en bok om kärlek och förlust. Säkerligen en mycket läsvärd bok!
Simmarna, av Julie Otsuka och i översättning av Helena Fagertun, beskrivs som ”en efterlängtad återkomst, en roman om närhet, avstånd, förlust och minne.” Och visst är den efterlängtad! Jag läste Vi kom över havet för många år sedan och tyckte att den var otroligt bra – en berörande och koncentrerad berättelse om de ”postorderbrudar” som lämnade Japan för att skaffa sig ett nytt liv i USA och sedan ”försvann” efter attacken mot Pearl Harbor.
Skriften i vattnet, av John Ajvide Lindqvist, kom ut redan i oktober, men stod med i förlagets vårkatalog, så jag tar med den i den här listan. Trogna läsare vet att skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist är en av mina favoritförfattare – trots att jag inte är särskilt förtjust i skräck egentligen. Skriften i vattnet är första delen i en tänkt deckarserie och bakgrunden till dess tillkomst är att John Ajvide Lindqvist under en tid var tillfrågad om att skriva nästa del i Millenniumserien. Han fick inte uppdraget, men det hann bli en hel bok, som jag naturligtvis är sugen på att läsa.
Mitt barn är alldeles för liten för den här boken, men jag är ändå nyfiken på Året runt med Pettson och Findus: skapa och experimentera med naturen av Sven Nordqvist, Eva-Lena Larsson och Kennert Danielsson. Jag älskar Nordqvists detaljrika och fantasifulla illustrationer. Det här är nog en inspirerande bok!
Vad händer annars i januari då? Jo, jag fyller år (men jag gissar att det inte blir något större firande kring det). Jag och en kompis ska göra vårt tredje försök att gå ut och äta på Umeås ”nya” takbar, som inte är så ny längre (sjukdom etc. har satt käppar i hjulet tidigare gånger). Vi ska förhoppningsvis hinna med en spelkväll och i övrigt ska vi nog ta det väldigt lugnt och mjukstarta med jobb och förskola efter vårt långa jullov. I över två veckor har vi varit lediga och kunnat hälsa på nära & kära, men snart väntar vardag. Det behöver inte vara så illa, särskilt inte när det blir ljusare och ljusare!
Jag fortsätter att summera det här året, som ju lider mot sitt slut.
Januari: Det här var månaden då jag började jobba igen efter min föräldraledighet. Det kändes piss att återgå till jobbet. Jag förstod inte hur jag skulle orka. Vårt barn vaknade 6–8 gånger per natt och då orkar man ju ingenting! Hur fixa att jobba i det läget? Svaret var att jobbet gav mig välbehövlig vila… Jag hann dock inte jobba så hemskt länge förrän hela familjen drabbades av corona. Jag tillbringade bland annat min födelsedag i karantän. Jippi.
Livets första feber. 🙁 Hela familjen hade corona i januari.
Februari: Februari var en snöig månad. Den julbelysning vi köpte efter jul (:)) snöade över.
Baby-renen syntes i stort sett inte. Stackaren.
Mars: I mars sprang vi omkring med löpvagnen vi införskaffat tidigare under året. Vi fick besök från dotterns mormor och morfar och vi tittade på Melodifestivalen på TV, varje lördag. Inte minst dottern diggade. Jag gick på Littfest. Så himla härligt efter de senaste årens pandemipaus! Vi passade på att besöka lekland med dottern (som var under 1 år och kom in gratis på den här tiden). Succé!
Vi besökte också Barnens littfest tillsammans med några vänner. Dottern blev i vanlig ordning lycklig över alla böcker.
April: I april hade vi barnvakt för första gången (och det har ärligt talat inte hänt så många gånger senare heller…). Vi gick på konsert med Ane Brun och satt allra längst fram och njöt av en fantastisk spelning medan dottern vägrade att sova där hemma. Våren började göra sitt intåg! Vi var på dotterns andra dansföreställning i livet. En upplevelse som gjorde oss alla rätt matta, men kul var det..! Det blev påsk och den firades i ett soligt Öregrund. Dottern fick sina första skor och skulle hållas i handen hela tiden. Vi gick och gick och gick, med allt krokigare ryggar.
Påsken var så solig att vi plockade fram solglasögonen. Och nej. De satt inte kvar mer än en sekund i taget. 🙂
Maj: Nu blev det vår på riktigt! Vi hade till och med blåsippor i rabatten. <3 Vi skaffade utemöbler. Så fina! Och någon annan gång i livet kanske vi får möjlighet att sitta i dem också. 🙂 Vår flicka blev ETT ÅR. HERREGUD! Det firades med mor- och farföräldrar och andra nära och kära. Vi fixade i trädgården. Under en kort period var jag nästan besatt av att slita upp maskrosor ur gräsmattan (som vid det laget bestod av mer maskrosor än gräs, tror jag). Några vänner sålde sitt hus och hade utflyttningsfest. En intressant parentes är att jag råkade se att deras gamla hus numera har ett Instagramkonto – de nya ägarna har ett huskonto där de delar med sig av renovering och inredning. Mystiskt nog kan jag alltså fortfarande kika in i det hus där mina kompisar en gång i tiden bodde och där vi haft så mycket kul. Fast nu bor där en barnfamilj.
