Jag måste erkänna att det känns skönt att april äntligen är här. Det har varit jätteroligt att plugga programmering under vintern och början av våren, men det har också varit ganska krävande att göra det vid sidan av mitt heltidsjobb. Här om veckan hade jag tenta på den sista femtedelen av kursen och jag håller en tumme för att det gick vägen och att jag slipper omtenta. April kommer förmodligen att bjuda på en känsla av att ha väldigt mycket tid. Hoppas jag!
För mig har den här vintern också känts krävande eftersom det har varit så snöigt och kallt. Jag är medveten om att det mest är en känsla (jag har verkligen statistiken emot mig – det har inte alls varit ovanligt kallt eller snöigt), men för mig känns det i alla fall som den längsta och kallaste vintern någonsin. Jag cyklar året om, i ur och skur, men den här vintern har det känts ovanligt tungt. Var och varannan dag det här året (!) har det varit mellan 15 och 30 minusgrader (med kyleffekt alltså) och då går cykeln tungt som satan. Jag älskar att cykla, men i år har det tagit på krafterna eftersom det har gått så tungt dag efter dag efter dag. Några dagar har jag till och med tagit bussen eftersom snön och kylan har gjort det för tufft att cykla. Springa har jag inte heller kunnat göra som jag brukar eftersom det har känts för kallt.
Vi missade förresten att skotta balkongen i december. Julgranen stod framför balkongdörren och vi glömde liksom bort att titta ut. När vi tog bort julgranen i januari så var det så mycket snö där ute att balkongdörren inte gick att öppna. Sedan dess har det bara fyllts på med snö. Det är nog balkongen som har fått det att kännas som att vi har haft ovanligt mycket snö i år (trots att det alltså är långt från något snörekord i år). Men nu ska väl snön få smälta bort vad det lider, för våren är här (även om våren i Umeå mycket väl kan innebära att det snöar till och från…).
Nåja. Nu har jag väl låtit lite gnällig, inser jag, men mars har såklart också haft några höjdpunkter. Mars har till exempel bjudit på Mellofest, en hel del riktigt bra biofilmer (t.ex. Lady bird och Tårtgeneralen), Littfest och operabesök (Orfeo & Euridice) med mamma, som kom upp och hälsade på i slutet av mars. Nu i april har jag inte så mycket i kalendern, men det ska bli skönt att vara lite påskledig. Påsken kommer jag spendera i Öregrund för att hälsa på nära och kära. Så härligt! I april tänker jag också springa massor och ta igen för all löpning jag missat under kylan. Jag längtar verkligen efter att komma ut och efter att kunna springa i skogen igen.
Vad vill jag läsa i april då? Jo, det verkar bli mycket nobelpristagarläsning. Jag har ju haft Never let me go av Kazuo Ishiguro i hyllan ett tag och när vi hade bokklubb med jobbet senast så bestämde vi oss för att läsa den. Jag tänkte att april kan få bli en fin månad att plocka upp den här boken. Dessutom lyssnar jag på Återstoden av dagen, av samma författare, för den har blivit bokcirkelbok i bokcirkeln. Det ska bli riktigt kul att läsa två verk av Ishiguro, för det upprepas ofta att han är himla duktig på att röra sig mellan genrer. Det ska alltså bli kul att läsa och jämföra två av hans böcker.
Kommer det ut några spännande böcker i april då? Jo, i april kommer en av årets förmodade storsäljare i kategorin hälsa: Hjälp jag är utmattad av Clara Lidström (UndarbaraClara) och Erica Dahlgren. Den har alla förutsättningar att göra succé. Utmattning är en folksjukdom som många förmodligen vill läsa mer om och dessutom har Lidström en stor plattform att nå ut på, så det finns många potentiella läsare att marknadsföra den mot. Det är dock ingen bok jag kommer att läsa själv, men jag hoppas att den är tröstande och peppande för många läsare som kanske själva är på väg att bli utmattade (eller redan är det). Är det någon april-bok som jag själv känner mig nyfiken på så är det i alla fall Rich boy av Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Jag lyssnar på henne i podden En varg söker sin poddoch det råkar också vara en av mina favoritpoddar. Det är inte alltid (eller ens ofta) som jag köper hennes åsikter, men hon är ändå härlig att lyssna på och hon lyckas alltid väcka tankar. Jag har höga förväntningar på hennes kommande roman.
