Etikett: Nya Zeeland

  • Den nya Isabel

    Jag spår att novellen kommer att få lite av ett uppsving framöver. Jag har nu läst ett par noveller i e-boksformat och tycker att det är en riktigt bra kombo med det digitala formatet och novellformen. Romaner kan jag läsa på läsplatta som vilken bok som helst, men ibland vill man också ha en e-bok att läsa när man har någon kort stund över, t.ex. i väntan på bussen. Då passar noveller utmärkt bra.

    Den nya Isabel är en novell av Katherine Mansfield, som fram till nu har varit helt okänd för mig. Novellen innehåller dock, som tur är,  en introduktion till författaren. Mansfield är känd för just sina noveller och hon umgicks mycket med Virginia Woolf och andra samtida författare, innan hon gick bort i förtid i tuberkulos.

    Novellen kretsar kring Isabel, som lever ett bohemliv samtidigt som hennes man tvingas fara på tjänsteresa alldeles för ofta. Mannen längtar efter sina barn och sin fru, och, framför allt, letar sig tankarna till hur det var förr, innan Isabel skaffade sig sin nya livsstil och sina excentriska vänner. Isabels vänner tycker att maken är tråkig och stel och Isabel väljer att spendera sin tid med dem hellre än med honom. Men kanske är ett ömt brev det som ska ändra situationen?

    Jag tyckte att det var en väldigt fin berättelse. Den är inte lång, men lyckas ändå ringa in många känslor och skildra dem på ett exakt och precist sätt. Det är inte ofta jag hinner leva mig in i en berättelse när jag läser en novell, men den här gången gjorde jag det. Trots sidantalet känns berättelsen gripande och karaktärerna levande.

    Du hittar boken hos bl.a. Bokus och Adlibris.

  • Det goda inom dig

    Det goda inom dig

    Det goda inom dig är en kort liten roman som trots sitt ringa sidantal lyckas förmedla flera tragiska händelser och tuffa livsöden. Huvudpersonen är en medelålders kvinna, Marion, som bosatt sig på Nya Zeeland (precis som författaren själv, faktiskt!) efter ett uppbrott med sin före detta man. Livet tycks gå lite på tomgång, när så den autistiske pojken Ika kommer in i hennes liv. Han tycks komma från en miserabel tillvaro med misshandel och vanvård, men hos Marion får han den kärlek han kanske aldrig har fått och han börjar blomma ut. Men hur länge kan han stanna?

    Precis som att Ika behöver Marion, behöver Marion Ika, men han väcker smärtsamma minnens hos henne och en del av boken är också en tidsresa till hennes barndom och våldsscener som ett barn inte ska behöva se. Det smärtsamma slutar inte där. Marion minns också en annan svår episod, som inträffade precis när hon ensam kommit till Nya Zeeland – ett märkligt möte som ledde fram till ytterligare en konfrontation av svåra känslor.

    Jag tycker att det blev lite för mycket och lite för spretigt. Visst är det fint skrivet och gripande, men någonstans tror jag att Olsson hade vunnit på att koncentrera sig på en av händelserna. Jag tyckte det blev lite svårt att ta till sig.

  • Nu vill jag sjunga dig milda sånger

    Nu vill jag sjunga dig milda sånger

    Nu vill jag sjunga dig milda sånger - Linda OlssonJag var nog inte på humör för att läsa den här boken. Den borde vara gripande. Huvudpersonerna är två ensamma och på var sitt sätt sörjande människor som finner varandra i en by i Dalarna. Deras möte vänder upp och ner på dem och leder in på djupet i deras sorg och andra känslor. För mig blev det dock inte så gripande. Jag tyckte den var lite ointressant, förutsägbar och överdriven.

    Nej, tyvärr, ingen bok helt i min smak den här gången.

  • Paradisvägen

    Rosa Perkins bor på den gamla soptippsvägen, som på kartan kallas för Paradisvägen. Där finns det bara två hus: huset där Rosa och hennes föräldrar bor och huset där familjen Geraghty bor.

    Livet är inte lätt för Rosa. Hennes mamma är alkoholist och sover nästan hela dagarna. Pappan jobbar jämt och när han är hemma äcklar han henne och kallar henne för ”lilla prinsessan”. Rosie tycker inte om honom och hon vill prata om det med mamman, men alkoholismen gör att hon aldrig når fram.

    I skolan är Rosie både ensam och mobbad. Den värsta plågoanden är grannen Michael Geraghty, som går i hennes klass. En dag när de är på väg hem från skolan hittar Michael en liten oppossumunge, vars mamma har blivit dödad av en bil. Michael tänker slå ihjäl det lilla djuret, men Rosie sätter stopp för hans planer och bestämmer sig för att ta hem pungräven och föda upp den med mjölk.

    Michael och hans vänner börjar genast att reta henne för det där med pungräven. De försöker att kasta döda pungrävar på henne när hon är på väg hem från skolan och de envisas med att kalla henne för ”Pungräven Perkins”, men plötsligt ångrar sig Michael. Han inser att han har gått för långt, men det är svårt att säga förlåt och att bli förlåten.

    Det här är en jättebra bok, som bland annat vill berätta om att ovanliga och kanske lite udda människor oftast är väldigt vackra inuti.