Trädgårdsfix i maj.
Juni: Rabarberna frodades. Jag for utomlands (på tjänsteresa) för första gången på mycket länge. En sjuk upplevelse att lämna sin bebis hemma, men, men… Det blev midsommar – med nära & kära och otroligt sommarväder!! Vi badade, allihop, hela familjen. Otroligt härligt. Förra året blev det tyvärr inte ett endaste dopp.
Midsommar i stugan.
Juli: Sommaren fortsatte! Med efterlängtat besök i Öregrund <3 och ett mysigt besök på Furuvik (ja, det kändes i hjärtat när apflocken decimerades nu i december… :(). På hemmaplan gjorde vi små utflykter här och där, hängde i stugan, åt jordgubbar & hallon och pysslade i trädgården. Semestern avslutades med en tripp till Vasa. Att resa är något annat när man har barn. Avkopplingen är nära 0, men glädjen att få uppleva saker med ett barn kan göra de enklaste utflykter till fantastiska upplevelser.
Sommar och lek i lekstugan med kusin. <3
Augusti: Det blev dags att återgå till jobbet, men det gick fortfarande att kräma ur ganska mycket ur sommaren. Vi hängde i lekparker (och i parker generellt – som under P2 i parken!), gick på loppisar och skördade våra stackars små äpplen (fick bara några stycken, på ena sidan av trädet…).
September: Det blev dags att skola in dottern på förskolan. Åh, gud, varför går tiden så fort?! Allt gick över förväntan, men efter en vecka kom den första förkylningen… Inskolningsvecka två uteblev, kan man säga. O-strategiskt nog for jag iväg på en tjänsteresa när det plötsligt blev dags för första riktiga veckan på föris. Kände mig hemskt otillräcklig. I september hann jag även med att springa Umemilen på livets sämsta tid, plocka in det sista i trädgården och hänga i lekpark. I slutet av september tog jag ledigt några dagar och tog tåget söderut, till Öregrund. Dottern var med. Hon sprang omkring i tåget under i stort sett hela resan. Jag var så, så, så, så, så slut efter tågresan ner. Men att vara i Öregrund gjorde att det var värt det ändå.
Tjänsteresan i september gick till Malmö.
Oktober: Vi hade barnvakt! Den här gången gick vi på födelsedagsfest med 80-talstema. Så skoj! Dottern var hos farmor och ville inte sova. Vi åkte hem. Men det var helt okej. Man måste inte vara ute till sent.
Passande bordsplacering på 80-talsfesten.
November: Det blev inte många dagar på förskolan den här månaden. Gud, vad man inte har presterat på jobbet i år! Men, men… Den här månaden hade vi besök från dotterns mormor och morfar. Julbelysningen kom fram i tid. Det bakades pepparkakor. Vi hade adventsmys hos farmodern. Säsongens första snö kom! Vi hann åka pulka några varv i trädgården innan den smälte bort. Jag skulle gå på konsert med en kompis, men kompisen blev sjuk och efter lite funderande gick jag själv. Ångrar det inte! Åh, vad jag älskar att få njuta av konserter! En dansföreställning blev det dessutom några veckor senare. Och bio. Vilken kulturmånad!
Pulkaåkning i november.
December: Snart jul! Jag ska för första gången fira jul i Norrland, men sedan ser jag fram emot att fira nyår i Öregrund. Hoppas bara att vi håller oss friska..! Det har varit full rulle hela månaden, med julfest, disputationsfest, besök från en barndomskompis med mera. Det är nästan så att man hade behövt lite mer vila. Det blir knappast en vilsam julledighet, med en 1,5-åring i hemmet, men jo, jag ska verkligen njuta av ledigheten som ligger framför mig.
God jul!
Allt som allt har det varit ett riktigt händelserikt år. Livet har blivit annorlunda sedan vi fick förmånen att få dela våra liv med vår lilla Rut, men det känns såklart att tid är en bristvara. Mycket har fått stå åt sidan, så är det. Och ändå. Ett händelserikt år! Får se vad 2023 bjuder på.