Något annat bokrelaterad som sker i april (11/4) är att Sara Bergmark Elfgren besöker Bokcafé Pilgatan här i Umeå och pratar om sin ungdomsroman Norra latin. Jag hoppas jag kommer iväg och kan lyssna (och helst borde jag väl lyssna på boken också…). Jag tycker hon är så bra! Och jag älskar Engelsforstrilogin, som hon har medförfattat.
I januari önskade jag mig fler ”vanliga” dagar i februari och det lär jag väl ha fått, för månaden har bara flugit förbi utan att jag riktigt har hunnit med. I höstas kom jag på den smarta idén att söka en kurs i maskininlärning (eftersom jag jobbar en del med det och gärna skulle lära mig mer), men jag blev struken från kursen eftersom jag saknade de formella förkunskaperna. Istället hoppade jag spontant på en mycket längre programmeringskurs där jag ironiskt nog inte heller hade rätt förkunskaper. Jag har läst tillräckligt många poäng för att vara behörig, men jag har alltså läst helt andra programmeringsspråk än de som kursen utgår från. Utmanande! Jag jobbar heltid också, det är klart att det är lite svårt att hinna med. Men månaden har i alla fall bjudit på flera trevliga födelsedagskalas, en del riktigt bra biofilmer (jag älskade The shape of water t.ex.) och flera lördagar med den bästa underhållningen (Melodifestivalen <3), så det har inte bara varit jobb. Läsa böcker har jag hunnit också. Jag har under en längre tid haft orimligt många påbörjade böcker och den senaste tiden har jag betat av dem en efter en.
Det känns skönt att äntligen bara ha en bok på gång (eller okej, två: en ”vanlig” bok och en ljudbok). Min plan för mars är att läsa en bok i taget. Först och främst ska jag läsa ut Svindlande höjder av Emily Brontë. Sedan tänkte jag börja med mina julklappsböcker och först ut får nog bli Martina Haags senaste, Livet går så fort. Och så långsamt. 🙂
Det kommer att bli mycket böcker i mars känner jag. Det är ju också månaden då Littfest (Umeås litteraturfestival) går av stapeln (15 – 17:e mars). Jag har inte sett programmet ännu, men jag är säker på att det kommer att bjudas på många intressanta samtal om litteratur och skrivande. Det finns inget speciellt namn som lockat mig att köpa biljett i år, men ofta är det kul att gå lite mer spontant och lyssna på seminarier som låter intressanta.
Kommer det några spännande böcker i mars då? Ja, mars är väl i och för sig en månad som lider lite av att det precis har varit bokrea, men några böcker som kommer ut är i alla fall Elena Ferrantes debutroman Plågsam kärlek och så är min feelgoodfavorit Liane Moriarty aktuell med en ny roman på svenska, En annan Alice.
Oj, det är redan februari! Januari har gått så fort att jag har svårt att komma ihåg vad jag har gjort. Haha. Men jag har fyllt år, såklart, och det har firats i sedvanlig ordning med tårtkalas. 🙂 I övrigt utmärker sig månaden med att jag inte har gjort många av de saker som jag annars brukar ägna mig åt. På grund av kylan har jag t.ex. inte sprungit speciellt mycket. På grund av oklar anledning har jag just inte sett några föreställningar, några utställningar eller någon biofilm. Jag har förvisso sett Three Billboards Outside Ebbot, Missouri, som var väldigt fin, men det är nog den enda film jag har lyckats pricka in på hela månaden. Jag har heller inte dansat mer än någon enstaka gång, för av oklar anledning är dansterminen förvånansvärt sen i år, så det har helt enkelt inte funnits så många lektioner att gå på. Jag tror och hoppas att februari blir en mer vanlig månad. Det där lät lite trist kanske, men jag menar det. Haha.
