Bokblomma

Etikett: Noveller

  • Livet på vägarna

    Bodil Malmsten, Sveriges kanske skickligaste författare, skriver inte bara böcker, nu skänker hon faktiskt också bort ljudböcker till vägkrogsbibliotek, eftersom de inte längre får något stöd från regeringen (det är inte det första kulturprojektet som går i graven eller som redan har gått i graven sedan Alliansen kom till makten…). Jag tycker att det är ett bra initiativ. Böcker måste vara tillgängliga! De får inte bara finnas i ett bibliotek på en centralort.

    Har ni läst novellsamlingen Truck stop förresten? Det är en bok om livet på vägarna, skriven av yrkeschauffören och författaren David Ericsson.

     

  • Många intressanta titlar hos Novellix

    Många intressanta titlar hos Novellix

    I våras uppmärksammade jag det nystartade förlaget Novellix, som ger ut noveller i snyggt format. I våras såg jag främst fram emot en ny novell av Jonas Hassen Khemiri och nu har den kommit ut! Men det finns faktiskt flera intressanta titlar i den senaste utgivningen. Vad sägs om noveller av Johanna Thydell (som ju bland annat har skrivit en gripande och fina ungdomsboken I taket lyser stjärnorna) och Juli Zeh (jag gillade verkligen hennes roman Fritt fall).

  • Pappersväggar: tio berättelser

    Pappersväggar: tio berättelser

    Ajvide Lindqvist kan människans psykologi. Han förstår ensamhet, utanförskap, sorg, längtan – och skräck! Jag har sagt det förr och jag säger det igen: någonstans önskar jag faktiskt att han skrev andra böcker än just skräck, för hur bra jag än tycker att han är som författare så är det trots allt inte min genre. I hans böcker är det inte det vidriga, läskiga och övernaturliga som tilltalar mig, utan hans förmåga att berätta om människor och relationer.

    Men jag kan ju inte spekulera i vad böckerna hade kunnat vara, utan jag måste döma dem för vad de är. Och de är bra! I Pappersväggar ryms ett antal noveller och jag tycker väldigt bra om de allra flesta. Flera av de är både kittlande och tankeväckande. Här får vi stifta bekantskap med troll (ensamma, tvingade att passa in i vårt samhälle och faktiskt riktigt otäcka och onda), människor som är döda, men fortfarande lever, människor som bara är vikarier och inte är riktiga människor (och kanske är alla människor utom du vikarie!) m.m. Det låter lätt töntigt när man skriver om det, men Ajvide Lindqvist skriver om det på ett sätt så att man liksom köper det.

    Jag lyssnade på boken som ljudbok i en fin författaruppläsning, som jag varmt kan rekommendera, även till dig som, liksom jag, inte förstår skräckgenren…

  • Min önskan i uppfyllelse. Nästan.

    Min önskan i uppfyllelse. Nästan.

    Här om dagen efterlyste jag fler romaner av min favoritförfattare Jonas Hassen Khemiri. Och vet ni vad? Det är ingen roman på gång vad jag vet, men Khemiri, som verkligen är skicklig på att skriva noveller (läs Invasion!) utkommer, enligt DN (4/6), med en ny novell i höst. Det är det nystartade förlaget Novellix, som kommer att ge ut Khemiris novell. Förlagets idé är att ge ut ”Pixiböcker för vuxna”, d.v.s. små noveller i ett praktiskt format. Deras plan är att fyra gånger per år ge ut en omgång med fyra nya noveller. Första är ute nu! Jag gillar idén och ser fram emot höstens utgivning.

  • Tematrio: Noveller/novellsamlingar

    Den här veckan handlar Tematrio om noveller: Berätta om tre noveller/novellsamlingar du tycker om! Den här veckan kan jag räkna upp hur mycket som helst, för jag brukar verkligen tycka om novellformatet. Jag blir nästan arg över att behöva begränsa mig till tre noveller/novellsamlingar. Hehe.

    En av mina favoriter är Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans av underbara Anna Gavalda. Det är en av hennes mest läsvärda böcker och den innehåller några riktigt vassa och på olika sätt gripande berättelser.

    En annan stor favorit är Hjalmar Söderbergs Historietter, som jag lyssnade på som ljudbok. Jag vet ingen som skriver så vackert och fulländat som Hjalmar Söderberg. Novellen Kyssen, som ingår i ljudboksutgåvan, är något av det bästa som skrivits på svenska.

    Som tredje bok väljer jag Invasion! av Jonas Hassen Khemiri. Åh, vad jag älskar Jonas Hassen Khemiris böcker! Han är så kreativ med språket och berättar så bra! Hans romaner är riktigt vassa (varför har han inte skrivit fler?!), men i novellform blir det nästan ännu bättre. Boken innehåller inte bara noveller, men novellerna är något av det bästa i boken. Läs! Läs!

