Etikett: Översättning

  • Blicken, pilen, filen

    Blicken, pilen, filen

    Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors är en roman om en kvinna som har hamnat på lite avvägar här i livet och som förgäves försöker att lära sig att köra bil. Betyg: 4+ svenska deckare av 5.

    Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors
    Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors

    Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors är en liten roman om en kvinna som försöker att ta körkort. Det är bara två problem: dels kan hon inte lära sig att växla och dels gäller det att ingen får reda på att hon lider av lägesyrsel, för det skulle kunna äventyra hennes körkortstillstånd. Huvudpersonen, Sonja, är äldre än de andra eleverna på bilskolan och det verkar som att hennes ålder är enormt distraherande för hennes körlärare. Lektion efter lektion åker Sonja omkring med en körlärare som inte kan sluta småprata med körskolans enda jämnåriga elev. Det är så mycket prat och skvaller att körläraren inte har tid att låta Sonja växla på egen hand. Ingenting får stoppa körlärarens aldrig sinande flöde av prat. Det är dråpligt och kul att läsa om Sonja och hennes hopplösa körlektioner och den konflikträdsla som hela tiden skaver.

    Det är inte bara relationen med körlärare som är lite kantig. Det ges lite mellan raderna att Sonja faktiskt är rätt ensam: hon lever utan en partner, har bosatt sig en bra bit från sin egen familj och hon verkar ha märkligt svårt att kommunicera med folk runt omkring, inte minst sin syster. Jag anar att ensamheten kanske inte är fullt ut självvald, men samtidigt måste jag säga att det känns skönt och uppfriskande att läsa om en 40-årig kvinna som lever själv: det är en förvånansvärt udda huvudperson.

    Jag tyckte verkligen att det var uppfriskande att läsa Blicken, pilen, filen. Den är rolig och vass, skriven med finess och känsla. Det går att läsa boken rakt upp och ner och njuta av den, roas av den, men om man vill är det inte svårt att läsa den och samtidigt hitta symboliken i hennes hopplösa rattande och de avvägar som livet på sätt och vis verkar ha hamnat på. Om man vill kan man läsa boken och verkligen skala av lager efter lager, bli rent av överraskad över Sonja, vem hon är, vad hon har i bagaget och vart hon är på väg. En riktigt bra bok! Jag älskar noveller och det här är en berättelse som lånar många välbekanta element från just novellformatet, även om den har fått svälla ut över närmare 200 sidor. Det är någonting avskalat och rakt på sak som verkligen tilltalar mig och som sällan går att få till utanför novellformatet. Dorhte Nors har lyckats. Det här är en koncentrerad berättelse, en riktig pärla.

    Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors
    Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors

    Blicken, pilen, filen

    Originalets titel: Spejl, skulder, blink (danska).
    Översättare: Ninni Holmqvist.
    Uppläsare: Pia Johansson.
    Utgivningsår: 2015 (första danska utgåvan), 2016 (första svenska utgåvan, Ordfront förlag), 2018 (den här Radioföljetongen, producerad av Ludvig Josephson för Sveriges radio).
    Antal sidor: 187.
    ISBN: 9789170379147.

    Dorthe Nors

    Dorthe Nors (född 1970) är en dansk författare som debuterade 2001 med romanen Soul. På svenska fick hon stort genomslag sju år senare med den hyllade novellsamlingen Kantslag. Blicken, pilen, filen är hennes senaste roman. Dorthe Nors har en hemsida och twittrar under @DortheNors.

    Förlagets beskrivning

    ”Sonja kan inte växla. Hon är äldre än alla andra på bilskolan och det är högst oklart om hon överhuvudtaget kan lära sig köra bil. Körläraren Jytte har så mycket på hjärtat att hon helt enkelt inte har tid att lära Sonja att växla det blir enklare om hon bara sköter det åt henne.

    Sonja bor ensam i Köpenhamn och översätter svenska kriminalromaner, men hennes eget liv är tämligen ospännande. Dessutom lider hon av yrsel om hon rör för mycket på huvudet börjar världen att gunga. Sonjas syster tycks aldrig ha tid att svara i telefon och nu är det som om tillvaron kantrar alltmer. Men Sonja är en fighter, det har hon i alla fall alltid blivit itutad. Till slut tar hon mod till sig och ber att få byta bilskollärare.

    Ska det vara så förbannat svårt att lära sig köra bil!

    Blicken, pilen, filen är en tragikomisk och öm skildring av en kvinna som försöker hitta dragläget i sitt eget liv. Dorthe Nors skriver med humor, svärta och en skarp blick för det absurda i tillvaron.”

  • 4 inte helt lyckade översättningar

    4 inte helt lyckade översättningar

    Jag hör inte till de som brukar gnälla över översättningar och jag är heller inte den som propsar på att läsa texter på originalspråk. Faktum är att jag allt som oftast tycker att översättningarna är fantastiska. Jag föredrar också att läsa i översättning. Svenska är mitt modersmål och även om jag kan läsa på engelska (och en del på franska) så tycker jag att jag missar viktiga nyanser om jag läser på andra språk än svenskan.