Kanske kan man ana att jag har haft tid att läsa ut extra många böcker under januari, när jag nu inte har gjort så mycket annat? 😉 Ja, på sätt och vis har jag rivstartat läsningen i år, men jag hade också väldigt många påbörjade böcker, så det har nog blivit lite ”ketchup”-effekten. Jag tänkte fortsätta med det här lästempot i februari. Jag ska först och främst läsa ut nästa bokcirkelbok: Hemsökelsen av Shirley Jackson. Det är en skräckroman, så det är en ovan genre för mig, men det är det som är charmen med bokcirklar: att man får vidga vyerna lite. Sedan får vi se vilka böcker det blir efter den! 🙂
Jag brukar varje månad tipsa om kommande böcker och litteraturhändelser, men i februari verkar det som att ni lugnt kan göra som jag och läsa gamla biblioteksböcker istället för det nyaste nya. I februari kommer det nämligen inte ut någonting spännande över huvud taget. 😉 Inte vad jag känner till i alla fall! 🙂 Den som bor i Umeå har däremot minst tre anledningar att gå till Bokcafé Pilgatan. Både Elsie Johansson (7/2), Mikael Niemi (14/2) och Martina Haag (28/2) gästar under månaden. Jag kommer helt klart att försöka komma iväg den 28:e i alla fall. 🙂
Så är januari 2018 här. Förut tyckte jag inte att det var något speciellt med nyåret. Jag tyckte att det riktiga nyåret infall sig på hösten, för då kom man tillbaka från sommarlov, semester eller sommarjobb och påbörjade någonting nytt. Det kändes särskilt mycket på det sättet medan jag fortfarande studerade, men sedan har det där luckrats upp en del. Nu tycker jag faktiskt att nyåret är en härlig nystart. Nu börjar nya projekt på jobbet och det blir nystart för vissa andra projekt. På det personliga planet kan man ju också passa på att fundera på vad man vill att det nya året ska innehålla. I den mån man kan styra… Just nu känns det mesta med 2018 som ett oskrivet blad och det enda jag vet om januari är att jag rimligen borde fira min födelsedag på ett eller annat sätt. Eftersom vi inte bjöd hem en massa folk på nyårsfest den här gången så kanske jag har ett hemmaparty att ta igen. 🙂
December var en typisk månad som flög förbi. Julfester, glöggkvällar och julfixande fick tiden att rasa iväg och vips var det jul och jag fick chansen att träffa nära & kära, springa massor (med broddar…) och läsa ett och annat. I början av december skrev jag att jag hade planerat att läsa ut alla biblioteksböcker (och andra böcker), som samlats på hög, men riktigt så blev det faktiskt inte. Jag har fortfarande både Århundradets kärlekssaga och Naturbarn (av Eva-Stina Byggmästar) olästa här hemma. De kan ju därmed få bli januaris läsning. Den här månaden lär jag också läsa Mississippi av Hillary Jordan eftersom det är nästa bokcirkelbok och det råkar vara jag som har valt den. 😉
Inom bokvärlden känns januari som en mjukstart på det nya året. Vad jag vet delas det inte ut några större priser och det är inga större bokmässor eller andra events på gång. Det kommer säkerligen ut en och annan bok, men många av vinterns (och vårens) mest spännande titlar dröjer ytterligare några månader. Två särskilt intressanta böcker som kommer ut nu i januri är i alla fall Håkan NessersIntrigo, som är en samlingsutgåva med en del tidigare utgivna texter. Den innehåller även en helt nyskriven kortroman. Nu i januari kommer också Marie Hermansons senaste, Den stora utställningen. Ni som läste mitt inlägg med de bästa böckerna 2017 kanske såg att en av Hermansons tidigare romaner hamnade högt upp i min årsbästalista. Så självklart känns det spännande med någonting helt nytt från Hermanson.
