Jag är en skeptisk läsare. När böcker hyllas överallt, hela tiden, så brukar jag tveka och tänka att de inte kommer att leva upp till de höga förväntningarna, men ibland har jag faktiskt ingen anledning att vara så misstänksam. Ibland är faktiskt böcker precis så bra som alla säger och ibland är böcker oväntat bra. Jag har redan bloggat om en del sådana titlar (inlägg 1 och 2), men det var något år sedan senast, så jag tänkte följa upp med 5 nya: 5 oväntat bra böcker.
När Min fantastiska väninna av Elena Ferrante kom ut i Sverige så diskuterades boken och författaren precis överallt, precis hela tiden. Jag undrade ofta om det var boken eller hemlighetsmakeriet kring pseudonymen Elena Ferrante som gjorde att alla ville diskutera och hylla den. När jag sedan läste Min fantastiska väninna så tyckte jag att den var ”helt okej”, men ärligt talat så var den inte så mycket mer än så. Boken är första delen i en kvartett där läsaren får följa vännerna Elena och Lila genom livet i Neapel (och en del andra platser i Italien) och visst var det fint skrivet och en intressant bok, men Min fantastiska väninna kändes också lite väl lång. Sedan fortsatte jag ändå att läsa de senare delarna i serien och oj vad berättelsen växte. Det kändes faktiskt riktigt sorgligt att lägga den avslutande delen, Det förlorade barnet, åt sidan. Det blev rent av tomt att inte ha Lila och Elena i närheten något mer.
Hemmet av Mats Strandbergblev en snackis när den kom ut och det kändes som att precis alla läste denna den här skräckromanen, som utspelar sig på en så oväntad plats som ett äldreboende. Jag var lite orolig för att det skulle kännas töntigt med en skräckberättelse förlagd till en sådan miljö, men jag hade fel! Författaren har verkligen fått ihop det och vid sidan om själva spänningsromanen så är det också en väldigt fin bok om demens och om att vara anhörig.
Fördomarna brukar flöda friskt när jag är på väg att sätta tänderna i en nobelprisbelönad bok. Det finns mer än en nobelpristagare som gjort sig skyldig till böcker som flyger flera meter över huvudet på mig. När jag hörde flummiga beskrivningar om Svetlana Aleksijevitjs dokumentärromaner med ”mångstämmiga röster” så kände jag mig rätt matt. Det lät verkligen komplicerat och svårt. Jag hade dock helt fel! Bön för Tjernobyl gick rakt in i hjärtat och är ett av de mest drabbande verk jag har läst. Jag fullkomligt älskar den här boken och vill läsa mer!
Feelgoodböcker brukar inte imponera på mig. I den genren finns det allt för många fällor att falla i och många böcker känns väldigt ”mallade” och töntiga. En positiv överraskning från förra året var Hundra omistliga ting av Lucy Dillon. Det är den första och hittills enda boken som jag har läst av henne och jag har förstått att hon hör till de författare som har ”knäckt koden” och hittat ett fungerande recept som hon upprepar i roman efter roman. Dillon skriver alltså feelgoodböcker om kärlek och trassel – och hundar. Jag kanske inte skulle ha älskat den här boken om den var den tredje Dillon-romanen jag läste på rad, men när jag läste Hundra omistliga ting så blev jag i alla fall genuint glad. Den innehöll så himla mycket fint, inte minst karaktärer att vilja vara kompis med. Jag tyckte väldigt mycket om den här boken!
Uppföljare är svårt. Jag läste och bokcirklade Projekt Rosie av Graeme Simsion och vi var många som tyckte väldigt mycket om den här annorlunda kärleksberättelsen där huvudrollsinnehavaren är en person som, helt okommenterat, har en del typiska autistiska drag och som med sin speciella syn på livet börjar att söka efter en livskamrat. Jag behöver kanske inte göra en spoilervarning när jag säger att han hittade en partner till slut. Så kom uppföljaren: Rosieeffekten. Skulle det bli upprepande? Ointressant? Skulle det bli en bok om oproblematisk förälskelse och olidligt mycket ”så levde de lyckliga i alla sina dagar”. Nä, författaren lyckades faktiskt följa upp med en bok där allting faktiskt inte fungerar helt smärtfritt. Humorn och värmen kändes igen i bok nummer 2, men här fanns också nya vinklar och en ny berättelse. Så bra!