December är här! Så mysigt! Vi har pyntet uppe sedan några veckor tillbaka. Med vissa modifieringar från tidigare år: alla ömtåliga julgransprydnader hänger i gardinstången och nedre delen av granen är dekorerad med mjuka julpynt (däribland en lussekatt som får 1,5-åringen att glatt sjunga ”Akta dig, akta dig!”, helt övertygad om att det är ”lilla snigel”). Det där kanske inte var helt sant, i och för sig: i praktiken är mjuka julpynt strösslade över hela övervåningen och julgranen är till stor del tom, men vad gör väl det! Det är så mysigt att uppleva julen tillsammans med sitt barn, som inte har något minne av förra julen och som häpnar och gläds åt allt juligt. Vi sjunger ”tipp, tapp, tipp, tapp” och ”hejsan, hoppsan” (Mössens julafton), knackar på den lilla Nisse-dörren och tittar på alla tomtar med deras ”hattar” och skägg. Orden bara bubblar ur vår lilla pratkvarn här hemma. Det är så skojigt.
Nu gäller det att försöka ta tillvara på den här underbara tiden och inte stressa för mycket. Det är tyvärr bedrövligt mycket att göra på jobbet, inte minst eftersom saker har lagts på hög medan jag har VAB:at ca en tredjedel av hösten. Sedan är det inte bara jobb. Kalendern är fullproppad av roliga grejer, och det är jag ju tacksam över, naturligtvis, men som sagt: det gäller att inte stressa. Innan jul ska jag hinna med julfest/julbord med jobbet, takbar med en kompis (vi skulle ha gått ut i november men fick inte bord förrän nu), disputationsfest, besök av en barndomskompis, som råkar ha vägarna förbi Umeå med jobbet (otippat, må jag säga; det är inte ofta någon har vägarna förbi Västerbotten när man normalt sett håller hus i Mellansverige!) och en massa dans, i vanlig ordning.
Är det något som kommer att behöva stå tillbaka är det läsningen och som rutinerade bokcirklare har vi sedan en tid tillbaka bestämt oss för att skippa bokcirkeln i december. Det är inte bara jag som har svårt att hinna med. I januari blir det dock bokcirkel om novellsamlingen Blod säljer av Stephen King. ”Novell”-samling innebär i det här fallet fyra kortromaner i en volym (långa är de i alla fall!). Blod säljer blir med andra ord decembers läsning. Sedan får vi se vad som hinns med. Jag brukar fokusera på just noveller i december och jag har en plan att plöja noveller även i år, men jag vet med säkerhet att jag aldrig kommer att hinna 1 novell/dag, jag får spara till efter jul, det som blir över. Här är mina 24 utvalda noveller i vart fall:
Vellumbarnet av Johanna Koljonen
Drömmare av Karen Blixen (ur Gotiska berättelser)
De blå skorna av Linda Skugge
Livets stråle av Michail Bulgakov
Syndafloden över Norderey av Karen Blixen (ur Gotiska berättelser)
Funkislampa av Jerker Virdborg
Ett dockhem av August Strindberg
Fästmön av Anton Tjechov
Spökhanden av Selma Lagerlöf
Ulricehamn: Ben i Audin av Jerker Virdborg (ur Skyddsrummet Luxgatan)
Tiden av Maria Küchen
Mammalia av Ulrika Kärnborg
Kyrkogårdsdamen av Guy de Maupassant (ur Kyrkogårdsdamen)
Jordingen av Jerker Virdborg (ur Skyddsrummet Luxgatan)
Med strömmen av Hjalmar Söderberg
Snigeln & flickan av Agnes von Krusenstjerna
Pauls flicka av Guy de Maupassant (ur Kyrkogårdsdamen)
Frukost i det gröna av Guy de Maupassant (ur Kyrkogårdsdamen)
Diomedes hästar av Agatha Christie
De runda ruinerna av Stina Stoor (ur Bli som folk)
Överums gamla kyrka av Jerker Virdborg (ur Skyddsrummet Luxgatan)
Innan allt har blommat ut av Inger Frimansson
En supé i Helsingör av Karen Blixen (ur Gotiska berättelser)
En dåres anteckningar av Nikolaj Gogol
Novellerna i Blod säljer är diskade på grund av sidantalet. 🙂 Om någon undrar: den här listan måste jag naturligtvis skriva ner här i bloggen, för annars kommer jag aldrig att komma ihåg vad jag har planerat och heller inte vad jag redan har läst när jag sedan sitter där nästa november och plockar bland mina noveller…
Redan november! November är ju en ganska deppig månad, om man tänker på temperaturen och mörkret, men jag tycker trots allt att det inte är så farligt. Om man tjuvstartar med julmys finns det potential att bli riktigt trevligt. Förra året var vi så nyinflyttade i radhuset att det där med julbelysning inte hanns med innan jul (i januari åkte dock våra ledupplysta renar upp), men i år ska vi försöka få till lite mer ljus kring huset. Det kommer nog liva upp.