Åh, tänk att 2017 snart är över! Som traditionen bjuder tänkte jag göra lite återblickar och sammanfatta året som varit. Nu är inte det här en personlig blogg, utan en bokblogg, men jag tänkte ändå börja med att sammanfatta vad jag gjorde 2017. 🙂
Januari började med nyårsdag, då vi säkert städande undan glitter & disk från dagen innan. Minns inte riktigt! Nyårsdagen följdes av dagar då vi lade ett fyrdimensionellt pussel (fundera på den!) och sedan fyllde jag 30. Detta firades ordentligt med tårtkalas, middagar och fest i dagarna fyra. Kände mig väldigt uppvaktad! Jag hann både bli firad av familj & släkt i Uppland, av vänner, av sambons släkt & familj och under en staycation med min sambo. Jag fick även blommor med bud och var tvungen att sluta tidigare från jobbet för att kunna ta emot dem. De visade sig vara från jobbet. 🙂
I februari drog Melodifestivalen igång igen och månaden gick i Mellons tecken. Nästan varje helg satt vi bänkade i någon konstellation och hjärtröstade för glatta livet. Jag älskar Mello! För att väga upp med något finkulturellt så kan jag nämna att jag också gick och såg årets bästa och finaste film: Moonlight. <3
Om jag ska fortsätta på kulturspåret så kan det nämnas att mars var månaden då vi såg musikalen Passion. Flera av oss i sällskapet blev så irriterade på huvudpersonen att vi fortfarande blir starkt uppretade om någon nämner namnet Fosca! 😉 I mars hände också flera litterära grejer: jag var på Ordcafé och lyssnade på fantastiske Ann-Helén Laestadius (som har skrivit underbara Tio över ett) och så var jag på Littfest en liten sväng.
I april blev det äntligen påsk! Jag åkte till Uppland och hälsade på. Jag var också på mitt livs första kattutställning (som besökare alltså; jag har ju ingen katt). Månaden bjöd på en hel del aprilväder. Om jag minns rätt så var det pangfint dagen innan valborgsmässoafton och sedan kom en massa snö?! Typiskt april.
I maj kollades det på Eurovision song contest och åts en massa snittar. Det var min arbetsgrupp som hade till uppgift att anordna jobbets vårfest och jag tror att det blev lyckat faktiskt. Temat var after ski. Och jo, det var faktiskt snöfritt en stor del av månaden.. Och det var ju bra, för jag ägnade en hel tid åt att cykla kors & tvärs och cykelorientera. Jag sprang också Blodomloppet på en tid jag inte direkt var nöjd med, men jag tog igen det sedan.
För i juni tog jag nytt personbästa på 5 km! Jippi! I maj åkte vi ner till Sundsvall med pioner m.m. i famnen, för då var det en väns tur att fylla 30! Resan fortsatte sedan söderut till en långhelg i Uppland och tjuvstart på semestern. I mitten av juni provade jag på orientering. Jag tänkte att mitt intresse för löpning och cykelorientering kunde gifta sig liksom. Tyvärr upptäckte jag 1) mygg, 2) myrar + att jag kom vilse. Buhuu. Håkan Hellström gjorde ett stopp i Umeå med sin turné Rullande åska. Åskan rullade, Hellström gick upp 2 h sent, men jag var glad ändå!
I juli var det äntligen dags för semester! Vi hann med att resa kors och tvärs och träffa på vänner både här och där. Uppland, Stockholm, Värmland. Vi åkte även till Vasa. Vi var typ inte hemma på närmare en månad. KUL. Kul för mig var att jag missade det pissiga Ume-vädret. Faktum är att jag badade fler gånger i somras än vad jag har gjort på många år. Bad, minigolf, löpning, uteserveringar, nära & kära. Jag tycker att sommaren hade allt!