    Med det sagt så kan jag ju säga att jag snubblat över en del förvånansvärda översättningar. Det här blir ett taskigt inlägg, men jag tänkte faktiskt lista några av de översättningar som jag tycker är mindre lyckade. Innan listan vill jag dock återigen berömma de översättare som kämpar för att få texter tillgängliga på svenska. Tack för att ni finns och gör ett så bra jobb! Det är ytterst sällan jag stör mig över en översättning. Men ibland så…

    Bonjour tristesse är en sådan där bok som skaver lite på svenska. Jag tycker redan att titeln är ett mysterium. En gång i tiden kom boken ut på svenska under titeln Ett moln på min himmel vilket är en passande och fin titel, tycker jag. Ett moln på min himmel upplevdes väl dock inte som tillräckligt exotiskt, för i nyutgåvor heter boken Bonjour tristesse även på svenska. Vad skulle det betyda? Jag känner inte till att Bonjour tristesse skulle vara ett lånat uttryck eller något man liksom säger på svenska? Så vad betyder det? Boken som sådan går i samma stil. En del ord känns inte som svenska ord. Exempel: demimonde, microcefal. Finns det inte mer vardagliga ord man kan använda istället?

    Bonjour tristesse av Françoise Sagan
    Bonjour tristesse av Françoise Sagan

    När jag ändå är inne på böcker översätta från franskan så måste jag också ta upp boken Kiffe kiffe imorgon. Jag har inte läst den här ungdomsboken i svensk översättning. Däremot har jag läst Kiffe kiffe demain på originalspråk (bra bok!). Kiffer är ett slanguttryck som betyder ”tycka om någon”. ”C’est kif kif” är ett uttryck som betyder typ ”hugget som stucket”, ”det spelar ingen roll”. I originalspråk är titeln alltså en ordlek som anspelar på kärlek och att vara lite likgiltig inför det. På svenska..? Jag har verkligen ingen aning om vad kiffe kiffe skulle betyda på svenska.

    Kiffe kiffe imorgon av Faïza Guène
    Kiffe kiffe imorgon av Faïza Guène

    Några böcker som väl allmänt anses vara märkligt översatta är den första översättningen av Sagan om ringen-trilogin. Vad jag har förstått så har översättaren tagit sig stora friheter med texten och broderat ut den till max. Jag vet inte om det är därför, men jag kan säga att Sagan om ringen inte hör till mina älsklingsböcker. Hehe. Segare böcker får man leta efter! Länge. För den som vill läsa lite exempel på översättningar så har någon gjort en hel Wikipediasida om den. Där finns t.ex. följande exempel på mening på originalspråk:

    ”Night slowly passed. The sun rose. The hobbits rose rather later.”

    Och i översättning:

    ”Natten svann långsamt mot gryning. Solen gick upp, men hoberna steg ju i allmänhet upp lite senare än så dags.”

    Ja, vad ska man säga… Sedan ett antal år finns boken i alla fall i en mer avskalad nyöversättning.

    Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien
    Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien

    Slanguttryck och dialekter är svåröversatta och böcker med mycket slang och dialekt tycker jag brukar åldras väldigt snabbt, oavsett om det är i översättning eller ej. Jag vet inte om det är rättvist att lasta översättaren för att t.ex. Dumskallarnas sammansvärjning är så tungläst och seg, men jag tar upp den i alla fall. Det är en av de sämsta böcker jag läst i hela mitt liv och språket hjälper inte upp boken det minsta. Hehe. Det som i original är någon slags sydstatsdialekt är på svenska en daterad och tungläst textmassa som är jobbig att ta sig igenom.

    Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy Toole
    Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy Toole
  • Lågoddsare

    Lågoddsare

    Det verkar som att Unibet fick rätt. Jag har ingen koll på hur oddsen såg ut idag, men de skickade mig ett pressmeddelande för ett tag sedan där de skrev om favoriten Mo Yan Och ja, han har nu tilldelats Nobelpriset i litteratur. Jag tog till och med paus från jobbet för att kunna se tillkännagivandet.. 😉

    Jag har inte läst Mo Yan, men har inget emot att göra det. 🙂 Blir dock liite skeptisk när Svenska Akademien använder ordet ”hallucinatorisk” i motiveringen. Hallucinatorisk? Jag som verkligen ogillar flum och invecklad symbolik… Jag kanske får börja med hans roman Big Breasts & Wide Hips (finns ej i svensk översättning). En kollega tyckte att det lät som en läsvärd bestseller. 😉

    Apropå översättning så finns det inte så många titlar översatta till svenska, men Tranan har faktiskt gett ut två av hans böcker i år (vilken timing!). Jag misstänker att det inte precis dräller av översättare som kan översätta Mo Yans böcker till svenska.. Det måste vara ett dilemma varje gång en för svenskar relativt okänd författare belönas med Nobelpriset. Svåra verk att paniköversätta…

  • Avstånden fortsätter att krympa

    Det var skönt att höra att Södertörns högskolas översättarutbildning, som för bara några månader sedan planerades att läggas ned, nu är räddad och startar i höst. Det finns många duktiga översättare, framför allt inom engelska-svenska, men det finns ju så många andra språk där ute! Vad vore svensk bokutgivning utan konstnärliga översättningar av t.ex. Pamuk? Hur vore det om det inte direktöversattes böcker som t.ex. den omåttligt populära Igelkottens elegans? Bra mycket tråkigare!