  • Konstnärens vånda och andra noveller

    Konstnärens vånda och andra noveller

    Jag tycker att noveller är riktigt trevliga. De kräver ganska mycket av författaren, för på ett kort antal sidor ska författaren både hinna måla upp karaktärerna i berättelsen, fånga intresset hos läsaren, berätta en historia och avrunda med ett bra avslut. Just därför tycker jag att de i regel skiljer sig mycket från annan skönlitteratur. Det blir mer rakt på sak och mer avskalat och det är något jag trivs med.

    Konstnärens vånda och andra noveller är en fin liten novellsamling innehållandes fem noveller. De är i en perfekt längd för mig just nu, eftersom jag inte riktigt har tid att sitta och läsa långa stunder åt gången. Bäst tycker jag om novellen som heter just Konstnärens vånda, där några män med (krossade) drömmar råkar träffas på ett tåg. Jag tycker också väldigt mycket om Tiden läker alla sår, som slutar befriande oväntat och överraskande.

  • Pälsen

    Pälsen

    Det var inte igår jag lånade ljudboken Pälsen på biblioteket, men det har dröjt fram till nu innan jag lyssnade på denna lilla pärla till novell. Om ni undrar varför lyssningen har dröjt så länge kan jag tala om att det beror på att skivorna var ondsint kopieringsskyddade och inte gick att kopiera över till en mp3-spelare. Fy för sådant!

    Pälsen är en sorgsen liten novell av min favorit, Hjalmar Söderberg. Den handlar om en ömklig doktor, doktor Henck, som får sin överrock förstörd när han råkar bli påkörd. Han får då låna en päls av en vän som han är på väg till för att låna pengar av. En päls är något han själv inte har råd med, men när han nu har en på sig lättas hans tunga sinne. Tankarna om hans sviktande hälsa, hans inte så lyckliga äktenskap och hans ekonomiska bekymmer ersätts med mer positiva känslor och ett ökat självförtroende. De goda känslorna försvinner dock när han kommer hem och hans fru förväxlar honom med någon annan. Söderberg gör det tydligt att en päls, liksom ett rikt och lyckligt liv i societeten inte är något som kan bli verklighet för alla. Det är en väldigt melankolisk novell och med Söderbergs perfekta språk och berättande. Jag kan verkligen rekommendera den, liksom jag gärna rekommenderar annat av denne författare.

     

  • La mauvaise graine

    La mauvaise graine

    La mauvaise graine har legat i min hög med outlästa böcker rätt länge, men nu har jag passat på att ägna en stund varje dag av mina sista lediga sommardagar åt att läsa ut den.

    La mauvaise graine är en nätt liten novellsamling. Jag har läst en del franska på gymnasiet och hållt igång kunskaperna med vidare studier, men jag är långt ifrån att kunna språket flytande. När det gäller den här boken hade jag svårt att hänga med i de två sista novellerna. Det känns därför lite orättvist att betygssätta boken, men å andra sidan var nog det största felet att novellerna helt enkelt inte engagerade mig och inte bara att de innehöll många främmande ord. De två första novellerna tyckte jag dock var helt okej. Den ena handlar om en far- och sonrelation.

    Jag ångrar hur som helst inte läsningen och jag lärde mig en hel del nya ord. Formatet kändes också lagom för mig som inte gärna läser tjocka romaner på franska utan hellre läser en novell då och då.

  • Invasion!: pjäser, noveller, texter

    Invasion!: pjäser, noveller, texter

    Oj, vad jag gillar Jonas Hassen Khemiri! Han är helt fenomenal på att använda språket, att leka med språket, att kanske inte alltid hålla sig till språkliga regler, men ändå ha ett flyt i det. En del kanske bara känner till Khemiri som författaren som skrev en roman på ”rinkebysvenska” (Ett öga rött), men Khemiri är mycket mer än så, även om hans texter inte sällan innehåller karaktärer som talar förortsslang. Hur som helst; oavsett vilken dialekt han använder i sina berättelser gillar jag verkligen allt han skriver.

    I Invasion! har han samlat ihop ett par pjäser och ett antal noveller och kåserier. Själv fastnade jag nog mest för novellerna. Det är sällan noveller blir riktigt bra, för de riskerar att bli förkrympta längre berättelser och där saknas alltid något. Novellformatet är faktiskt ett alldeles eget format och Khemiri är av de som behärskar att förmedla något i det.

    Men inte bara novellerna är läsvärda. Jag slukar allt och längtar efter nästa roman!