Vad som också kommer att liva upp är allt kul jag har planerat in. Jag ska på dansföreställning med några av mina kompisar från dansen och jag ska på konsert på operan med en av mina operaintresserade vänner. Vi har inte bokat något datum ännu, men någon kväll framöver ska jag och en kompis testa Umeås nya skybar. Vidare kommer Ruts, vår dotters, mormor och morfar och hälsar på någon helg. Och första advent blir det julmys hos Ruts farmor. Om det går att peta in det i kalendern (alltid lika svårt att få till när det blir många kalendrar att försöka synka ihop…) blir det spelkväll någon kväll också. Ja, och så blir det bokcirkel en söndag framöver. Hos mig, till och med.
Fullt upp med roligheter! Och fullt upp med jobb, kommer det också bli. Jag har en ordentlig arbetstopp nu i november, faktiskt. Vi får se hur det går med det, nu när vi har ett förskolebarn… Själv har jag hostat i stort sett hela oktober…
Vad blir det för böcker då? Jo, jag lär läsa ut För Lydia, av Gun-Britt Sundström, vilket råkar vara den bok jag valde till bokcirkeln den här gången. Boken berättar Hjalmar SöderbergsDen allvarsamma leken ur Lydias perspektiv. Det kändes ju intressant och kul. Men jag vet inte jag… Får se vad mina bokcirkelkompisar tycker.
Jag ska också läsa ut De e kroniskt av Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Precis som jag förutspådde kom en hel hög med biblioteksbeställningar på en gång. När det gäller sådana här nya och köade böcker har man inte så våldsamt mycket tid på sig att läsa ut heller, så jag har plöjt ovanligt många böcker i oktober. November får nog bli lite lugnare när det gäller läsningen, men De e kroniskt och För Lydia bör jag som sagt ta mig igenom.
Kommer det ut några nya intressanta böcker i november då? Ja, det gör det! Här är de två jag är mest nyfiken på:
Det sitter i väggarna: Historien om ditt hus och hur du vårdar det av Erika Åberg. Jag älskar Det sitter i väggarna på SVT och jag tyckte hemskt mycket om Erika Åbergs tidigare bok, Byggnadsvård. Förlaget skriver ”I den här boken vill byggnadsantikvarien Erika Åberg ta oss i handen och berätta om hur vi kan hitta historien om våra hus, och hur vi bäst tar tillvara olika byggnader och deras årsringar. Det gör hon genom att berätta inspirerande historier, guida till olika arkiv och visa hur man bäst tolkar en byggnad, exteriört och interiört. Det blir gott om fördjupade exempel från tv-programmet med samma namn, men det är en bok som står på egna ben, med handfasta råd om byggnadsstilar genom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips.”. Fint! Själv bor jag i ett radhus från -63, med tveksamt spännande historia och inte speciellt upphetsande originaldetaljer att bevara. Jag kommer ändå läsa Åbergs bok. 🙂
Tone tur och retur av Tone Schunnesson. Schunnesson är en intressant författare. När jag läste Tripprapporter kände jag helt klart att jag läste något helt nytt och annorlunda, en annorlunda röst. Tone tur och retur är ingen roman utan mer en samling krönikor, om jag har fattat rätt, men jag är säker på att den är både vass och underhållande.
Så är det oktober, årets kanske (näst) tristaste månad? Det är mörkt, kallt. Julen känns avlägsen samtidigt som arbetsåret känns närapå slut: jag tittar i kalendern och funderar över vad som kommer att hinnas med och vad som inte kommer att bli av. Vårt barn har börjat förskola, vilket på många sätt har gått långt över förväntan, samtidigt som det såklart är en stor omställning för oss alla. Förskola innebär oavsett att det blir ofrånkomlig VAB. Oklart vad som hinns med på jobbet, som sagt.
I september har jag rest omkring en del, både i tjänsten och privat. Superhärligt att komma iväg! Med barn med i bilden blir det dock lite knepigare än vanligt. Är barnet kvar hemma blir det saknad och dåligt samvete. Är hon med blir det rörigare än på hemmaplan (och ni kan ju tänka er att det inte är helt stillsamt att ha en snart 1,5-åring hemma!).
Som kontrast har jag just ingenting inplanerat i oktober, förutom en kortare tjänsteresa med övernattning, i och för sig. Ändå känns det faktiskt ganska skönt! Efter inskolning, resor och annat känns det skönt att få landa i en vardag med jobb, hämta/lämna på förskola och lagom dos fritidsaktiviteter. Jag har min dans. Jag hoppas på att få till en hel del löpning nu när vädret faktiskt har potential att vara perfekt för löpning (tycker jag!). Och så kan man ju såklart vara inne och läsa om det uppstår sällsynta tillfällen av läsro! Jag både tror och hoppas att inte mindre än tre reserverade biblioteksböcker kommer att finnas till upphämtning i oktober: Andromeda av Therese Bohman, De e kroniskt av Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Liv Strömquists astrologi. Inte så dumt!
Vad har du för (läs)planer för oktober?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.