Sedan kom augusti. Vi grillade & rökte fisk om helgerna och jobbade hela veckorna. Det är så jag minns det i alla fall. Jag inledde också terminen med att mjukstarta med en kort danskurs. Av någon obegriplig anledning var vi ytterst få som tog chansen att gå den här kortkursen. Sådan lyx! Så kul! Månaden avrundades med att vi plockade bär och svamp. Hela frysen fylldes med hallon och blåbär och min sambo gjorde flera liter hjortronsylt. Vi lärde oss också vad odon är för något… 🙁
I september besökte jag Höga kusten för första gången (jag har såklart åkt igenom tidigare, men…). Så vackert och sagolikt!! Under en helt galen varm dag sprang jag Umemilen och slipade mitt personbästa med några sekunder. Månaden avrundades med en fin liten kryssning för att fira min svärfar, som fyllde jämnt. Vi frossade i skaldjur och jag och min sambo sprang runt, runt, runt på en löparbana som fanns högst upp på båten. Fräsch utsikt!! Jag reste också ner till Uppland igen. Och blåste en glaskula. Så kul!
I oktober blev jag helt golvad av operan Faust. Allt med Faust var perfektion och den lyckades överraska och förbluffa hela tiden. I oktober gjorde jag också lite av en nostalgitripp genom att gå på konsert med Mando Diao, som jag har lyssnat väldigt sparsamt på de senaste typ 10 åren. Gud så bra de var! I övrigt kämpade jag på med cykelorienteringen. Jag tog nästan alla kontroller i år!
I november blev det allhelgonahelg och jag reste återigen ned till Uppland. Så jävla förkyld var jag under den helgen. Buhuu. Min cykel var trasig typ halva månaden vilket gjorde mig på dåååligt humör. Humöret blev inte bättre av att jag blev förkyld igen efter bara några veckor. Det blev en månad med alldeles för lite träning och dans för att jag ska vara glad och trots att jag gjorde megamycket roliga grejer – gick på en oförglömlig konsert med Henrik Berggren (Shoreline <3), lyssnade på när Stina Ekblad hade poesiuppläsning, fick besök från barndomskompis, lyssnade på Nötknäpparen, hade en rolig julfest, julpyntade, bakade pepparkakor, var på standup, firade bokcirkelns 6-årsjubileum – så minns jag det ändå mest som att jag var rätt trött. Hm.
Så kom december och vi reste till Skellefteå för att fira en 30-åring och hälsa på hennes lilla 1,5-månaders pojke. <3 Jobbet hade julfest och jag vann sensationellt i det extremt svåra musikquiz som en kollega hade satt ihop. Jag kommer leva länge på denna skrällseger!! 😉 I december drack vi också en massa glögg, shoppade julklappar (mest till oss själva 😮 😉 ) och spelade tv-spel. Musikhjälpen kom till stan och när Norrlandsoperan sålde ut kostymer till välgörenhet var jag på plats! Jag lyckades knipa en barnklänning till mig själv. Hahaha. Älskar den!
Ja, det var 2017, som jag minns det och som min kalender & mina blandade bilder påstår att det var. Ett fint år ändå! Så mycket kul som hanns med! Hoppas 2018 fortsätter såhär!
Så blev det december. Även om jag ser i kalendern att november bjöd på väldigt många roliga grejer så går den här månaden ändå inte till historien som den bästa under 2017. Jag har under månaden hälsat på mina föräldrar i Uppland, haft besök från vänner från olika hörn i landet, haft julfest, gått på konsert med Henrik Berggren, sett en del andra föreställningar och utställningar, haft traditionsenligt pepparkaksbak och säkert gjort en massa annat kul. Men november har också varit månaden då jag har varit förkyld i två omgångar och då cykeln har varit på verkstad i flera veckor (uppdelat på två tillfällen). Sedan hände det en annan grej som tog extremt mycket energi. Men, men. Nu vänder vi blad! 😉 Min cykel är hemma, jag är inte längre däckad i förkylning och idag far jag norrut och hälsar på en kompis, som alldeles snart fyller 30, och hennes lilla son, som inte ens är 2 månader gammal och som jag inte har hunnit träffa ännu. Så kul! Sedan kommer december att rulla på med dans, julfester och så småningom jul. Det här blir bra! Kanske ska jag läsa ut någon bok också? I november lyssnade jag på två ljudböcker, men slutförde inte en endaste pappers- eller e-bok. Det hanns inte med, helt enkelt.