  • Som en babelfisk

    Nyligt har det diskuterats mycket i media och på bloggar om nedläggningen av Sveriges enda helt skönlitterära översättarutbildning, som just nu finns vid Södertörns högskola. Otroligt trist att det inte kommer att finnas någon utbildning inom detta framöver. Att översätta är ju ett konstnärligt yrke och inget man nödvändigtvis behärskar per automatik för att man är flerspråkig. Vem som helst som har läst en mindre bra översättning förstår nog vad jag menar…

    Samtidigt som det aktuella universitetet, och regeringen med sin blygsamma ersättning för humaniorastudenter, förminskar översättningars betydelse, finns det andra som uppmärksammar översättarkonsten desto mer. Översättarsektionen har nyligt utsett 2011 års pristagare för Årets översättning. Priset går till Gun-Britt Sundström för sin nyöversättning av Stolthet och fördom. Det är en bok jag har velat läsa länge!

  • Prisbelönt översättning

    Man kan nästan tro att min blogg har riktat in sig helt på att skriva om olika priser och utmärkelser… Men så är det faktiskt inte. 🙂

    Någon som faktiskt har fått pris nyligt är dock översättaren Kerstin Gustafsson, som belönats med Elsa Thulins pris för framstående översättargärning. Riktigt kul! Gustafsson har översatt flera av mina favoriter, som Joyce Carol Oates Mörkt vatten och Richard Yates Revolutionary Road.

  • Översättning vs. originalspråk

    I gårdagens DN skrevs det lite om översättningar vs. originalspråket. I min värld är det glasklart: översättning är bättre. Jag tror att ”de flesta” som tror sig vara flytande på engelska egentligen är medelbra och då kan man knappast se de fina nyanserna i språket. För mig är en bok inte bara en berättelse, utan en bok handlar till väldigt stor del om just språket och orden. Om jag läser en bok på originalspråk är det inte för läsupplevelsens skull utan för att öva mig i läsförståelse/hålla igång språket. Eftersom jag läser engelska texter dagligen på jobbet så känner jag inte någon lust att läsa mer engelska än så och därför blir det ingen engelskspråkig skönlitteratur på originalspråk för min del. Ibland, men tyvärr väldigt sällan nu för tiden, läser jag dock franska böcker.

    Sedan kan man väl i och för sig ifrågasätta hur bra somliga översättningar är. Jag har stor respekt för översättaryrket och förstår att det är en komplex och komplicerad uppgift att översätta en bok, men vad hände t.ex. med boken Kiffe kiffe demain som på svenska heter det helt obegripliga Kiffe kiffe imorgon? För att inte tala om översätningen av Bonjour tristesse/Ett moln på min himmel (jag har läst boken på både franska och svenska), som jag betraktar lite som en katastrof. Där har man helt lämnat somliga ord utan översättning (microcefal, demimonde?!?).  En av mina favoriter i översättarsammanhang är Harry Potter-böckerna. Där har översättaren, Lena Fries-Gedin, verkligen lyckats i avvägningen vilka namn/benämningar som ska översättas och inte.

    Hur förhåller du dig till översättningar? Läser du helst originalspråk eller föredrar du översättningar?

  • Nyöversättning

    Nyöversättning

    I DN 20/5 skrev Jens Liljestrand fint och inspirerande om nyöversättningen av Jane Austens Stolhet och fördom (översättning: Gun-Britt Sundström). Den är jag intresserad av att läsa. Jag skulle faktiskt vilja läsa fler klassiker, men det blir sällan av. Nyöversättningar känns dock som något som verkligen kan sänka tröskeln till att börja.

    Ordfronts nyöversatta (de har några år på nacken nu i och för sig) Shakespeareklassiker är exempel på klassiker som jag har funnit överraskande bra och lättillgängliga. Köpmannen i Venedig tyckte jag riktigt bra om och jag är sugen på att läsa mer.

    Översättningar gör verkligen otroligt mycket för en bok. Jag är inte precis fransktalande, men till och med jag kan känna hur konstigt och onaturligt det känns i böcker som Bonjour tristesse (Ett moln på min himmel) och även i en del Gavalda, t.ex. Lyckan är en sällsam fågel. I översättning har flytet i dialogerna försvunnit och ord som inte ens riktigt finns i svenskan har kommit med i alla fall. Som tur är finns det riktiga pärlor som är kanonbra i översättning. Lena Fries-Gedins fantastiska och varsamma översättning av Harry Potter-böckerna är ett bra exempel på översättningar när de är som bäst. De ord, platser och namn som kan behöva översättas har fått en översättning som känns bra på svenska (Crookshanks – Krumben, Port keys – Flyttnycklar, The Quibbler – Hört och Sett, Grindylow – Grindylogg som exempel). Fint!