För ett tag sedan bloggade jag om några oväntat bra böcker – böcker som jag inte hade några särskilda förväntningar på eller som jag kanske rent av hade ganska låga förväntningar på, men som faktiskt var riktigt läsvärda. Vad jag snabbt insåg var att jag hade fler sådana böcker på lager och att alla inte fick plats i inlägget. Så här kommer fem till!
Häxringarna är en Kerstin Ekman-bok som jag hittade i min mammas bokhylla och som jag lånade när jag var där och hälsade på en semestervecka för ett par år sedan. Jag gillar Kerstin Ekman, men hade faktiskt inga speciella förväntningar alls på just den här boken, som jag vid den tidpunkten inte ens hade hört talas om förut. Mammas exemplar råkade för övrigt vara en inbunden utgåva med borttappat omslagspapper, så den såg ju inte så superspännande ut heller. Om den var bra? Om den var! Boken är den första delen i en serie där Ekman skriver om hur det påhittade samhället Vallmsta växer fram (Katrineholm lär vara den verkliga förlagan). Boken följer några kvinnor och deras situation. Det är så rörande och upplysande och insiktsfullt och fint att jag blir helt stum. En mycket bra bok! Jag måste läsa fortsättningen.
Om du vågar är en ungdomsbok som jag läste här om året. Jag läser normalt sett bara böcker som jag har läst om innan. Jag är faktiskt inte så peppad på att chansa och läsa böcker som är helt okända för mig, utan jag vill helst läsa någon recension eller några positiva ord på en blogg innan jag satsar tid på en bok. Om du vågar klickade jag dock hem till min telefon via min app för ljud- och e-böcker. Det var en ren impuls och jag hade ingen aning om vad det skulle vara för bok. Det visade sig vara en av det årets bästa böcker för min del. Det är en helt gastkramande bok som följer ett gäng cheerleadertjejer och det speciella universum de formar runt sig. I deras värld tränar man hårt, kräks upp det man äter och man är med varandra och släpper inte in någon utifrån. När en ny ledare kommer till gruppen så raseras allt och det får katastrofala konsekvenser. Jag tyckte att den här boken var sjukt spännande på sitt sätt. Och bra var den!
För en hemsk massa år sedan så köpte jag en bok när jag var i London med min mamma. Boken som fick följa med var Stop pretending av Sonya Sones. När jag köpte den så hade jag inte någon speciellt bra koll på vad det var för typ av bok, men det är alltså en lång dikt som handlar om vad som händer när bokens berättarrösts syster blir psykiskt sjuk. Min tanke när jag köpte boken var nog bara att skaffa mig en random bok för att öva engelskan, men vad jag fick var på många sätt en läsupplevelse. För det första var formatet något nytt för mig (poesi alltså) – och det gick verkligen hem den gången. Dessutom är det en oerhört stark läsning och en verkligt berörande berättelse. Jag tycker hemskt mycket om den här boken!
Systerland är en bok som jag läste trots att jag inte ens blev speciellt förtjust i Presidentens hustru av samma författare..! Men jo, Systerland var verkligen en riktig bladvändare för mig! Boken handlar om två klärvoajanta systrar och hur de växer upp och försöker att förhålla sig till sina specialförmågor. Den ena försöker att glömma allt vad ”det sjätte sinnet” heter och den andra börjar försörja sig som medium. Fast mest handlar boken om systerskap och moderskap. Det visar sig att det inte går att kombinera klärvoajans med den ständiga oro moderskapet för med sig för en av systrarna när hon får barn. Det är så ömt och fint berättat tycker jag. En riktigt bra bok!
Nu kommer jag kanske förskräcka en och annan, men i det här inlägget tänkte jag också lyfta fram Harry Potter. Alltså. Jag tyckte faktiskt att den första boken om den lilla trollkarlen var ganska mesig och ointressant. Det kändes som att boken var en fluga som inte riktigt kunde leva upp till alla lovord som strösslades överallt. Fast sedan växte verkligen berättelsen! Jag kan inte peka ut någon särskild bok i serien som fick det att definitivt vända, men ju längre in jag kom i serien, desto mer fängslad blev jag. Harry Potter växer ju också upp i böckerna och med åldern kommer också mognad och insikt om det mörker som lurar. Det gör också böckerna mer och mer spännande (och oförutsägbara och lite råa). Idag skulle jag definitivt räkna in Harry Potter-böckerna bland mina favoriter. Skrämmande att det hade kunnat sluta med att jag bara läste Harry Potter och De vises sten!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.