Bokmässigt är ju november en spännande månad, då årets Augustpristagare avslöjas. Som alla säkert redan har snappat upp så vann Johannes Anyuruskönlitteraturklassen med sin dystopiska roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. December, däremot, är ingen månad då det sker prisregn över böcker. Det är i och för sig utdelning av Nobelpriset, men i övrigt är väl största fokus, för både förlag och bokhandlare, att sälja böcker inför julen. En del förlag har lyckats smyga in potentiella bestsellers i utgivningen. Trots att jag dammsugit kataloger för att ta reda på vilka spännande böcker som kommer ut under vintern så hade jag lyckats missa att Martina Haags nya, Livet går så fort. Och så långsamt., har släppts lagom till jul. Den är alltså redan ute i handeln. Detsamma gäller Fredrik Backmans senaste, Ditt livs affär, som av allt att döma aspirerar till att bli en modern Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton (det gillar jag!). En bok som faktiskt kom redan i oktober, men som jag också tycker kan nämnas i det här inlägget är bilderboken Räven och tomten, illustrerad av Eva Eriksson. Det är en Astrid Lindgren-berättelse som inte har varit utgiven på svenska förut. Kul överraskning!
Tänkte jag läsa något i december då? Jo, det kan ni lita på! I december ska jag plöja biblioteksböcker som har samlats på hög. Däribland Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen och diktsamlingen Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar. Ja, och sedan ska jag väl läsa ut alla böcker som jag påbörjat i november också…
November är här. Jag brukar tjuvstarta med julstöket och eftersom jag älskar julen brukar november bli en fin förlängning av jultiden. Jag ser fram emot att dricka glögg, baka pepparkakor, köpa julklappar och så småningom gå loss med julpyntet. I början av oktober skrev jag att jag hoppades på att oktober skulle bjuda på flera konserter och andra trevliga kulturella grejer. Så blev det också! Allra finast och mäktigast var Faust på Norrlandsoperan. Musik, skådespeleri, kostym, scen – allt! – var mäktigt. Faust seglade omedelbart upp i min topp 5 över bästa operor jag sett. Jag hann också med att se flera konstutställningar och så var jag på konsert med Mando Diao. Det blir lite musik även nu i november, för då väntar en konsert med Henrik Berggren. Annars har jag inte så mycket inplanerat förutom julmys.
Finns det något att se fram emot när det gäller böcker då?
Ärligt talat är det ingen av höstens mest efterlängtade böcker som kommer ut just i november. Jag tror att det är en lågsäsong för bokutgivning just den här månaden, som ligger så tätt inpå julen. Eller? Däremot är november en spännande månad, för då utses vinnarna av årets Augustpris, som jag har peppat så mycket för! 🙂 27:e november avslöjas vinnarna under Augustgalan. Redan i slutet av oktober tillkännagavs det vilka titlar som blivit nominerade. Om någon har undrat hur det gick med min tippning så kan jag alltså stoltsera med 2 rätt av 6 (i och för sig inte så bra, antar jag 🙂 ) och att jag har läst en av de nominerade (Just nu är jag här av Isabelle Ståhl). Det är en riktigt bra bok och det känns fint att en debutant har blivit nominerad! Men jag tror nog att Johannes Anyuru kammar hem priset i år. Hans bok, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, är hyllad och känns rätt på något sätt. Jag måste ta och läsa den!
Här i Umeå är det nog många kulturtanter som ser fram emot att Richard Ford gör ett författarbesök på Väven den 9:e november. Han är en i stort sett helt obegriplig författare för mig :), så jag kommer inte att sitta i publiken. Om jag hade prickat in något författarbesök i mitt närområde i november så hade det troligare blivit Martina Haag, som besöker Oasen i Nordmaling redan den 6/11, men det kommer jag också att missa. Ja, ja.
Något jag troligast kommer att göra i november är dock att läsa böcker (surprise!). Men vad? Jo, jag kommer förhoppningsvis få Marcus StenbergsJag har inte råd som jag har köat på biblioteket. Jag följde hans fantastiska blogg Sorrow No. 5 under det år Marcus använde bloggen som kanal för att skildra sitt år med köpstopp. Det är en av de finaste bloggar jag har läst och ärligt talat tänkte jag ibland att bloggen var så fint skriven, att ångesten var så exakt skildrad, att bloggen kanske var en roman snarare än en blogg, att det kanske var fiktion snarare än verklighet. Nu är det ju inte så att Marcus Stenberg har skrivit fiktion i bloggform, men en bok blev det och den vill jag såklart läsa!
Oktober är här! Finns det någon gråare och tråkigare månad än oktober? Det här brukar vara månaden då man plötsligt överraskas av att det är påfruset och halt, men den där snön, som brukar lysa upp, lyser endast med sin frånvaro… 😉 Fast det finns ingen anledning att deppa ihop. Själv tänker jag t.ex. liva upp mig med att gå på konsert med Mando Diao och jag hoppas på fler kulturella grejer – hösten brukar bjuda på en hel del!
September var en fin månad förresten. Vi inledde månaden med att skramla ihop det sista i form av bär och svamp (nu är hela frysen full och vi har flera liter med sylt 🙂 ) och att springa ett varsitt lopp (och nä, jag sprang inte under 48 minuter, vilket jag hade hoppats på, men jag fick en ny bästa miltid med 48:22 och det är jag glad över 🙂 ). Resorna har avlöst varandra: Höga kusten, Stockholm, Ålandskryssning och besök hos mina föräldrar i Uppland, där jag förresten blåste glas för första gången i mitt liv! Ja, jag har hunnit med en hel del.
Men det här är ju en bokblogg, så jag tänkte inte orda så mycket mer om septembers resor. Dessutom var det ju meningen att inlägget skulle handla om oktober.
Vilka litterära händelser finns det att se fram emot i oktober?
Jo, för min del kan jag ju lugnt säga att oktober inleder den mest spännande tiden på året när det kommer till böcker! Den 23/10 tillkännages det nämligen vilka böcker som är nominerade till Augustpriset. Av alla litteraturpris är det egentligen bara Augustpriset som engagerar mig på riktigt. Jag tycker t.ex. att Nobelpriset känns som en angelägenhet för en liten kulturelit och att många av de mer folkliga priserna, som Bonniers bokklubbars Årets bok eller Stora ljudbokspriset, mest känns som något som delas ut till förutsägbara topplistetitlar. Augustpriset är något annat! Där finns det lite tyngd, utan att det för den sakens skull är ett pris som delas ut till författare som ”ingen” har läst. Jag älskar att spekulera i vilka som ska nomineras och vem som ska vinna. Jag blir upprymt lycklig när mina önskningar slår in och priset går till en favorit (och jag blir oerhört besviken när priset går till någon helt annan… jag har fortfarande inte lyckats smälta att Aftonland inte fick något pris förra året! 😉 ). Så ja, Augustpriset ser jag fram emot!
Sedan älskar jag såklart nobelpristillkännagivandena också och de är också i oktober. Jag brukar kolla på webbsändningarna varje dag det är något nytt tillkännagivande. Som kemist/fysiker med ett visst intresse åt medicinhållet så finns det mycket att inspireras av den veckan. Tillkännagivandet från Börssalen är också megaspännande såklart. Jag sitter alltid där framför datorskärmen och stirrar på DÖRREN. 🙂 Och som vanligt: jag har ingen aning om vem som får nobelpriset i litteratur i år, men det blir säkert någon respektabel person med en gedigen bibliografi, någon som väger upp för förra årets folkpopartistchock.
Kommer det ut någon spännande bok i oktober då? Ja, nytt från Haruki Murakami t.ex. Hans memoarer (essä? biografi?) Författare till yrket kommer ut nu i oktober. Sara Bergmark Elfgrens nya, Norra latin, är väl annars den jag ser fram emot mest. Jag hoppas på något som är lite i samma stil som den fantastiska Engelsforstrilogin, som jag tycket så mycket om. 🙂
Som vanligt brukar jag vara sist på bollen… Så jag läser säkert något helt annat i oktober. Men vad läser jag den här månaden egentligen?
Jag frågade förra månaden och fick ett svar: jag bör helt klart läsa Män förklarar saker för mig av Rebecca Solnit. Jag är säker på att den kommer att bjuda på igenkänning och väcka en massa tankar. 🙂 Jag tänkte också läsa mina Astrid Lindgren-noveller som jag fick i julklapp (!). Jag är inte så bra på att läsa böcker direkt när jag får dem, men det betyder verkligen ingenting annat än att jag fortfarande ser megamycket fram emot läsningen, men att annat har kommit emellan. Nu känns det i alla fall som hög tid. 🙂 Jag hade tänkt läsa dem i somras, men då semestrade jag i Värmland, fick inspiration och kastade mig över ett gäng Selma Lagerlöf-noveller istället.
Min sambo jobbar på stadsbiblioteket och när han ställer upp böcker händer det att han hittar roliga titlar. Ibland hittar han knasiga böcker skrivna av författare som råkar dela samma namn som någon av våra kompisar, ibland hittar han (egenutgivna…) böcker med lågbudgetframsidor som är lite sådär allmänt hjärtskärande och skrattretande på samma gång. Ibland (en gång) hittar han en bok som utspelar sig i mina hemtrakter. Nu har jag faktiskt redan läst den här boken när jag var liten, men det var ändå väldigt roligt att han lånade hem Katterna i Öregrund till mig. Det är så mysigt med en bok som handlar om två saker jag tycker väldigt mycket om: Öregrund (där jag har vuxit upp) och katter. Även om boken lika gärna hade kunnat utspela sig i Umeå eller Nordmaling eller var som helst så är det så fint att känna igen sig, att verkligen gå på samma gator och veta precis hur det ser ut.
Lite såhär kan det nämligen se ut:
En av de saker som jag brukar lyfta fram som härligt med att läsa är att man kan resa genom läsningen. Genom böcker blir det möjligt att ta del av andras livssituationer och erfarenheter och även att göra sig en bild av andra platser, men i sådana här fall kan man också resa hem, så att säga. Jag är väldigt mycket av en nostalgiker och jag tycker verkligen om att få vandra omkring i Öregrund genom läsningen, särskilt eftersom jag inte bor där längre. Det blir som att få komma på besök ett tag och det gör mig alldeles, alldeles glad.
Jag önskar att det fanns fler böcker om min hembygd, men det finns kanske inte så jättemånga fler böcker än just den här. Öregrund är ett samhälle med cirka 1500 invånare, så vad kan man vänta sig? Jag vet i alla fall att det finns en deckarförfattare, Catrin Ormestad (som inte alls är bosatt i Öregrundsområdet utan i Tel Aviv!), som skriver deckare som utspelar sig på Gräsö, vilket alltså är ön precis utanför Öregrund. Det känns också lite som hemma. Den vill jag läsa! Vet du några fler böcker som utspelar sig i norra Roslagen?
Jag skulle gärna lite fler Umeåromaner också, även om jag inte tror att de ger samma effekt. Jag bor i Umeå och kan ju själv gå runt här när som helst, så där finns det ingen nostalgi på samma sätt, men det är såklart alltid roligt att känna igen sig i miljöerna. Det kan få böcker att kännas lite mer levande och nära. När jag googlade på böcker som utspelar sig i Umeå så såg jag att Bibblan svarar har svart på just en sådan fråga och att det också finns en lång rad boktips på minabibliotek (hemsidan för Umeåregionens bibliotek, två artiklar: Berättarnas Umeå och Först att skildra länet). Många av titlarna och författarna är totalt okända för mig, men några som lockar lite extra är i alla fall Snö kan brinna av Katarina Mazetti, böckerna om Folke och Frida av Frida Åslund (de har lite klassikerstatus faktiskt!), En liten chock av Johanna Lindbäck och Nyår av Stig Larsson.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.